![]() |
|
#1
|
||||
|
||||
![]()
Kommentar av mig som startade ämnet:
Min känsla är att det finns massor av platser eller öar i Grekland dit jag skulle kunna åka och trivas. Att det faktiskt är svårt att välja. Vi har varit på charterresa tre år i rad. Jag tror att charter idag kanske inte är som charter för 30 år sedan, d.v.s. att man ingår i en grupp som följer en guide och ser och gör samma saker. I år blir det (äntligen) öluff och Kykladerna. Att det blev just Kykladerna är för att vi vill fortsätta se mer efter Naxos förra sommaren. Det hade kunnat bli en annan ögrupp. Att det blåser hiskligt på en ö behöver ju inte betyda att det blåser nästa gång man kommer dit. Eller så är det en blåsig, utsatt plats. Jag minns hur dottern gnällde när vi blev sandblästrade på Plaka, Naxos, i somras! "Jamen, vi kan inte hjälpa att det blåser! Det är inte vårt fel!" Vi vandrade tillbaka mot Agios Prokopios längs stranden och hittade såsmåningom platser med lä. Den ö jag känner mig mest skeptisk inför är nog Kreta, men har förstått att det är en vacker ö med möjlighet till vandring och naturupplevelser. Skulle nog välja noga var jag skulle bo och läsa på inför en resa dit. Aina |
#2
|
|||
|
|||
![]()
Efter att ha rest runt på Peloponnesos någon gång på 90-talet stannade vi i Glyfada 2 nätter för att vara nära Athens flygplats. Man ska väl aldrig säga aldrig, men jag tror inte att vi någonsin kommer att återvända till Glyfada.
I övrigt finns det inga platser i Grekland som vi besökt som vi inte skulle kunna återvända till. På fredag bär det iväg till Kreta. |
#3
|
||||
|
||||
![]() Citat:
Om man kommit till Andros en vecka senare eller tidigare kanske det varit vindstilla och vackert - och Andros hade blivit ännu en underbar Greklandsupplevelse. Om det blåser smådjävlar, däremot, kanske man åker därifrån och känner att Nää, aldrig det blåshålet igen. I vintras hade jag en otrevlig upplevelse i Indien, första dagen på en ny strand där jag skulle bo några dagar. En hundvalp låg döende utanför en butik, flera människor satt utanför och småpratade och ingen tog nån notis om hunden. Det bidrog starkt till att mitt intryck därifrån fortfarande är ganska solkigt. För många år sedan hade jag en liknande upplevelse på Tinos: en nyfödd hundvalp som tiken lämnade i solgasset, den lilla skrek. Jag gick och sa till på tavernan dit tiken hörde men de skrattade bara, ingen gjorde nåt. Om detta inte hänt tredje gången jag var på Tinos så att jag redan fallit för ön - då hade det faktiskt kunnat bidra till att jag inte åkt tillbaka dit. Min erfarenhet är alltså att det ofta är småsakerna som gör det. |
![]() |
|
|