Om ett bälte...

[Masse]

Jo det har ju blivit några sköna minnen av gjorda "fynd" under resorna genom åren. När ni berättar här så går mina tankar till ett inköp av väska som jag gjorde för länge sedan.

Den gången var när jag på huvudgatan i Parikia på Paros gick förbi en läderbutik. I skyltfönstret såg jag en väldigt fin läderväska som var lagom stor för handbagage vid framtida resor. Fint sydd med tre remmar att stänga den med upptill och två utanpåsydda fickor med rem.

Föga förvånande var priset också därefter. Jag var inne och förde ganska långa diskussioner med den kluriga gamla damen i affären. Men hon var en tuff förhandlare och jag lyckades inte få ett pris jag tyckte var ok.

Nåväl tänkte jag, vi ska ju vara här en vecka till så jag går härifrån och låter henne fundera några dagar så mjuknar hon nog. Men det skulle visa sig att det var hon som var klurigast! När jag ett par dagar senare passerade skyltfönstret så var väskan borta!!!!

Attans!!!! tänkte jag. Väskan var ju så rackarns fin och jag ville ju gärna ha den. Det fanns ju bara en sak att göra. Med lite flackande blick bet jag huvudet av skammen och steg in igen till damen, som inte med en min röjde att hon kände igen mig. Hon höll masken och lät mig ganska omständigt förklara mitt ärende och beskriva väskan som jag sett i fönstret några dagar tidigare. Finns den möjligen kvar?

Njaaa, det var hon inte helt säker på, men hon skulle undersöka. Hon lät mig stå där och svettas en bra stund medan hon rotade runt i de bakre delarna av affären. Och sedan, med en klurig blick och ett nöjt leende kom hon tillbaka med väskan i handen.

Snacka om förbrukat förhandlingsutrymme! Det var bara att hala upp börsen och betala. Tanten var glad och jag var glad. Och glad är jag fortfarande. Efter 20 år är väskan fortfarande lika fin och har sedan dess fungerat som handbagage för Birgit på varenda resa.

Masse