|
|
#1
2020-12-31, 16:39
|
|||
|
|||
Er man i Ierápetra 2020, december
Då var det dags igen för summering. Jag tänker inte sammanfatta året. Det tråkiga får andra göra. Jag håller mig till Kretalivet under den gångna månaden.
Vår planering vid nedresan var att återvända i slutet av december. Vi hade därför inte tagit med oss mediciner för längre tid än så. Nu fick vi planera om och tog kontakt med Kristina, den unga chefen på byns apotek. Hon såg till, att hon hade mina mediciner för diabetes och hjärtproblem tillgängliga, men hon behövde recept från grekisk läkare. Byns läkare har öppet två förmiddagar i veckan, men när vi berättade om problemet för Pelagia, grannfrun, lade hon sig i! ”Han är inte patolog och har inte rätt att skriva ut sådana mediciner”. Då tipsade Kristina om en patolog i Ierápetra, som vi besökte. Till allas vår förvåning fungerade inte mitt europeiska försäkringskort, men det gjorde Ylvas. Jag beställde då nytt kort på Försäkringskassan, som sonen skickade vidare och som kom fram en månad senare. Det nya fungerade inte heller vid nytt läkarbesök, bara Ylvas. Jag kontaktade FK och fick svar via mail: Beställ nytt kort! Var ligger felet? I Sverige eller i Grekland? Då ringde jag Anna, Nikos dotter som är läkare här. Hon var på julsemester i Köpenhamn, men bad mig ta ett kort på kortet (humor?) och messa det. Jag fick svar: Du finns inte med i dataregistret. Jag tog då telefonkontakt med FK och blev mycket vänligt bemött. Förutom skriftligt intyg via sms, att jag har europeiskt sjukförsäkringskort, fick jag också reda på att privatläkare i Grekland inte är med i EU-registret. Önskar man ersättning för utlägg, får man spara kvitton och kräva det i efterskott via FK. Dagen efter gick jag till byns läkare och fick recept utskrivna t.o.m. maj och jag kunde använda mitt nya plastkort. Det är liknande saker som är så spännande med Grekland. Man vet inte vad som skall hända, men så småningom har allt löst sig. Men lyssna inte på grannfruars råd och varför fungerade Ylvas EU-kort!? Jag berättade i oktoberrapporten om min hörapparat. Den 26:e december gick det inte att få batteriluckan stängd, så nu har jag upplevt flera dagar utan att höra vad min hustru vill, att jag skall veta. I 20 år har jag hört bara det jag velat och nu i några dagar har vi inte alls förstått varandra, vilket lett till otaliga roligheter och fru-förstånd (hon är ju inte längre miss-). Vid nytt besök på hörcentralen fick jag veta, att chefen inte är i staden men kommer ikväll kl. 21 samt varje måndag kl. 8 enl. medhjälperskan. Naturligtvis var HC stängd på kvällen och när han på måndagen inte var på plats kl. 8.30, var jag lite sur, när han anlände en kvart senare. ”Har du en klocka som inte fungerar”, frågade jag.(Ibland är det bra med masktvånget, så minspelet inte syns). ”Titta här”, sa han och visade senaste nytt i klockväg och jämförde med min Certina. Det var förlösande och nu väntar jag på Heraklionreparerad apparat, så jag kan klara mig till sommaren och njuta av hustruns röst. Men någon ny apparat fick han inte sälja. Vi pratade med en av våra grannar – Olga 60 + - och undrade hur det var med hennes åldriga mamma, som vi kunnat se i oktober månad på långsamma promenader efter en tidigare stroke. ”Hon är död, det är snart 40-dagarsminne”. Nu i coronatider hade man inte gjort dödsrunorna offentliga, utan begravningen hade skett inom familjen. Våra grannar P och G är ovanligt tillbakadragna. P vill endast prata lite och G sitter alltid på sin stol framför TV:n i den vedeldade utbyggnaden. P får skjuts till läkare och får nya injektioner varje vecka och verkar stundtals ganska pigg. Vi överlämnade en julblomma, som återgäldades med julkakorna kserotígana och melomakárona. En annan bybo, som vi inte träffat pga. karantänen, ringde och sa: ”Kom in till mig, när ni tar morgonpromenaden. Vi är ute och plockar oliver nu”. På väg hem hade vi två salladshuvuden, ett broccolihuvud, vårlökar, en burk inlagd kvitten, 6 