"En blondins gul o blåvita betraktelser"

[Kajja]

Jahaa..Det ser inte ljust ut nu kära Grekland. Det känns väldigt långt borta! Som när man har en ballong i ett snöre..tappar taget..och försöker att nå! Hopp...hopp!

Hade velat spänna fast säkerhetsbältet i den blåtapetserade stolen, titta i flygkatalogen som ligger i det ljusgrå baksidefacket av stabilt plast och och beställa rött vin och vatten.

Hade velat titta mig omkring bland resenärerna och förvissa mig om att alla vill detsamma som jag. Kanske hade jag till o med kunnat sitta långt bak i planet..och.. herre gud..till o med mot väggen!!
Everything changes!!
Jag hade noterat flygvärdinnornas lugn, samtidigt som jag torkade av handsvetten på mina nya trekvartsjeans.
Jag kan till och med längta efter starten.. när jag ALLTID lutar mig mot min makes sida och blundar. Lite tårar..och det jäkla burrande ljudet som äntligen slutar när planet kommit upp i maxhöjd. Det hade varit ett ångestfylt nöje att få uppleva igen! Det är det alltid..för jag vet vad som väntar..sen..när man har landat!

Nu när faktiskt allt börjar kännas som en skräckfilm..dödliga virus som delar sig och blir till nya..så känner man sig rätt liten. Avbeställer helgens weekendresan till Göteborg. Vi blir hemma med våra coronavänner..fixar go mat, spelar kort och ser på Mello.. VI kan ju inte smitta varandra..eller?!😰
/ Kajja