![]() |
#13
|
||||
|
||||
![]() Citat:
Varför det finns så många stavningar för i-ljudet är historiskt. Det kan ibland hjälpa till. Ι ι uttalades i Η η uttalades som långt e Υ υ uttalades som y (?) Οι οι uttalades som oi Ει ει uttalades som ei Jag tror det var så iaf. Jag brukar ibland tänka på det när jag ska gissa betydelsen eller lära mig stavningen av ett nygrekiskt ord. Ex: Τηλέφωνο uttalas nu tiléfånå, förr teelefåånå (typ). Alltså telefon. Ψυχη uttalas psichi nu, förr Psyche - betyder typ sinne/själ eller nåt sånt om jag minns rätt. (psyke). Tja inte helt vattentätt men lite hjälp kan man ha av det. Det finns ju två sätt att skriva o oxå. Οο kort o-ljud Ωω långt o-ljud. Så i ovan exempel med telefon ska det vara omega där vi har betoningen på det långa o-et. Jag brukar även när jag lär mig ord uttala dem på två sätt. Det riktiga nuvarande och ett stavningsuttal baserat lite på det gamla. För att det ska bli lättare att komma ihåg, att höra och se det framför mig inne i huvudet på något sätt. Annars är det bara att lära in. Och det går. Man kan lära sig kinesiska så... Dessutom har jag läst att när man väl lärt sig stava som vi har gjort med svenskan så ser man inte bokstäverna för sig utan man kan liksom hela ordet, precis som kineserna kan sina tecken. Därför kan vi även läsa en text där bokstäverna i orden skyfflats om lite så länge de håller sig inom sitt ord. Ah och vi har ju själva lärt oss alla våra sje-ljudsstavningar. Nu för tiden finns inga längdskillnader i vokaler och konsonanter i nygrekiskan enl min lärare. Inte som standard iaf. Därför kan det även vara svårt att veta när det ska vara dubbelkonsonanter för det hörs ingen skillnad. Bara att pränta in i skallen. Θάλασσα, καλά men αλλά. |
|
|