Reser ensam denna gången...

[Lissi]

Vi är allt olika vi ensamresenärer. Om jag skulle äta vid 17-tiden DÅ skulle jag verkligen känna mig ensam för då är det ju väldigt tomt på tavernorna. Nä, äter jag middag ute på kvällen, då går jag ut senare och känner mig aldrig ensam som middagsgäst. Då finns ju mycket att se på. Har jag ätit långlunch och inte vill äta middag också då går jag gärna och sätter mig med ett glas vin ute på cafe på kvällen och ser på folklivet.

Lissi

[Sunny12]

Instämmer med dig Lissi.. skulle kännas väldigt trist om man skulle sitta på balkongen varje kväll, då missar man mycket.. tex det trevliga grekiska folklivet!

Jag äter oftast sen lunch, runt 15.00-16.00..då kan jag tycka det är mysigt att gå ut senare och ta något att dricka bara... nu senast på Amorgos träffade jag flera som reste ensamma och det har inte varit svårt att få kontakt, är man öppen för det så löser det sig alltid!

Fast jag är en person som inte har problem med att vara ensam, tvärtom så njuter jag av min ensamtid periodvis, speciellt under mina vandringar!

Sunny(som rest många gånger "solo")..

PS. Säger som Karin..bara le mot någon så får du kontakt... ..

[Eva L]

Kl 17 är ju nästan sen lunch i Grekland då skulle jag känna mig ensam. Bra middagstid är först några timmar senare. Eva

[Ia]

Ursprungligen postat av Sunny12

Instämmer med dig Lissi.. skulle kännas väldigt trist om man skulle sitta på balkongen varje kväll, ..

Det var jo ikke snakk om hver kveld.... jeg sa noen kvelder...


Men det er som du sier, vi er alle forskjellige... Enkelte kvelder synes jeg det er deilig å ikke gå ut om kvelden, bare sitte å slappe av på balkongen, men dette er jo noen kvelder i løpet av en treukers-periode... da spiser jeg sen lunsj... og har aldri følt meg ensom eller alene verken til lunsj eller middag... det er heller det at jeg lett føler meg ukomfertabel om jeg føler at folk iakttar meg...
Jeg er normalt ganske sjenert av meg, så ting som er "bare-bare" for noen trenger ikke å være "bare-bare" for andre ... men det hindrer meg heldigvis ikke i å reise alene


Å skrive kort er også en fin syssel når man sitter og venter på maten