Att flytta till Kreta

© Text: Ulf Wiman (ulfwiman)

Maj 2003.

Fredag 23/5
Vi hade i alla fall roligt i går. Det är inte lika uppsluppet med de svenska damerna. Jag är vikarierande hotellvärd idag då Antonis är iväg till Iraklion och sjukhuset. Tar mitt uppdrag på fullaste allvar Vad jag förstod från i går kväll kände de sig lite utanför engelska klubben.
- Vilka är mina vänner?
Måste ju umgås med de som bor här och är här länge. Det är kul med svenskt sällskap, men mina vänner är britterna. Jag har kul och Nev också.
- Undrar hur länge jag får äta upp vinägern?
Tyvärr förstod inte svenskarna vad vi pratade om. Det gick lite för fort. Och Shirley kunde inte prata rent mellan skrattattackerna. 8 engelsmän 5 från New Zeeland och jag plus 5 svenskor. Vi känner varandra och har kul tillsammans. Nev satt ner en stund och berättade om sitt yrkesliv. Han har varit licenssvetsare hela sitt liv. Trycktankar och liknande saker.
Mycket intressant diskussion. Jag kommer att sakna dom hemskt mycket när de far hem.
Alla här blir som en familj för dig. Tror inte svenskorna förstått detta. Nu vattnar Rhoda blommorna igen. Sjö på min altan är bara förnamnet. Vi skall få regn i kväll eller i morgon med åska och allting. Jag lever i alla fall och har hälsan. Vad är viktigare. Träffade Ian Jeffries i går kväll och hans grekiska donna. Mycket trevlig man. Gick till Kristina och åt bakad potatis till lunch. Det är en helt perfekt lunchrätt. Lagom mycket kalorier och fett.
Blandat med en sallad är det inget man går upp i vikt av. Det var sammanträde i engelska klubben igen på eftermiddagen. Damerna kom ner och tog sig en drink. Jag försökte vara som Antonis. Artig, fixar allt, svarar på frågor om Kreta. Vet inte om jag var otrevlig eller inte, vi satt och skrattade och hade roligt. Svenska damerna drog snabbt sin väg. De får väl hoppa in i konversationen om de vill. Tyvärr bara på engelska och inte på svenska. När jag är med mina vänner pratar vi bara engelska. Lena kom tillbaka när alla hade gått. Hon undrade vad vi hade så roligt åt så jag berättade historien om vinet. Hon förstod inte riktigt poängen med det hela.
Det är svårt att översätta till svenska. Men jag sa att det här kommer ni att få leva med under den tid ni är här. Om jag är ensam med er kan jag prata svenska i övrigt är det engelska som gäller. Av respekt för mina vänner och de jag känner. Då frågade hon mig om jag inte tycker det är jobbigt att bara prata utländska. Mitt svar var mycket tydligt. Det är mitt andra modersmål. Jag till och med drömmer på engelska. Har problem att konversera med mina barn i drömmarna då jag inte pratar svenska.
- Is this a way of living (är det här ett sätt att leva)?
- Just asking (jag bara frågar)?
Jag har i alla fall roligt, och det är huvudsaken. En av höjdarna under kvällen i går var när vi pratade om vitlök och Michael berättade att han är tandläkare. Det kan betyda intressanta situationer. Han berättade om en del historier från sin tid i jobbet. Folk kan komma direkt från en fest och ha käkat hur mycket vitlök som helst. Sorry säger de och rapar. Han menade på att det är dags att sanera efter sådana människor. Zack skall visa mig hur man beskär vindruvor.
Sedan finns det hur mycket jobb som helst. Antonis har "några" druvor. Det brukar ta tre till fyra veckor för Zack att fixa till Antonis druvor. Nu vill han ha min hjälp. Lite ny erfarenhet.
Du måste också kunna binda upp buskarna där det behövs. De står i räta rader med ett växtstöd bestående av långa ståltrådar i tre nivåer på stolpar med tre meters mellanrum.
Man går en rad i taget och toppar och binder. Maja en av de svenska damerna som är sjuksyrra säger att jag ser hälsosam ut.
Ingen gubbmage och verkar ha rätt vikt. Måste nog skicka blommor till henne när hon kommer hem. Fick mig en chock klockan 20.00. In på gården kommer det två kvinnor, och jag undrar vad de vill. Vi söker en Ulf som skall bo här. Ja, det är jag. Vi har en gåva från Sverige till dig. Vad får jag om inte 7,5 liter Ekströms vaniljsås. Gunilla var en utav damerna, och jag bjöd på kaffe och en varsin drink. Hur hade detta kunnat inträffa. Vi skulle åka hit berättade Gunilla, och jag känner Dragica lite grand. Hon berättade om mina problem med såsen.
Vi satt i två timmar och pratade, det var jättekul. Snacka om chock. Nu är det bara laxen som fattas. Jag reparerade även mitt förhållande till "pantertanterna" i kväll. De kom tillbaka från en middag någonstans, och jag satt i receptionen. Serverade kaffe och riktiga drinkar, med alla tillbehör. Blev tvungen att springa ut och köpa Tonic och Cola. Vad gör man inte för gästerna.
De tinade upp ganska bra. Satt länge och surrade om att resa genom livet. Det kan vara en hisnande upplevelse. Nu vill alla damerna ha signerade exemplar när den är tryckt. Jag hoppas att jag har en ny karriär som skrivare. Är hemskt less på att vara tekniker. Jag har varit det hela mitt liv.

