|
|
#4
2010-03-03, 21:37
|
||||
|
||||
Sv: Vilken person är du i Grekland?
Vilken fin fråga
 När det gäller mig stavas största skillnaden ypomoni. Tålamod. Hemma har jag inget. I Grekland bara tålamodet överfaller mig så snart jag stigit av planet. Jag blir lugn, jag ler, inte mycket kan hetsa upp mig. Det enda jag egentligen reagerar på är andra turister som gnäller över grekiska företeelser. Avrio, tänker jag då. Jag brukar reflektera över det: Varför kan jag inte vara så här hemma också? Att jag blivit sådan är förmodligen en ren överlevnadsstrategi. Lär man sig inte tålamod blir man inte gammal i Grekland  Jag är helt klart en mycket bättre person där än här! Grekland har ett underbart inflytande på oss... Det kanske är för att man vill bli en bättre människa som man åker tillbaka hela tiden  Hur är du själv, xenos ? 
|
|
#5
2010-03-03, 22:28
|
||||
|
||||
|
Sv: Vilken person är du i Grekland?
Efter ett tag i Grekland blir jag det som jag inte är i Sverige. Det är helt ok att dottern åker bil utan bilkudde och tom ibland säkerhetsbälte
 . Jag reflekterar inte alls över något bästa före datum på maten jag köper. Klockan blir snudd på helt oviktig. Trafikrytm är viktigare än trafikregler. Ett måste är inte ett måste.. Listan kan göras lång, men visst blir man annorlunda och man försöker behålla den känslan när man kommit hem, trots att ens grundläggande värderingar får in en på den svenska linjen rätt snabbt. /Netwolf
|
|
#6
2010-03-03, 22:54
|
||||
|
||||
|
Sv: Vilken person är du i Grekland?
Jag håller med Inkfish, vilken fin fråga!
För mig är största skillnaden...Lyckokänslan! Jag är lycklig när jag är Grekland...trots att bussarna inte går när de ska eller ens kommer...trots att jag får vänta i olika sammanhang, för det är inte bråttom i Grekland....eller är det detta som jag blir lycklig av? Fast jag blir urförbannad om jag får vänta när jag är i Sverige, så då kan det ju inte vara det...men...jo...det ligger något i det där med att vänta, att inte ha bråttom. Men det är en del av det hela! Det finns mycket mer som gör mig lycklig i Grekland, eller inget särskilt, jag är bara konstant lycklig. Det måste sitta i själen...och jag tror jag levt i Grekland i ett tidigare liv! Jag är hemma....och den 5 juni åker jag hem!! Yanna
|
|
#7
2010-03-04, 06:15
|
||||
|
||||
|
Sv: Vilken person är du i Grekland?
Citat:
Kort sagt sannare. Tack för frågan! Senast redigerad av xenos den 2010-03-04 klockan 06:29.
|
|
#8
2010-03-04, 09:13
|
||||
|
||||
|
Sv: Vilken person är du i Grekland?
Vilken märklig fråga. Personligheten den har man nog med sig överallt i världen sen kan semester, andra miljöer, upplevelser etc påverka den känsla som vi bär med oss vilket kanske också ändrar vårt beteende eller förhållningssätt till andra.
Nog vill jag ha fräsch mat, barnbilstol till barnbarnen som det numera handlar om var jag än är i världen. Att man sen får utrusta sig med ett utökat tålamod vid besök i vissa länder är ju ganska självklart men den jag är den är jag. Eva
|
|
#10
2010-03-04, 10:40
|
|||
|
|||
|
Sv: Vilken person är du i Grekland?
