|
|
|
|
#1
2010-01-01, 09:06
|
||||
|
||||
Debacle del fyra; Turistfällor
Debacle. Del fyra. Turistfällor
Detta hände på sifnos för ett antal år sedan. Vi hade tagit oss härbärge i Kamares och valde en dag att med bussen ta en tur till Faros. Vidunderligt vacker busstur med byte uppe i Apollonia. Väl nere vid Faros promenerade vi längs strandstigen och kom omsider fram till en väderkvarn förvandlad till servering. Vacker utsikt från uteserveringen. Vi satte oss genast ned att beställa varsin Amstel. Varningsklockor borde ha ringt när vi serverades varsin liten Amstel i konstglas. Men vi missade klockorna. Det var först när vi äskade notan vi varseblev att detta var en sjunde klassens turistfälla.. Notan hamnade på rent astronomiska 1700 Drachmer för tvenne små öl. Arne förrsökte till madamen påpeka den orimliga summan, men möttes bara av en föraktfull axelryckning. Alltnog, vi fick bita i det sura äpplet och betalade under förnyad protest den begärda summan. Så tillbaka mot busshållplatsen att fånga dagens sista buss för färden hem. Nu var det emellertid en dryg timme kvar till bussens avgång. Vi gick in på en enkel taverna just i anslutning till busshållplatsen. Visa av den nyss gjorda erfarenheten frågade vi vad priset var på två stora Amstel. Förvånad kypare genmälde att priset var 400 Drachmer per flaska. Vi beställde samt betalade skamset med en tusendrachmerssedel för att våra samveten freda. Kyparen minst sagt förvånad över den frikostiga dricksen och vårt underliga beteende… Bild på Sifnosäventyrets turistfälla finner den nyfikne i bildgalleriet under rubriken ”Debacle fyra” http://www.kalimera.nu/forums/picture.php?albumid=302&pictureid=2612 Vid ett annat tillfälle befann vi oss på Rhodos i gamla staden. Vi var efter en promenad i gränderna i behov av vila. Vi hittade en till synes liten trevlig taverna belägen just intill muren, nära porttornet till hamnen. Naturligtvis ägnade vi ej ens en flyktig tanke på att kolla in prislistan. Vi skulle ju bara ha varsin öl att vederkvicka oss med. Tvenne små Mythos anlände tillsammans med kyparen och notan. Ettusentrehundra Drachmer per flaska. Vi kunde icke annat än skratta. I samband med betalningen sporde vi kyparen om huruvida en middag på etablissementet skulla hamna i prisintervall runt 100.000 Drachmer. Något svar fick vi dock ej, endast ett snett leende. Så var det Syntagmatorget för tre år sedan.. Vi skulle ta flygbussen ut till flyget, men hade en dryg halvtimme på oss innan nästa buss skulle avgå. Nu hittade vi en liten oas just uppe i backen ,mittemot busshållplatsen. Det var ett slags trappstegsservering där servitrisen hämtade mat och dryck från en lokal på andra sidan gatan. Vi fick in varsin stor Mythos, källarsval för övrigt, samt notan applicerad i ett litet glas. I fällan igen! Nio Euro för tvenne öl. Nåja, vi får ta det hela med jämnmod och dricka med andakt. Icke så! Servitrisen anlände strax och förmälde att det strax skulle komma en flygbuss samt att det ryktades om en smygstrejk bland flygbussarnas förare när som helst. Vi anammade rådet och lämnade i all hast våra just påbörjade Mythos för att genast äntra den buss som just uppenbarade sig. Det blev i sanning dyra klunkar. Men ut till flygplatsen kom vi ju i alla fall. På Tinos, dit vi rest på endagstur från Syros, förundrades vi över den konstiga mattan som var applicerad på höger sida längs jättetrappan upp till den enorma kyrkan mitt i byn. Vi kunde därtill skåda hurusom ett äldre grekpar kröp upp mot kyrkan på den utrullade mattan. Nåväl, vi satte oss ner på gubbfiket i hamnen att folklivet beskåda. Så beställde vi ett litet krus vitt och till detta lite mezes att mumsa på. Efter viss tidsutdräkt anlände kyparen med några fat mezes samt en jättelik karaff vitt vin.. Nog var det dryga litern, ja snarare 1,5 liter i karaffen. Men inte var det dyrt. Notan landade på sex Euro allt inkluderat. Vinet gick ner men tid tog det. Nu vet vi exakt varför folk kryper på knäna upp till kyrkan. Det är den våldsamma överserveringens fel…. Mycket att så här i efterhand skratta åt, men sett mot bakgrund av att dessa turistfällor är de enda vi drabbats av trots tio års idogt resande i övärlden. Då är det nog ändå försumbart till antal och kostnad. Arne och Birgitta 
|
|
#2
2010-01-01, 11:38
|
||||
|
||||
|
Sv: Debacle del fyra; Turistfällor
God fortsättning Birgitta o Arne!
