Trettiotvå vinterdagar på Kreta

[Arne]

Söndag 18 December. Paleochora.

I går afton kom den första regnskuren. Icke många droppar, och det hela var över på
en kvart. Vi satt vid tillfället på strandtavernan att intaga vår ”Five O clock ouzo”
innan vi ånyo skulle gå på jakt efter Bazaaren. Oj, vi hittade bazaaren till slut.
Just mitt emot Panos biluthyrning, där fanns den. Lokalen föreföll vara ett slags
Fokets Hus. En stor lokal med upphöjt podium, mera troligt används denna
lokal i vanliga fall till större fester och sammankomster.

Nu var det uppriggat skrangliga bord längs väggarna där man placerat diverse
prylar. Det fanns hembakta kakor och tårtor till avsalu gosedjur, böcker liksom
av skolbarnen förfärdigade prydliga julsaker. Det var mer en barnjulmarknad.
Bazaarens behållning skulle gå till en skolresa framåt våren lät en lärarinna
förmäla.

Alltnog, iväg att spisa middag på kamintavernan. Det var vi två samt fem
greker som gäster. Grekerna hade helg och drog i sig en dryg liter raki
tillsammans med mängder av mezes. Skada bara att de alltid ska vara
så högljudda i sin konversation. När vi så gick hemåt började det blåsa
något så rent okristligt. Höga vågor slog in mot klipporna utanför Haris
och det kändes lite kyligt i luften.

När vi vaknade vid sjutiden i morse hade dock vind och vågor bedarrat,
och det var nu vid niotiden 19 grader ute på altanen .En svag, men ändock
sol kunna genomtränga diset ute över havet. Uppe över de höga bergen
ligga dock alltfort tunga mörka moln. De förefaller ha parkerat sig därstädes.

Vad vi kunna förstå har det under gårdagskvällen anlänt flera nya gäster
hit till Haris Hotel. Nu har vi ännu ej sett några nya, men de kantänka sover
ut efter en tröttande resa. Förvisso trånar byns näringsidkare efter mera turister.
Såvitt vi kan förstå är det ej mer än ett tjugotal turister i byn vid denna årstid.
Det är ju ej heller så många hotell som har vinteröppet.

Birgitta har förhoppningar av att träffa boxern Ira med sin följeslagare,
husse Kenneth, som ska bo här på Haris ett par dagar. Ännu har vi inte sett paret.
Birgitta följer hans blogg ”Galen i Grekland varje dag sedan dryga året.

Visst känns det lite annorlunda att vandra allena längs strandpromenaden,
där det i säsong promenerar mängder av turister ivrigt shoppande hos
gatuförsäljare samt kollande på de utställda menyerna utanför de otaliga
tavernorna. Nu är allt dött och öde.

Lite bilder finnes strax i galleriet under ”Lördag17dec” Det är Birgittas
blomsterbilder från Haris cafe..

Vi sitta nu på studioaltanen att lyssna på P-1-s God morgon världen.
Strax upp till Water Edges café att kolla om nya gäster anlänt.

Arne hamrar på sitt manus och Birgitta brottas med sitt sudokuhäfte.
Livet leker.

Arne och Birgitta