Att flytta till Kreta

© Text: Ulf Wiman (ulfwiman)

Februari 2003.

Lördag 1/2
Min mest hektiska dag i hela mitt liv. Började 05.00 på morgonen. Arlanda var inga problem.
Kastrup var helt Ok, man förstår språket. Athen var en katastrof. Inte en enda skylt på engelska, utan allt på Grekiska. Ingen pratar engelska, utom jag. Måste prata Grekiska. Jag får nästan panik då ingen vill förstå mig.
Allt är försenat, och när jag går inne på flygplatsen ropar de ut sista utrop till Hania!
Enligt Resesäljarna gick det inte att flyga till Hania! Det går visst att flyga till Hania. Men du måste stå på dig för att komma dit, för de vill ha alla till Iraklion Airport. Det är Greklands andra flygplats i storlek. Ingenting att äta eller dricka. Allt är utanför zonen och dit är det ej tillåtet att gå. Jag försökte charma en vakt att gå och köpa en cola åt mig. Det är inte tillåtet var det enda svar jag fick. Jag landade idag på Iraklion Airport i en halv storm. Jag var fullständigt övertygad att jag inte skulle överleva. Till och med besättningen satt fastspända ända från Athen till Iraklion, men jag överlevde. Blev hämtad av Antonis (Michael Schumacher) och skjutsad 15 mil av en karl som kör som en biltjuv. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv tidigare. Men jag överlevde det också. Vi hade vattenplaning på väg hem och jag var övertygad att nu är min sista stund kommen. Antonis bara skrattade och sa att nu hittar bilen hem själv. Efter det har jag försökt att landa själv, och nu tror jag att jag börjat göra det.
Antonis bjöd på middag 24:00 på kvällen.
- Lite sent att äta kanske?
Det var Antonis variant av ett small snack (litet tilltugg). Det vill säga full middag klockan tolv på kvällen.

   

Söndag 2/2
Följde med Antonis till ett vattenmagasin uppe i Ano Stalos. En sötvattensjö ute i "the Middle of nowhere" (i mitten av ingenstans). Det fanns en taverna där så vi åt kombinerad lunch och middag. Denna djävla Raki de vill man skall dricka efter maten. Jag har smakat och det är som fotogen, de har glömt något vid reningen av spriten. I övrigt en ganska händelselös dag. Jag måste varva ner.
Till och med Antonis säger att jag ser hysterisk ut. Men jag måste varva ner.

Måndag 3/2
Var in till Hania för att söka efter ett internet-cafe. Hittade ett bra ställe. www.vranas.gr. Vädret är skit här nere. Regn, regn, regn. Gamla stan är som vanligt skitdyrt. En lunch 100.- och ganska dåligt. Alltså jag menar dålig kvalitet på maten för de pengarna. Typisk turistfälla.

Tisdag 4/2
Bra dag ute, sol och varmt. Satt i shorts och läste en bok "Försvararen av John Grisham" och gjorde inget mer. Lång promenad ner till Platanias för en lunch och sedan tillbaka 8 km.
Middag i Hania på kvällen och sent hemma.

Onsdag 5/2
Bättre dag idag. Sol och ännu mera varmt. Satt i shorts i dag också och läste vidare i boken. Lång promenad till Platanias igen och en liten bit till, sedan tillbaks, totalt ca 9 km. Dessa promenader är viktiga för mig, då de sätter i gång kroppen. Jag kan knappast ha hjärtproblem om jag klarar att gå så långa sträckor.

Torsdag 6/2
Detta regn, regn, regn. Det stormar ute och regnar vertikalt.
- Detta är Medelhavet!
Antonis mamma bjöd på middag idag. Stekt fisk med massa ben, men gott.

Fredag 7/2
For in till Hania idag för att e-posta och kolla banken.
- Inga pengar!
Det är jobbigt att vara borta och inte kunna göra något om någon betalning går fel. Middag tillsammans med Antonis hos Oassis. Nu var det min tur att betala. Men jag fick som vanligt bråka med honom för att göra detta.

Lördag 8/2
Jag tog en lång promenad till Ano Stalos och sjön vi var vid 10 km tur och retur. Det kändes bra för kropp och själ. Fram för allt för mina fötter. På vägen tillbaka hittade jag en taverna som var öppen så jag fick mat. Hemvägen var mörk. Inga gatulysen här inte. Jag måste skaffa mig en ficklampa. Antonis mamma bjöd på middag igen. En paj av något slag med spenat, helt ok.
- Mat två gånger per dag?

Söndag 9/2
Köpte en ficklampa idag för att kunna gå hem från Ano Stalos eller liknande ställen på kvällen. Promenerade till Agia Marina och åt lunch ca 6 kilometer. Jag bjöd Antonis på lunch idag som tack för maten. Det resulterade i att han kom upp till mig med som han sa lite rester. Det var en hel middag och räckte i två dagar!