Vilken skön start man fick på det nya året med ny läsning om era irrfärder. Jag fortsätter att förundras över er utförliga dokumentation som ger denna möjlighet till återblickar. Absolut något att ta efter. Citat:
 Mats
|
|
#4
2010-01-01, 13:20
|
||||
|
||||
|
Sv: Debacle. Tillkortakommanden i övärlden
Peter;
ett litet förtydligande när det gäller inköp av GPS till Arne: Jag har INTE skrivit det! När Arne skulle lägga in min text, la han till detta med GPS:en, utan min kännedom. Detta läste jag först när det var inne på forumet.  Han är inne förhandlingsstadiet, vad jag förstår.  Birgitta
|
|
#6
2010-01-01, 16:00
|
|||
|
|||
|
Sv: Debacle. Tillkortakommanden i övärlden
Citat:
 Och se. Där kom ytterligare en Tinosambassadör... Jag tror ni skulle trivas om ni lade lite mer tid där...Citat:
 Det hade jag inte trott om honom! Mer elektronik till alla...
|
|
#7
2010-01-05, 15:08
|
||||
|
||||
|
Debacle avsnitt fem. Finalen
Debacle avsnitt fem.
Finaldebacle förhoppningsvis.. Greklands östligaste övärld har vi alltid förtjusats av. Tänk, vilka pärlor. Kastellorizo, Fourni, Patmos och Symi är. Ja, det är på småöarna vi trivs som allra bäst. Kos, Rhodos och Samos är faktiskt bara mellanlandningar för oss. Men även på småöar kan vi råka ut för debacle. Det allra starkaste minnet vi har är ändå från Symi för ett antal år sedan. Vi tager oss alltid boende i hamnområdet på Symi, ön med det enastående vackra hamninloppet, och gör så utflykter med endera buss eller taxi till intressanta platser. I samband med förmiddagens ankomst av utflyktsbåtar från Kos och Rhodos flyr vi alltid med bussen till lilla Pedistranden i akt och mening att slippa horderna av endagsbesökare i hamnbyn. Alla småöarna i Dodekaneserna har ett säreget informationssystem. Via Borgmästarens kontor kan alla innevånare nås av information genom stora högtalare, strategiskt placerade i byarna. I för- respektive eftersäsong sker oftast informationen endast på grekiska, och detta kan vålla oss turister viss harm vilket vi här ska beskriva. Redan vid niotiden på morgonen den aktuella dagen kunde vi från vår balkong på Eleni i hamnområdet höra högtalarna gå igång. Dock var informationen endast på grekiska varför vi ej fäste någon uppmärksamhet på tillkännagivandet. Vi tog så tiobussen ner till Pedistranden för att bada och njuta stillheten fjärran från de besökande horderna i hamnen. Vid tolvtiden kom så den lilla minibussen åter till pedistranden och for strax därefter åter till hamnen via Chora. I samband med bussens ankomst kunde vi ånyo höra ett meddelande i högtalaren på Pedi. Även detta på grekiska. Vid tvåtiden på eftermiddagen och efter en mycket god lunch på strandtavernan började vi dra oss mot busshållplatsen för resan hem. Ingen skymt av någon buss. Tiden gick och vi stegade efter viss väntan in i den lilla minimarketen för att rikta förfrågan om varför bussen ej kom. Svaret var enkelt och lakoniskt; The road is closed! Nykokad asfalt hade spritts ut längs vägen upp till Chora och därav följde att inga fordon kunde trafikera den vägen förrän dagen efter. Detta på grund av att välten som skulle kommit på morgonen blivit försenad och skulle anlända först nu på kvällen. Vad göra? Tja, det blev bara till att klafsa och kliva i det cirka två decimeter tjocka lagret av nylagd asfalt hela vägen upp till Chora. Till saken hörde att vi innan denna resa, här på hemmaplan, inhandlat var sitt par dyra Ecco-sandaler. Promenaden