Lördag 24/5
Vaknade av en smäll. Nu går det åska ute. Klockan är 2 på natten. Jag blev entledigad 3.30 i morse, då kom Michael Shumacher hem så gruset sprutade.
Han somnade nästan på väg ut ur bilen.
- Everything okay (är allt okay)?
Ja, allt är lugnt, alla sover och är hemma. Lyckas somna om och vaknar vid niotiden.
Blå himmel, men lite kyligt ute. Kul värld vi lever i.
Jag fick 5000.- för ett jobb idag. Lyckliga gatan here I come (här kommer jag). Måste ge Antonis lite pengar. Möter de svenska damerna och de tackar för vädret. Tycker det är lite kyligt ute. Det stod inte på listan, ni ville ha blå himmel och det har ni fått. Ingen sa något om värme. Allmänt skratt från alla. Antonis stack till Topolia för att visa Michael och Jackie. Innan han drog sa han, var klar klockan två för utflykt. Kvart i två börjar det samlas gäster i receptionen. Mal och Peg kommer också och jag får åka med dom.
Vi far iväg, 15 personer för en utflykt till Zourvas. Middagen var beställd och förbokad.
Allt ingick och det kostade 10 euro per person. Det var full middag med alla tillbehör.
Alla var jättenöjda, även svenska damerna.
- Peggy gillar inte damerna speciellt!
- De drar sig åt sidan, men svarar på tilltal.
Jag försöker förklara att det är den svenska mentaliteten. Du är ju inte sådan säger Peg. Jag har nog varit ute lite mera i världen och lärt mig att vara ödmjuk. Hon gillar Maja lite grand och det gör jag också. Maja och Lena är de mest öppna av damerna. Tyvärr är det här med engelska ett litet problem. På vägen tillbaka stannar vi vid sjön och dricker kaffe. Då passar det inte Karin att vissa röker i sällskapet så hon går och sätter sig vid ett annat bord. Jag blir sittande med Lena och Maja och har det jättetrevligt. Efter det far vi hem. Det är så skönt att åka med Mal, han kör säkert och är uppmärksam. Jag kan koppla av totalt. Hemma blir det kaffe och sammanträde i engelska klubben. Försöker göra happy coffee, men misslyckas totalt. Då visar Nev mig flaskan med Metaxa och den har avlagringar på botten. Ber om ursäkt och alla skall fundera på saken.
Det är att vara uppskattad. Jag går över till damerna och ber om ursäkt för att jag kanske inte är så trevlig mot dom, men det här är mina vänner som jag umgås med varje dag.
Sedan sätter Neville igång och tråkar mig ivrigt påhejad av Shirley. Nu är vinet på tapeten igen och alla skrattar. Undrar hur länge jag skall få äta upp det där. En och en halv vecka till rappar Shirley och viker sig. Oh, vad jag kommer att sakna dom när de far. Du kan ju adoptera mig kontrar jag till Shirley. Hon viker sig en gång till och Neville ger sig in.
- Ha dig i familjen?
- Vad har jag gjort för ont i livet suckar han!
Sedan kan han inte hålla sig längre.
- Jag kommer att framkalla en hjärtattack till hos den mannen.
Berättar lite om min oro då Michael hade sagt att Neville är gammal. Michael överdriver alltid får jag till svar. Jag hade tänkt mig en man med rollator.
Det var helt fel bild. En ganska hurtig 70 åring som har haft två infarkter och varit död en gång. Han får vara lite försiktig med vad han gör, men skrattet och humöret är det inget fel på.
Han bara retas hela tiden. Nu beklagar han sig hos hotellvärden över den usla servicen i går.
Högt så att alla hör. Shirley stämmer gladligt in och jag säger till Antonis. Är det gatan som gäller nu.
- Yes, svarar han!
Sedan exploderar stället i skratt. Jag har faktisk fått mycket beröm för att jag tog mitt uppdrag på allvar. Neville berättade att Antonis bara pratar gott om mig. Han litar på mig, och det jag säger att jag skall göra det gör jag. Slut sammanträde. Ägnar mig en stund åt damerna.
De vill ha drinkar, och jag fixar åt dom. Antonis står bara och skrattar hela tiden.
Nu är vi två bartenders. Jag får springa och handla Cola och Tonic igen. Då säger Lena att de måste få betala för drinkarna.
- Nej, nej!
Men hur kan du gå och handla utan att få betalt för det. Det ordnar sig svarar jag. Antonis bjuder på middag, jag handlar lite läsk. Vad är skillnaden. De hade jättesvårt att ta emot när Antonis bjöd alla på kaffe vid sjön. Typiskt svenskt att alltid göra rätt för sig. Till slut är det bara Lena och Maja kvar i baren. Jag tar en liten drink tillsammans med dom. Min mage fullkomligt exploderar. Jag får rusa iväg till toa och spyr lite på vägen. Kommer tillbaka lite skamsen, och spolar av plattan. Ber om ursäkt igen för mitt uppförande. Okay säger damerna, vi vet att du inte är full. Tack säger jag och berättar historien om när mitt ben vek sig när vi var ute med amerikanerna. Antonis var övertygad om att jag var full. Tur jag hade Victoria till mitt stöd. Antonis kommer och frågar mig om jag är okay. Jo, jag är okay, det var bara lite genant. Nu har vi varit tillsammans hela dagen så damerna vet att jag inte är full eller påverkad. Antonis vet samma sak. Maja säger att det kan vara en reaktion på något.
Om du inte dricker i vanliga fall och sedan tar en drink, kan kroppen reagera på alkoholen genom att göra sig av med den. Prata om överkänslighet mot sprit. En klar vink om vad jag skall göra. Det var ju bara en liten drink 4 cl plus läsk. Nu skall jag skriva några recept till Shirley.