Måndag 10/2
Jag har fått kontakt med en amerikansk resebyrå som har ett databasproblem. De jobbar med Access 2000.
- Hur lämpligt?
- Vad kan jag om Access 2000?
- 80 % kanske!
- Så jag tror jag klarar av det!
Det har även varit andra människor här på kaffe och undrat vem jag är, och Antonis skryter om sin vän från Sverige som är "computer expert" (dataexpert), det har skapat ett visst intresse om mig som person. Vi får se vad det leder till.

Tisdag 11/2
Ute på en långpromenad till Platanias igen och blev stoppad av en amerikansk militärjeep och visiterad. Skiträdd efter det som hände. Man är inte så kaxig efter en sådan händelse.

 

Onsdag 12/2
Jag arbetade igår med den amerikanska resebyrån och efter det hjälpte jag Antonis att plocka apelsiner, 2 stora tvättkorgar. Det är häftigt att plocka apelsiner. Han har en egen apelsinodling i Ano Stalos och 2 olivodlingar. Jag frågade Antonis om det som hände igår när jag blev visiterad, och han svarade att det är en NATO övning som håller på till måndag.
- Kanske något med Irak?
Det som hände mig är när soldaterna har för lite att göra då kan de trakassera lokalbefolkningen.
- Hur tuff är man när 4 väldiga soldater med automatvapen kommenderar dig att göra något? -On the ground and spred your legs (på gatan och sära på dina ben)
- Man kan gå till turistpolisen och klaga men vad har du för det?
De har rätt att göra så om de misstänker något.
- Ser jag ut som en terrorist?
Jag är lika kortklipp som de är, och lika vit!
- Knappast Al-Quaida.

Torsdag 13/2
Jag har börjat använda käpp och krycka när jag går för mina fötter blir bara värre och värre. Jag har problem med att hålla balansen. Till att börja med skrattade Antonis och trodde jag hade druckit. Sen såg han mitt problem 9:00 på morgonen och då har man inte druckit. Han hjälpte mig att ordna en äkta grekisk herdestav och en krycka så nu fixar jag att gå.
- Sak samma om du är full eller något annat!
- Kan du gå 12 km i rask takt?
Det var det som övertygade honom. Han skjutsade mig en bra bit mot Kissamos och mätte med bilen till 12Km, en dryg timme senare stod jag på gården och flåsade. Kan jag få vatten.
Efter en sådan promenad fungerar mina fötter ganska OK. Alltså är det ett troligt cirkulationsproblem. Antonis tycker jag skall köpa en cykel i stället för en moped.
Han säger att min kropp behöver cykel inte motorbike (moped). Jag tror på det. Det regnar ute och jag kan säga REGNAR. Du kan inte tro det men det är som när det snöar våldsamt hemma i Sverige.
Något jag ångrar är att jag gav bort min regnjacka innan jag åkte. Den hade behövts här och nu. Något annat jag saknar här är mjukisbyxor. Det finns inte att köpa, utan bara vanliga träningsbyxor. Alla säger till mig att vänta på turistsäsongen då finns allt att köpa. Jag måste säga att det är tur att jag har min bärbara dator. Annars hade jag blivit tokig här. Antonis skrattar åt mig när jag tar min dator och åker iväg till kunder. "The real plastic computer man" (den verkliga plastiska datormannen) säger han. Nästa är "That is not the real world" (det här är inte den verkliga världen). För mig är det den verkliga världen. Dessa djävla datorer. Jag är så specialistutbildad på Windows 2000 så de har inte hört talas om det här. Den amerikanska resebyrån som jag gör jobb åt är så Amerikaniserad att allt Bill Gates "Microsoft" säger är sant. Jag är professionell på access 2000 och det är vad som gett mig lite jobb.

Fredag 14/2
9 grader och 20 sekundmeter i byarna och regn. Jag arbetade tisdag, onsdag och torsdag med den amerikanska resebyrån för att reda ut deras databas problem. Det visade sig vara ett överföringsfel från USA. Om det blir ett krig med Irak så kommer troligen hela turistsäsongen att braka ihop här. Jag var på ett grekiskt party med Zacharias "Jack". Aktiva och pensionerade officerare. Han ljög och sa att jag var en kompis och löjtnant från Sverige. Jag som bara var kock i det militära. De hade alla arbetat eller arbetar för Nato marin forces. Jag satt och pratade med en amiral som varit med i operation Desert Storm (ökenstormen) i Kuwait.
Mycket intressant konversation. En annan jag pratade med under kvällen hade varit i New York 11 september, och det hade varit någonting fruktansvärt. Detta var en grekisk afton med krydda. Apollo släng dig hårt i väggen. Jag var den enda utlänningen där. Grekerna dansar sirtaki helt spontant och sliter upp alla på dansgolvet. Helt fantastiskt. Jag förstår inte riktigt vad de säger för de pratar så fort men med gester och armar och ben går allt bra ändå. Festen varade från 21:00 till 02:00.

Resebrevet fortsätter »

 

Kreta på Kalimera »
Fler resebrev från 2007 »






HEM

SÖK

FORUM

E-GUIDER

BOKA HOTELL

BOKA BÅTBILJETT

BOKA HYRBIL

© 1997-2020 Janne Eklund/Kalimera