tog strax under timmen och var mycket enerverande. Djupa raviner och taggtrådsstaket omöjliggjorde varje försök att gå vid sidan om vägen. Väl uppe vid vägkorsningen var det bara att i väntan på bussen försöka rengöra sandalerna från asfalttjäran som trängt in i varje räffla.. När så omsider bussen från Chora kom till vägkorsningen där vi väntade frågade vi föraren om han inte kunde ha kläckt ur sig att vägen från Pedi skulle vara stängd från lunch och hela dagen därefter. Vi fick enkom en axelryckning till svar. Så, om ni ser sandalspår i asfalten längs sagda väg vet ni vem de tillhör. På Nissyros har vi bara varit en gång. Vi hade i förväg bokat in oss på ett Hotell med Pool, ett av öns enda. Vi anlände till Hotellet sent på kvällen för att nästa morgon i samband med frukosten kolla in den fina poolen. Tablå! Icke en droppe vatten i den poolen. Vi fick i efterhand veta att det hade uppstått ett stort läckage och innan detta var åtgärdat skulle det ej fyllas i nytt vatten. Av Kastellorizo har vi endast goda minnen, men dock kände Birgitta ett visst obehag den gången vi flög tillbaka från Kzo till Rhodos. Planet taxade ut till startposition på den minimala startbanan (780 meter) samt backade därefter en bit så att stjärtpartiet på planet befann sig en bit ut över klippstupet vid banänden. Nu var det dags att blunda för Birgitta. Först maxvarv på båda motorerna och sedan släpptes bromsarna och det bar iväg. Lyfte från startbanan gjorde vi när det endast återstod cirka 75 meter av rullbanan.. När vi en annan gång skulle fara med nattfärjan från Kzo till Rhodos satt vi vid den lilla cafenion strax innan hamnen i livligt samspråk med damerna från den akvarellkurs som under veckan bedrivits på ön. Då, abrupt kom något farande i luften. Missade Birgittas huvud med ett par centimeter för att därefter rasa rakt ner i Birgittas öppna fjällrävenrygga som stod just bredvid. Det visade sig vara ett svalbo som lossnat från taknocken ovanför där vi satt. Komplett bo med svalägg och allt. Det blev ett drygt jobb att rengöra ryggan från den röda leran och de krossade äggen. Nisos Kalymnos anlände vid halvelvatiden på kvällen och vi tog genast vår sovhytt i besittning. Vi hade fått reda på att färjan skulle anlända till Rhodos strax före klockan fyra på morgonen. Så blev det och vi stegade upp och lämnade vår hytt. Heltvisst funderade vi på varför de andra hyttpassagerarna stannade i sina hytter, men ägnade detta ingen större tanke. Efter en promenad upp till gamla staden fann vi att där endast huserade renhållningsarbetare samt securitasvakter. Mera öde Rhodos har vi sällan skådat denna morgon vid femtiden. Vi fick i efterhand veta att färjan skulle ligga kvar vid hamnen ända fram till klockan 08.30 då den skulle vidare. Därav stannade naturligtvis hyttpassagerarna kvar i sina hytter att sova i godan ro. Det var bara vi två som ej tagit reda på detta förhållande. Gubben Kamiros dök upp vid pass halvåtta med nyckeln till vårt i förväg bokade rum. Arne och Birgitta
|
|
#8
2010-01-05, 15:52
|
||||
|
||||
|
Sv: Debacle avsnitt fem. Finalen
Tack för ännu en laddning sköna berättelser.
Att ta del av era äventyr och beskrivningar av de sköna små-öarna väcker ju stark längtan att "gå i era fotspår", och då menar jag inte enbart på Symi. Ha det gott! Mats
|
|
#9
2010-01-05, 20:52
|
||||
|
||||
|
Sv: Debacle. Tillkortakommanden i övärlden
Rolig läsning och alltid så spännande få läsa om era resor.