ägg, 1½ liter rött vin och 1½ liter raki att bära. Det vi bidrar med, är att vi pratar och gör det på grekiska. Eftersom vi har gott om fritid, har vi två gånger plockat oliver för inläggning till oss själva. Vi har också hjälpt A och J i växthusen sex förmiddagar genom att plocka klängen av gurkorna. Gurkor är enormt livshungriga växter. De är som kärleksbekräftande ungdomar, som söker kontakt och håller sig fast. De växer högre och högre och klängena tar fäste i det som finns i närheten för att komma högre upp. Med klängena kan de t.o.m. strypa sina närstående grannar och så småningom producera sina talrika ättlingar. Enligt Jannis ger varje planta 8 kg av den korta sorten. Jag undrar, om plantorna viskar till varandra, när vi närmar oss: ”Nu kommer de där sedlighetsövervakarna, så vi inte får kramas längre? Dom verkar samarbeta med tyngdlagen”! Den största nyheten för månaden är nog att Akram, med hjälp av de bekanta som ordnade hans uppehållstillstånd, ordnat biljett för resa hem till Kashmir. Han har en mor, snart 80 år, att besöka, sin familj och sina bröder med familjer. Bakgrundshistorien är fantastisk och lång och kan kanske berättas en annan gång. Efter negativt coronatest har han nu semester för första gången och gör förflyttningen med flyg och inte till fots. Vilken upplevelse han får! Månadens dagar har varit härliga med en solig och fantastisk julafton och nyårsafton. Dygnsmedeltemperaturen har hela månaden varit över 14 grader och endast under sista veckan har nattemperaturen varit under 10. Månadens nederbörd har varit 87 mm och årsnederbörden nästan 500 mm, vilket är ovanligt mycket. Inomhustemperaturen har också varit dräglig utan problem. Vad väntar oss nu? Hemresa är inte aktuell förrän vaccinering är möjlig. Det känns lika bra att stanna här så länge ”den ljusnande framtid är vår(en)”. Vinter i Koutsounári har vi bara upplevt 2002, då vi pga. sjukdomsfall var tvungna att stanna 1½ månad. Det skall bli spännande att se, om vi gillar den kallaste tiden på året. Enligt den grekiska bondepraktikan skall det bli en mild vinter, har vår vän lantbrukaren Manolis berättat. Nyårsaftonen firas med vännerna A och J med sonen Adrianos, snart 13. Landsöverskridande vänskap även generationsmässigt! Alla får här önskningar om ETT GOTT NYTT ÅR från / Jannis, men bara om ni orkat läsa det jag skrev ned under några fm-timmar i solskenet. 
|
|
#2
2020-12-31, 17:32
|
|||
|
|||
|
Sv: Er man i Ierápetra 2020, december
Tack, Jannis! Så roligt att höra om ert liv på Södra Kreta, med vedermödor och glädjeämnen.
Önskar dig och frugan ett Gott BÄTTRE Nytt År 2021! Ser fram emot nästa rapport! Catlady, som saknar Kreta så........
|
|
#3
2020-12-31, 17:36
|
||||
|
||||
|
Sv: Er man i Ierápetra 2020, december
Ahhh Jannis! Så härligt det är att läsa dina skrifter. De är en fantastisk komposition av både intressant grekiskt by-liv och din härliga humor.
Varmt tack för att du fortsätter att underhålla oss här på Kalimera! Önskar både dig och din kära fru-för(e)stånderska ett riktigt Gott Nytt År! Tack för allt du bjudit på under 2020. Hoppas att vi får njuta av dina rader även under 2021. Spännande att så småningom få läsa lite om hur "övervintringen" har varit. Ha det gott! Masse
|
|
#5
2021-01-01, 15:16
|
|||
|
|||
|
Sv: Er man i Ierápetra 2020, december
Tack säger jag för de av mig uppskattade inläggen. Det går ju lätt att skriva, då man har tid och blir inspirerad av miljön. Vi stortrivs här även under vintern (hittills svensk sommar) och ser ingen anledning, att resa hem, förrän merparten av 70+ är vaccinerade i Sverige. Det går att leva i karantän, då vi vet att det är nästan inga coronafall i regionen. Det gäller, att "hålla masken" och fylla i blanketten. Men vi längtar efter öppna tavernor.
Hoppas att du Masse är OK och frisk och att du Jannis snart kan resa till Paleoxora igen. / Jannis
|
|
#9
2021-01-07, 14:58
|
||||
|
||||
|
Sv: Er man i Ierápetra 2020, december
Citat:
Birgitta
|
 |
|
|
Linjär visning
