Debacle. Tillkortakommanden i övärlden - Sidan 2

Arne · #1 2010-01-17, 16:26

Debacle, del sex.Detta hände år 1999.. Vi hade anlänt till Amorgos samt bokat in oss på Eleni Rooms i Katapola, rum sju, för sex nätter.En morgon när vi just laddat frukost på vår altan dök det upp tvenne jänkare, från Arizona. Paret var i 25-årsåldern och hade med nattfärja anlänt till Katapola obokat.De hade tillbringat fem dryga timmar på betongplattan just nedanför Elenis place, och nu var de ute efter ett rum. Arne ringde genast till Elenis telefon, men det enda som hände var att det pinglade friskt i den lilla receptionen just intill. Ingen skymt av Eleni.Arne snabbt ut i Hotellet att kolla upp förekomsten av lediga rum och fann genast ett ledigt dito en trappa upp och där nyckeln satt i dörren. Detta kan ni ta, priset förmenas ligga runt 40€ eller så. Paret gåvo genast acceptans och tog tacksamt rummet i besittning i och för morgondusch samt behövlig eftersömn.Framåt eftermiddagen dök så Eleni upp och Arne meddelade stolt att han fixat tvenne nya hyresgäster. Aj då,,, Det rummet är ju bokat i förväg till två danskar som kommer med Skopelitis i kväll!! Hur göra? Det hela löstes på så sätt att jänkarna fingo flytta en trappa ned till ett förvisso litet, men ändå faktiskt ledigt rum.Eleni lät diskret antyda att man i receptionen på bokningsloggen kunde se vilka rum som var lediga vid varje tillfälle….Vi hade bokat hemresan från Katapola med en Vessla som på fredagens förmiddag smidigt skulle ta oss tillbaka till Santorini i och för hemresan lördagens förmiddag.Hela veckan hade det varit väldigt fint väder och nästintill vindstilla på ön. Natten till fredag vaknade Arne av ett våldsamt oväsen på altanen just utanför. Kvickt ut att kolla vari oväsendet bestod. Storm! Det blåste attan och vårt plåtaskfat samt diverse andra utensilier på vårt bord hade blåst ner på golvet att föra oväsen… Byns fiskargubbar voro samtidigt i färd med att draga upp sina flytetyg högt upp på stranden samt att dem nogsamt förankra.Redan vid pass halvåtta kom Elenis son upp att meddela den sorgliga nyheten att den vessla vi skulle fara vidare med låg för ankar i Rafina pg av ovädret.Vi stegade kvickt ner till byns travel agency att råd erhålla. Jodå, ni har tur, det går en storfärja från Katapola nu i eftermiddag så ni kan nå Naxos. Från Naxos kan ni sedan ta nattfärjan till Santorini med ankomst till ön vid pass halvtre lördag morgon. Sagt och gjort. Vi fick förvisso en dryg resa. Femton timmar i stället för vesslans dryga timme direkt till Santorini. Men hem kom vi med Apollos flight vid lunchtid på lördagen.Arne och Birgitta

Lissi · #2 2010-01-05, 19:10

Citat:

Ursprungligen postat av Arne

Vad göra? Tja, det blev bara till att klafsa och kliva i det cirka två decimeter tjocka lagret av nylagd asfalt hela vägen upp till Chora. Så, om ni ser sandalspår i asfalten längs sagda väg vet ni vem de tillhör.

Arne och Birgitta

Vi var där sommaren 2005 och då fanns fotspår i asfalten...Skojade just med Claes om när vi gick dit att det var ju typiskt att någon måste sätta avtryck?? Kan det möjligen varit Dina Arne??

Lissi

Arne · #3 2010-01-05, 20:27

Mera troligt Ja. Om det var storlek 45 sådär i kombination med Birgittas 38-or. Syntes det bromsspår av 38-orna vid passagen förbi den lilla keramikbutiken då är det absolut Birgittas dojor...

Arne

Masse · #4 2009-12-30, 13:43

Citat:

Ursprungligen postat av Arne

Debacle. Tillkortakommanden i övärlden
Del ett.

Vi ska här förnöja våra Kalimeravänner med ett antal tillkortakommanden vi drabbats av under vårt idoga resande i arkipelagen. Att skratta åt i efterhand- heltvisst- men så lagom muntert när det på plats inträffade.

......................

Natten räddades dock föredömligt av att en äldre man i skepnad av rumsraggare väntade vid kajen På Milos och eskorterade oss upp till en mycket fin och prisbillig studio just bredvid kyrkan.
Arne och Birgitta

Fortsättning följer…

Kul!
Min fantasi har värkt fram en tänkbar variant av den forstättning som utlovas. Spänningen är ju oliiiiiiidlig så den vill jag inte skada genom att avslöja min gissning nu. Ser fram emot fortsättningen.

Citat:

Ursprungligen postat av yannis

Debacle. Del två.

När man har Arne till följeslagare är det inte svårt att gå vilse.
Jag vill inledningsvis säga att jag för många år sedan slutade föreslå vägval, han tror mig inte.

...............