Varför man blir annorlunda när man har semester är väl egentligen inte så konstigt,
man är ledig och använder sin tid till vad man vill, bara det en frihetskänsla. Sedan att man väljer att åka till Grekland som är ett fantastiskt land att ha semester i, det gör ju inte saken sämre. Sol, värme, god mat, kvällar på balkongen, att se något nytt är ju som balsam för själen. Så känner även jag som bor i Grekland, när vi åker någonstans på sommaren blir det den där härliga känslan att komma bort och se något nytt. Men väl hemma igen är det vardag och småtråkigt som det är var man än bor. Sedan tror jag många tycker att det är charmigt med tänket som finns i Grekland, en kort period. Att släppa lite på regler och alla måsten som man många gånger gör i Grekland. Medans jag som bott här i 11 år kan sakna den svenska strukturen. Nu börja jag låta som en pessimist vilket jag verkligen inte är, bara mina funderingar varför man tycker att Grekland gör att man känner sig mer levande. Monica
|
|
#11
2010-03-04, 12:55
|
||||
|
||||
|
Sv: Vilken person är du i Grekland?
Citat:
På ett personligt plan är det vinsten med allt resande, tycker jag. Man får använda andra sidor av sig själv. När jag åkte till Indien var det bland annat för att jag var nyfiken på vad den omgivningen skulle göra med mig. Det var spännande att få reda på det. Och det hände saker, men inte samma saker som vid en resa till Grekland. Så nu vet jag faktiskt mer om mig själv
|
|
#12
2010-03-04, 12:57
|
||||
|
||||
|
Sv: Vilken person är du i Grekland?
Citat:
 Det är ganska länge sedan jag insåg att jag aldrig skulle kunna bo i Grekland. Jag är - utan att värdera det - alldeles för svensk. Fast det är klart, kanske om man skulle våga utsätta sig för det för att se hur det slutade...
|
|
#13
2010-03-04, 18:10
|
||||
|
||||
|
Sv: Vilken person är du i Grekland?
Håller med Yanna! Framför allt är det den konstanta lyckokänslan som infinner sig där. När planet landat och man äntligen kliver ut i den heta dallrande luften och vet att NU är man i Grekland igen! Och man har hela semestern framför sig... det är LYCKA det!
 Man blir nästan gråtfärdig bara man tänker på det!! 119 dagar kvar!  Katitzi
|
|
#14
2010-03-04, 19:37
|
|||
|
|||
|
Sv: Vilken person är du i Grekland?
I Grekland är jag numera Grek!
I och med att jag sätter fötterna på Grekisk mark förändras som genom ett Trollslag mitt sätt, min inställning och attityd till... Tja, ALLT! Nästan allt i alla fall...  För många år sedan hade jag en kort period när jag höll på att bli galen på Grekernas ineffektivitet och byråkrati. På deras "Avrio..." Men jag kom över det som väl är. Idag, när jag är där, så lever jag på deras sätt och på deras villkor. På gott och på ont... Och jag njuter. Jag tror att upplevelsen blir större när man besöker andra länder om man anpassar sig lite till deras sätt och inte hela tiden ser allt med fyrkantiga Svenska "glasögon". I Greklands fall bör man ju tex packa med en del tålamod... Vissa delar har jag dessutom tagit med hem! Jag äter tex sällan middag före 20-tiden på kvällen. Och jag kan ta ett glas vin till maten mitt i veckan! Hemska tanke...Att kritiskt granska Grekland med Svenska ögon kan jag göra, och gör, när jag är hemma. Inte när jag är där...
|
|
#15
2010-03-05, 23:49
|
||||
|
||||
|
Sv: Vilken person är du i Grekland?
Jeg er enig med Eva L og Elisabeth. Jeg har for lengst passert 60 år, og jeg vil da inderlig håpe at min personlighet og identitet nå er fundamentert på en dypere måte enn at jeg blir en annen person når jeg krysser en grense til et annet land.
Jeg kan nok aldri bli noe annet enn meg selv, en turist og en utlending i Hellas. Å innbille meg selv eller andre at jeg blir "gresk" når jeg står på gresk jord, vil bare være dumt, og jeg ville egentlig se det som en fornærmelse mot både grekerne og mot meg selv å prøve på det. Dette er intet hinder for at jeg synes Hellas er et fantastisk land å reise til, at jeg elsker landet og folket, og at jeg kommer til å reise dit så ofte jeg kan så lenge jeg kan.
|
|
#16
2010-03-06, 15:50
|
||||
|
||||
|
Sv: Vilken person är du i Grekland?
