![]() |
#16
|
||||
|
||||
![]()
Som det ovan diskuterats kan jag bara hålla med - det är stor skillnad i omvårdnad jämfört med hur det är i Sverige.
Har under några års tid haft en krasslig svärmor som jag några gånger följt med till diverse sjukhusinrättningar. Omvårdnad inkluderande medmänsklighet och medkänsla tycks lysa med sin frånvaro. Blir man inlagd är det inte vårdpersonalens sak att se till att man har det någorlunda utan det är upp till släktingar, vänner och bekanta att ansvara för den saken vilket också gör att det inte är någon lugn miljö för en sjuk människa att vistas i tyvärr. Personalen gör det jobb de ska göra men utöver detta är det den egna familjen som får ta vid. Man informerar inte heller patienterna om undersökningar etc utan kan mycket väl bara rulla iväg med sängen utan ett ord. Vid ett tillfälle, när vi skulle in på röntgen (vid ett av Thessalonikis större sjukhus), utan att veta något i förväg, blev personalen bra sura över att vi frågade vad som var på gång och när de sedan hörde att vi var boende i Sverige så var konflikten ett faktum och den som fick lida för detta var tyvärr svärmor. Detta att inte informera patienten och dess anhöriga påminde mig om hur det var i slutet av 70-talet när jag själv började jobba inom svensk sjukvård. Då "störde" man inte gärna läkaren med frågor som kunde uppta hans tid. //Zanét ![]() |
|
|