![]() |
|
#1
|
|||
|
|||
![]()
Masse: för att förklara mig lite: skulle aldrig försöka "pruta" vid bordet på en taverna. Själva prisdiskutionen sker i köket vid fiskkylen
![]() ![]() ![]() Catlady, som gillar fisk..... PS: vis av "gammal skada" beställer jag aldrig en fisk som jag inte sett först! Senast redigerad av Catlady den 2021-03-15 klockan 01:08. |
#2
|
||||
|
||||
![]()
Jag äter gärna fisk, men mindre sällan i medelhavet. Ofta är det inte värt priset ens. Men visst har även jag stått i köket och pekat på diverse fiskar och frågat "how much?" Ofta är det som sagt svindyrt, då man oftast måste köpa hela firren. Det slutar ofta med att vi väljer calamares istället som är billigt och ljuvligt gott.
Medelhavet är ju ganska utfiskat, så pris och kvalité blir därefter. Om jag däremot är i Portugal, eller på kanarieholmarna. Ja, då beställer jag gärna fisk. Den ligger där på en rimlig prisnivå, samt att det är djuphavsfångad atlantfisk som serveras. Sen är man ju från västkusten med och då är man änna lite kräsen vad gäller fisk och skaldjur. Jag skulle t ex aldrig drömma om att beställa räkor i sydeuropa, när man är van vid de fantastiska ishavsräkorna hemmavid. ![]() /Netwolf |
#3
|
||||
|
||||
![]()
Jo, att PRUTA på priset är något helt annat än att FRÅGA om priset om det inte är känt. Det sistnämnda kan visa sig vara ytterst viktigt ibland. Var nära en dyrköpt erfarenhet av det för många år sedan i Aten.
Exklusiv trädgårdstaverna med vita dukar. Var sugna på fisk och frågade kyparen. Han kom tillbaka med en ganska stor blank firre på ett silverfat. Skulle räcka med råge till oss båda. Jo tack, vi tar den blev svaret. När kyparen var halvvägs tillbaka till köket med firren slog det mig att vi inte visste priset. Hojtade tillbaka kyparen och frågade. Svaret var om jag minns rätt c:a 800 omräknat till SEK. Puhhh! Vilken tur att jag hann fråga! Det blev kalamares på vit duk istället! Gott och ganska dyrt det också, men billigare än "Silverfisken"! Masse |
![]() |
|
|