Jag har funderat mer över din fråga xenos och har kommit på en sak till: jag lever i nuet när jag är i Grekland. Det har jag svårare att göra här hemma.
I Sverige har jag oftast tanken i framtiden, på planering, på sånt som ska göras/hända. I Grekland lever jag däremot i stunden. Kanske för att tiden där alltid är så begränsad och jag vill njuta av precis varenda sekund. När jag pratar med greker i Grekland pratar jag om det mesta - men när jag träffar andra turister, då vill jag bara om Grekland eller om annat resande! Jag pratar också gärna om annat lustbetonat: böcker, film, musik osv - och det behöver inte vara Grekland det handlar om. Men mer konkreta Sverigeanknutna saker - dem vill jag inte prata om alls. Det har inte med jobb att göra för jag stortrivs med mitt jobb, det handlar om allt som vi har omkring oss, just nu t ex Rutavdrag, vintern, Melodifestivalen, OS, Elisabet Höglund, Röda korset-svindlaren osv. Jag minns en gång på Finikas på Koufonissi, efter en lång sen lunch - då snappade jag plötsligt att det stora sällskapet alldeles intill satt och pratade om räddningstjänstens organisation i Uddevalla! Det störde min upplevelse av det grekiska nuet så till den grad att jag tvingades betala och pallra mig hemåt 
|
|
#17
2010-03-06, 16:33
|
|||
|
|||
|
Sv: Vilken person är du i Grekland?
Oj vilken knepig fråga att svara på....
Först tänkte jag som många här att jag är gladare, lyckligare och mycket trevligare att ha att göra med än när jag är hemma. Men så är det ju inte, det är bara det att på greklandssemestern får jag ju göra bara det som är roligt och trevligt och som jag själv väljer att göra, eller väljer att inte göra  ..Så klart att jag då verkar gladare och trevligare...Nä jag är nog densamma i Grekland men de problem som annars gör mig ledsen eller irriterad finns ju inte där just då.... Att bo och leva i Grekland för gott skulle nog innebära att det blev precis samma som hemma vad gäller humöret, troligen kanske mer irriterat eftersom saker inte skulle fungera som jag är van vid. Nä, jag är just nu så nöjd att få vara avslappad, lycklig och glad semesterfirare i Grekland och sedan ha mitt vardagsliv i Sverige. Lissi - som ska på grekkväll om en stund 
|
|
#18
2010-03-06, 17:47
|
||||
|
||||
|
Sv: Vilken person är du i Grekland?
Citat:
Citat:
Citat:
|
|
#19
2010-03-06, 18:11
|
||||
|
||||
|
Sv: Vilken person är du i Grekland?
Jag är precis som jag är på Kreta, fast det sättet verkar funka något bättre där än hemma, kanske därför jag kände det som att jag kom just hem när jag via slumpen hamnade just där 95... Fast hemma är hemma i Sverige också, men på ett annat sätt. Svårt att förklara det där. Vad jag älskar med Grekland, enligt min erfarenhet, är hur man umgås över generationer och att man inte är så ålderfixerade kring detta. Här i Sverige är det fortfarande lite underligt att en av mina bästa vänner är 26 år äldre en mig...
|
|
#20
2010-03-06, 18:36
|
||||
|
||||
|
Sv: Vilken person är du i Grekland?
Jag njuter mer av stunden där eftersom att jag vet att den är begränsad. Dum som man är njuter man inte av stunden lika mycket hemma, varför tror man att hemma-tiden är obegränsad för?
Sedan blir man en lugnare och mindre stressad version av sig själv i Grekland! Jag och mamma hade ett uttryck under vår senaste öluff: "Ursäkta att jag är så seg, jag har nyss varit på Koufinissi"
|
 |
|
|
Linjär visning
