![]() |
|
#1
|
||||
|
||||
![]()
När man tänker efter kan det i vissa fall vara en rädsla. Hotell och restaurangbesök, som varit magiska, kan vid återbesök te sig som mediokra. Varför förstöra det fantastiska minnet av en fantastisk upplevelse?
Jag glömmer t ex aldrig en helt fantastisk lunch på Taverna Paradiso, i Plaka, Naxos. Efter den lunchen har jag aldrig besökt etablissemanget igen. Vete fan om jag vågar heller, då risken är stor att mina förväntningar grusas. ![]() Eller som en äldre släkting till mig. Hon fyllde sjuttifem bast och ville tillbaka till ett hotell, som hon var på trettifem år tidigare. Där hade hon tydligen sitt livs upplevelse. När hon (med kompis) var åter sporde jag henne, om hur det var, och hon förtäljde att hon var lite besviken. "Det var mycket mer drag vid poolen förra gången. Dessutom var det mest gamla gubbar på hotellet". Att hon var fyrtio vid förra besöket, föll henne tydligen inte in. Men å andra sidan är man ju inte äldre än man känner sig! /Netwolf |
#2
|
||||
|
||||
![]()
Nja, jag vet inte det. Så feg är inte jag. Jag tror glatt att det blir samma magiska upplevelse nästa gång jag är där. Och det blir det ofta, faktiskt. Och skulle det inte bli det, så har ju inte minnena förstörts från den första gången.
|
#3
|
||||
|
||||
![]()
Feg?? WTF...Nänu, så är det kokta..
![]() ![]() /Wolfen |
![]() |
|
|