Söndag 25/5
Vaknar av Erin som kommer hem och river bygget 8.00. Hon är dålig och fastnar på toa.
Hade följt med på en efterfest efter jobbet, och det hade blivit lite för mycket.
Fick städa efter bruden igen i morse då hon varit på äventyr. Nu måste jag prata med henne.
Hatar att gå på toa då någon grisat ner den. Det är faktiskt min lägenhet. Det är ju så enkelt att ta duschen och spola rent efter dig. Nej, nej här spyr man på golvet och över toaletten och går och lägger sig. Pappa fixar det här. Just nu ösregnar det ute. Jag tror jag går och lägger mig igen. Vaknar igen klockan 11.00 till blå himmel och solsken. Peggy och jag skall försöka göra potatisen vi åt i går eftermiddag.
Jag har en del idér om hur de har gjort. Det är skalad och förvälld, det är punkt ett.
Sedan är det ungefär som vår klyftpotatis, men med krossade tomater och paprika.
Troligen pulver tillsammans med olivoljan. Smaken på fettet säger mig att det är paprika.
Ungsbakad till den är ordentligt mjuk. Måste nog ösas ganska ofta. Nu är kocken i farten igen.
Denna potatis är en läckerhet. Jag åt bara deras fantastiska ris och potatis samt sallad med färsk fårost. Riset är kokt på lamm och kycklingbuljong från matlagningen. Inga tärningar här inte. Det blir mycket över när man bakar lamm och kyckling i ugnen. Allt sådant används till annan matlagning. Jag smet ut i köket och kollade lite grand. De kokar lammet lite grand innan det åker in i ugnen. Där har vi den ena buljongen till riset. Samma sak med kycklingen.
- Vem skulle komma på samma sak hemma?
Använda kokvattnet från köttet och fågeln till att koka riset i. Detta är inget ni har ätit, det kan jag lova. Jag skulle kunna leva på det riset. Måste försöka få Antonis att åka till Platanias och handla med mig. Margarin, mjölk, mjöl och ett decilitermått. Konstigt att svenska pajer kan göra succé i Grekland. De är inte lika söta som Grekiska bakverk. Kanske det är hemligheten.
Du känner fruktsmaken under locket. Samt vår svenska vaniljsås som är underbar. Tack en gång till Gunilla. Mycket överraskning, men bra resultat.
Jag skulle tvätta påslakan, men det går ju inte när Erin sover hela dagen. Morgan sover bara till tolv, men Erin sover till tre, fyra på eftermiddagen.
Jag tänker gå till Kristina och äta söndagslunch.
- Vilka krav man har i livet!
- Var är mister Antonis?
Jag såg honom en kort stund klockan 10, det var allt. Nu träffade jag Antonis igen 21.30.