Ja, detta är några av våra irrfärder vi varit med om på öarna. Jag förstår att vi ej är ensamma om att ha dylika dråpliga tillfällen i bagaget, eller hur?

Birgitta
( Med tvekande tillstånd av Arne. Det halva GPS-löftet gjorde susen. )

Tack för härliga nyårsskratt. Jättekul läsning. Och mycket trösterikt att få höra att det finns de som har sämre minne än jag.

Synd att jag inte fick det fina tipset om GPS-en tidigare. Då kunde man ju temporärt "försämrat" minnet ytterligare. Mitt dåliga dylikt har förvisso tagit ut mig och hustrun på en del nattligt letande efter återvägen till vårt hotell. Det har dock inte varit i sådan omfattning att det renderat någon GPS av den anledningen (tror jag). Däremot fick jag en i present på min 60-årsdag i våras. Men men..... efter att ha läst detta anar man ju ett tänkbart samband ändå.

Mats

Arne · #5 2009-12-31, 10:45

Debacle tre.
Athen Airport.

I höstas reste vi enkel resa till Samos. Vi skulle sedan efter ett par veckors öluff i Dodekaneserna ta oss till Kreta via Athen. Hemresan var bokad med Apollos flygstolar direkt till Umeå från Chania.

För att vinna tid när vi skulle ta oss till Kreta hade vi bokat inrikesflyget från Athen till Chania.

Väl på Athen Airport gick vi genast fram till Aegeans incheckningsdisk att checka in bagaget. Det gick utmärkt, men av någon för oss obekant anledning skulle vi ta våra med taggar försedda bagage med oss till gaten. Vi gjorde sålunda och tog trappan ned till säkerhetskontrollen.

Vi blev genast ombedda att lägga upp bagaget på bandet för genomlysning. Nej, nej, detta bagage är incheckat! Vi ska inte ha det med ombord sade vi. Bagaget kördes dock obönhörligt genom röntgenboxen, och uppbragd securitypersonal beordrade oss öppna ränslarna. Vi vevade samma argument att dessa väskor ju var incheckat bagage och ej kabindito. Detta hjälpte föga.

Man påpekade att vi hade tvenne flaskor Kitronlikör, alltså vätska, samt en Leathermankniv, saker som var absolut förbjudet att föra ombord. Därtill Birgittas hostmedicin samt hudloution och en sax. Nu ilsknade Arne till och bad att få tala med securitys chef, en person som förmodades vara utrustad med bättre hjärnkapacitet än fiskmåsar… Han sade det också.

Nu blev security också uppbragda och palaver uppstod. Till vår fördel talade emellertid att så länge frågan ej var avgjord blockerades all verksamhet enär endast en röntgenstation var bemannad. Kön bakom växte alltmer liksom irritationen. Smockan hängde i luften.

Fiskmåsarna, förlåt, securitypersonalen, insåg det ohållbara i situationen och tillkallade omsider en uniformerad chef med många streck och stjärnor på uniformen. Detta i akt och mening att åvägabringa en lösning på det uppkomna problemet.

Vi beskrev situationen och chefen fattade sin mobiltelefon -och situationen- för att ett samtal ringa. Jodå, det hade blivit en liten miss vid incheckningen. Vi borde ha informerats om att gå med vårt incheckade bagage till en så kallad drop-in station ett hundratal meter innan security. Detta hade man dock missat att informera oss om.
Chefen bad oss om ursäkt samt riktade klander till security och därefter gick vi tillsammans med chefen upp att lämna väskorna vid den bemannade drop-in stationen.

När vi ånyo kom ner till security för att få vårt handbagage genomlyst fräste de bara åt oss och bad oss snabbt försvinna in till gaten. Så det kan bli.
Flygresan i övrigt gick utmärkt och vi tog efter landning en taxi till det förbeställda rummet på La Casa i gamla staden.

Arne och Birgitta

Netwolf · #6 2009-12-31, 11:54

Jadu, Arne. Ibland kan det hetta till.

Det påminner mig om en gång för länge sen, när vi skulle flyga hem till Sverige från Kos, tror jag det var. Av någon anledning hamnade våra väskor på Stockholmsplanet istället för Göteborgsplanet. Jag fick med tillstånd av personlen ta mig ut till Sthlm-planet, där de höll på att lasta och försöka förklara att våra väskor var på fel plan. Killarna som lastade, kunde inte ett ord engelska och fattade inte vad jag ville.

Jag försökte göra mig förstådd och beskriva min svarta rygga, men utan framgång. I mitt, milt sagt, uppstressade tillstånd började försökte jag komma på vad svart hette på grekiska men blandade tyvärr ihop det med spanskans Negro och började att skrika "Nero Nero"..

De stirrade på mig och undrade väl säkert om jag var riktigt klok. Nero på grekiska som då betyder vatten! Nåväl, helt plötsligt ser jag våra ryggor och börjar dra och slita dem av lastkärran. Som tur var kom en av incheckningstjejerna (engelsktalande) och hon redde ut hela situationen. Annars vet jag inte vad som hade hänt. De hade väl spärrat in mig nånstans.

/Netwolf