Arne och Birgitta få vara med om riktiga äventyr i Greklandet .Bättre kvällsläsning får man leta efter , läsa tråkig bok på kvällen innan sängen drar är trist. Somna gott till alla riktiga Greklandsberättelser som Kalimera bjuder på är avkopplande. Birgitta
|
|
#10
2010-01-05, 21:51
|
|||
|
|||
|
Sv: Debacle. Tillkortakommanden i övärlden
Arne, hur långt spåren räckte kommer vi inte ihåg, bara att vi faktiskt kommenterade dem för de var tydliga!
Min pappa sa alltid om någon trampade på honom bakifrån att "Du får gärna gå i mina fotspår, bara jag själv har hunnit kliva ur dem innan"  ..det gäller ju er också!Lissi
|
|
#12
2010-01-17, 16:26
|
||||
|
||||
|
Debacle. Tillkortakommanden i övärlden. Del sex
Debacle, del sex.Detta hände år 1999.. Vi hade anlänt till Amorgos samt bokat in oss på Eleni Rooms i Katapola, rum sju, för sex nätter.En morgon när vi just laddat frukost på vår altan dök det upp tvenne jänkare, från Arizona. Paret var i 25-årsåldern och hade med nattfärja anlänt till Katapola obokat.De hade tillbringat fem dryga timmar på betongplattan just nedanför Elenis place, och nu var de ute efter ett rum. Arne ringde genast till Elenis telefon, men det enda som hände var att det pinglade friskt i den lilla receptionen just intill. Ingen skymt av Eleni.Arne snabbt ut i Hotellet att kolla upp förekomsten av lediga rum och fann genast ett ledigt dito en trappa upp och där nyckeln satt i dörren. Detta kan ni ta, priset förmenas ligga runt 40€ eller så. Paret gåvo genast acceptans och tog tacksamt rummet i besittning i och för morgondusch samt behövlig eftersömn.Framåt eftermiddagen dök så Eleni upp och Arne meddelade stolt att han fixat tvenne nya hyresgäster. Aj då,,, Det rummet är ju bokat i förväg till två danskar som kommer med Skopelitis i kväll!! Hur göra? Det hela löstes på så sätt att jänkarna fingo flytta en trappa ned till ett förvisso litet, men ändå faktiskt ledigt rum.Eleni lät diskret antyda att man i receptionen på bokningsloggen kunde se vilka rum som var lediga vid varje tillfälle….Vi hade bokat hemresan från Katapola med en Vessla som på fredagens förmiddag smidigt skulle ta oss tillbaka till Santorini i och för hemresan lördagens förmiddag.Hela veckan hade det varit väldigt fint väder och nästintill vindstilla på ön. Natten till fredag vaknade Arne av ett våldsamt oväsen på altanen just utanför. Kvickt ut att kolla vari oväsendet bestod. Storm! Det blåste attan och vårt plåtaskfat samt diverse andra utensilier på vårt bord hade blåst ner på golvet att föra oväsen… Byns fiskargubbar voro samtidigt i färd med att draga upp sina flytetyg högt upp på stranden samt att dem nogsamt förankra.Redan vid pass halvåtta kom Elenis son upp att meddela den sorgliga nyheten att den vessla vi skulle fara vidare med låg för ankar i Rafina pg av ovädret.Vi stegade kvickt ner till byns travel agency att råd erhålla. Jodå, ni har tur, det går en storfärja från Katapola nu i eftermiddag så ni kan nå Naxos. Från Naxos kan ni sedan ta nattfärjan till Santorini med ankomst till ön vid pass halvtre lördag morgon. Sagt och gjort. Vi fick förvisso en dryg resa. Femton timmar i stället för vesslans dryga timme direkt till Santorini. Men hem kom vi med Apollos flight vid lunchtid på lördagen.Arne och Birgitta
Senast redigerad av Arne den 2010-01-17 klockan 16:42.
|
|
#13
2010-01-05, 19:10
|
|||
|
|||
|
Sv: Debacle avsnitt fem. Finalen
Citat:
Lissi
|
|
#14
2010-01-05, 20:27
|
||||
|
||||
|
Sv: Debacle. Tillkortakommanden i övärlden
Mera troligt Ja. Om det var storlek 45 sådär i kombination med Birgittas 38-or. Syntes det bromsspår av 38-orna vid passagen förbi den lilla keramikbutiken då är det absolut Birgittas dojor...
Arne
|
 |
|
|
Hybrid-visning