Måndag 26/5
Nu är Rhoda ute och städar gården igen.
- Kan hon inte sova?
Jag satt och kollade lite på mina mynt. Jag har mynt från Frankrike, Tyskland, Holland, Grekland och Belgien. Alla har sin egen baksida. Allt blommar just nu och jag bara nyser.
Nu kom damerna upp 6.50. De skall till Ellafonissi på utflykt. Vackra Maja var med.
Usch för mina tankar. Jag har varit lite upptagen med att skriva. Och lite med Maja.
Fy vad feg jag är. Hoppas dagboken förstår hur jag känner mig. Vill men törs inte.
Är skiträdd för att inleda någonting. Erin satt här med mig en stund och var support.
Snacka om ledsen pappa och tröstande dotter. Visst är det patetiskt.
Men jag tillåter mig faktiskt att vara det. Var inte rädd släpp taget och lev livet.
Jag förklarade att jag varit med samma kvinna i 21 år, och det sätter sina spår.
Vet inte ens hur man gör längre. Kör på känslan säger Erin, allt fixar sig.
Nu sade Erin till mig, följ med henne ut när hon vill det, så får du se hur det utvecklas.
Men jag är skiträdd. Hon berättade i går kväll att hon kanske är på väg in i en separation från sin gubbe. Han är för soffig just nu. Är aldrig hemma utan bara jobbar och jobbar.
- Vad vill ni kvinnor ha?
- En Don Juan, hela livet!
- Vi män är inte skapta på det viset!
När vi har ett förhållande tycker vi allt är bra ända tills vi ställs inför fakta att vi är utbytta.
- Glömmer vi bort er i den allmänna röran?
Det är inte så lätt att alltid komma ihåg allting. Eva säger till mig att det är så skönt att leva singel.
- Är det sanningen?
Eller ett sätt att förklara att man inte orkar bry sig. Jag vill leva livet till 100%. Jag har varit ute med Maja på egen hand i går kväll. Jättemysigt med middag för två med ljus hos Takis. Vi satt och gosade och hade det trevligt. Gick hem och Maja ville följa med mig in för en drink. Vi satt i köket, pratade och hade trevligt. Har aldrig varit så nervös förut. Vi har haft trevligt och pratat mycket.
Jag vaknade i morse när Erin kom hem och levde om.
Då kommer Erin in och skrattar.
- Have you had company (har du dåligt sällskap)?
Detta skall man behöva höra från barnen. Det var i alla fall en trevlig kväll. Nu kom Antonis och skrattade. Jag såg Maja komma ut från din lägenhet i morse.
- Är jag övervakad eller?
Jag gick ner till poolen och träffade Shirley. Lämnade över några fler recept och blev sittande i två timmar. Vi pratade om livet och alla saker runt det. Hon är som en mamma för mig.
Hade också hört talas om Maja. Jag älskar min mamma och Peggy.
Jag har två mammor idag. Båda bryr sig om vad jag gör och vad jag äter. Blir ledsen ibland när jag tänker på Collen, Mal o Peg´s dotter. Livet är grymt ibland. Konstigt att det är lättare att få engelska vänner än svenska. Nu sa Shirley till mig att det är din accent som gör det hela.
Du låter inte svensk utan brittisk. Mycket lättare att skapa en kontakt på det sättet. Om de sedan får veta att du kommer från Sverige, gör det inget. Du är redan accepterad i klubben.
Det ringde en man hit idag och pratade med Antonis. Han ville prata med the American guy som jobbar med datorer. Det var ett supportsamtal.
- Jag får väl bjuda på detta!
Erin håller på att göra sig vacker inför kvällen. Hon skall gå på bio med Steven och några till.
- Tänk om jag varit 25 år yngre?
Erin bara skrattade åt mig.
- Yeah, dad what do you want (ja pappa vad vill du)!
- Mycket seriöst förhållande!
Det känns faktiskt helt rätt att se henne som en dotter i familjen.
- Hon grisar ner ibland, men gör inte alla barn det?
Sedan måste vi föräldrar påpeka att detta beteende är inte godtagbart. Om du skitar ner toa måste du spola rent efter dig. Det är en så kallad "common rule" (gemensam regel). Jag kommer ihåg min pappa efter en fest jag varit på. Jag var hur sjuk som helst dagen efter. Farsan vände mig ur sängen och sa att du stannar inte hemma idag. Det är ditt eget fel att du mår så här. Gå och jobba och tänk efter vad du gjorde i går kväll. Ord och inga visor.
Det var en mycket tung dag. Maja kom just förbi mitt fönster och sa hej.
Jag blir alldeles darrig när jag ser henne.
- Hur är det idag?
- Jo det är bara bra!
- Jag ber om ursäkt för i går kväll!
- Det behövs inte, det var helt okay!
Skamsen som en tonåring känner jag mig.
- Är detta min framtid?
Kan inte göra något åt det hela utan bara se på, vad som händer. Jag är inte van vid upplevelser.

Resebrevet fortsätter »

HEM

SÖK

FORUM

E-GUIDER

BOKA HOTELL

BOKA BÅTBILJETT

BOKA HYRBIL

© 1997-2020 Janne Eklund/Kalimera