Epirus, Grekiska fårhundar i Pindos bergen

[Kalimera]

Ursprungligen postat av Inzight

Formodar att det kan hända på vilken Grekisk ö som helst, då ska jag kanske tänka om lite när det gäller ALLTFÖR ensliga platser!!

Att möta hundar är inte ovanligt när man är ute och vandrar. Om jag hör, eller ser, hundar när jag vandrar tar jag upp en sten som jag sedan har redo att kasta om jag skulle attackeras. Som väl är har jag aldrig behövt använda stenarna.

[Mette]

Jeg har læst, at man aldrig skal se hunden i øjnene og vende ryggen til. Sådan gøres det på "hundemaner".

Ved ikke at ha' øjenkontakt er i hundens verden et tegn på "underkastelse".

Det lyder sansynligt, men jeg ved ikke om det er rigtigt.

Mette

[Hellen]

Det där med ögonkontakt vet jag inte mer om än att på hundkurser så lär man sig att hunden skall ha ögonkontakt med sin "ledare". Du skall aldrig le (smil) så att du visar tänderna mot en främmande hund, det betyder "jag är arg" på hundspråk. Att höja handen rakt ut uppåt från kroppen är också effektivt. (denna gest/rörelse är endast ok om man blir angripen av en hund)
// Helén

[Peter]

Grekiska fårhundar är inte att leka med. De är stora och mer vilda än tama och lyder endast herden.

Lustigt. Jag har precis läst om dem i en bok om Grekland jag håller på med. Och så dyker frågan upp dagarna efter!

Personligen hade jag sett till att jag hade tillgång till några stenar, i en ficka kanske, och en hyfsat kraftig vandringsstav. Jag hatar att skriva detta eftersom jag älskar de flesta djur, men ibland måste ens egen säkerhet gå före.

De anfaller dock normalt sett inte en människa om man inte av misstag råkat komma för nära får/getflocken. DÅ kan man råka illa ut... Annars markerar de bara att man ska ta en annan väg. Normalt sett skäller de värre än de biter...

Man bör aldrig se en sådan hund i ögonen eller visa tänderna. Det kan uppfattas som en utmaning. Och då kan man få problem. Vänd bort ansiktet en liten bit och titta några meter vid sidan av hunden så ni har uppsikt över den. "Blås" gärna upp er, håll ut armarna en bit från kroppen så ni ser stora och farliga ut, och backa sakta därifrån. Vänd inte ryggen åt den och jag anser inte att man ska visa underkastelse för då riskerar man att hunden ser en som "byte". Och det låter inte kul...

Det är ett enkelt val att låta hunden vinna. Man vinner nämligen själv på det. Oskadd, även om stoltheten blev naggad i kanten.

Peter

[ozogott]

Jag har heller inga problem med att låta hunden vinna, att backa undan, helst utan att behöva ta till stenar och stavar. Att skada någon, vad det än är för levande väsen, är inte min grej egentligen men blir man trängd så kanske andra instinkter tittar fram.

Att visa sig stor blir värre med mina inte alltfär många kilon till förfogande. Kanske ska jag leta fram liemansdräkten jag sydde till en Halloween för länge sedan, den var stor och svart och ful.

Intressant med tänder och titta i ögonen och inte vända ryggen till, absolut bra att tänka på men ladda med stenar och stavar kommer vi ändå att göra.

Tack så långt för intressanta inlägg.

/Ozogott

[Eva L]

Ja inte har jag några problem att backa eller springa undan bara det fungerar.

Eva

[Peter]

Ursprungligen postat av Eva L

Ja inte har jag några problem att backa eller springa undan bara det fungerar.

Eva

Att springa är något av det sämsta man kan göra! Det väcker bara hundens jaktinstinkt. Och få en sådan i hälarna är inte kul... Backa undan sakta är det man bör göra och man ska hålla koll på hunden samtidigt.

Man måste vara medveten om att dessa stora bestar är riktiga vildhundar och måste hanteras som sådana. Där gäller inga normalregler om hundar! En Svensk Rottwieller eller Dobber hade fått stryk så det smällde om det. Respekt och mycket stor försiktighet måste till om man råkar på en sådan.

Men den är inte ute efter att skada någon. Den utför bara sitt jobb. Nämligen genom att skrämmas skydda flocken och herden. Den biter inte om den inte anser det nödvändigt. Normalt sett....

Men nu tror jag inte det är så stor risk att möta en sådan i o f s. Som väl är. Det är ju färre och färre som har sådana hundar som skydd för flocken och sig själva. De behövs inte på samma sätt som tidigare.

Personligen hade jag dock tyckt att skulle vara kul att träffa hunden! Om herden var med då... Sitta ner en timme med herden och försöka "prata" lite...

Peter

[Eva L]

Hundar är nog det djur jag är mest rädd för men jag vet vad det beror på. Min son blev biten i ryggen bakifrån av en schäfer när han gick första klass och var på en utflykt med skolan. Allt gick bra och det blev inga krossskador men det har satt vissa spår. Han är inte hundrädd idag men inte heller särskilt förtjust. Det var en narkoman som ägde hunden som senare avlivades.

I min barndom fanns det också en vanskött ilsken hund i granngården som min morfar hotade att skjuta om den skulle komma i närheten av mig som var hans första barnbarn.

Annars klarade jag både spindlar, ormar och mygg när jag vandrade i Amazonas men då har man ju kunniga guider med sig.

Eva

[Frappe]

Det mesta har redan sagts och jag kan bara instämma, jag har alltid en vandringstav med mig och det är inte bara för att eventuellt behöva skrämma bort en hund utan ifall jag möter en orm.....Har vandrat en hel del i Pindos bergen på väg upp för att klättra, har många gånger mött horder av får och getter med hundar och dess "vallare" enda gången det blev lite spänt var när min hund fick för sig att han ville leka och rusa iväg... vallhunden kom så klart springande och jag trodde att nu bli han ihjäl biten, mendet gick bra, hunden rusa fram visa tänderna och Pluto la sig genast på rygg för att visa underkastelse sen var det inte mer än det, vallhunden lomma iväg och Pluto har nog aldrig sprungit så fort tillbaka till mig och efter det gick han 10 cm från mig..

Camilla

[Eva L]

Tur att du har en klok Pluto.

Eva

[Inzight]

Nu ställer jag säkert världens dummaste fråga men är detta vandringsleder vi pratar om, eller när man vandrar "fritt" som man stöter på fåren och dessa vallhundar?!

Inzight

[Rinaki]

För min egen del, så är det när vi "vandrar fritt"....små stigar runt i bergen och dalarna eller för den delen vägar oxå runt omkring mellan byarna. Men det gäller säkerligen även efter vandringsleder oxå...eftersom fåren "vandrar fritt"...mellan olika områden....

[Inzight]

Jag har nog haft tur innan, jag har mött MASSOR med får men INGA hundar!! ........... Där har jag gått i godan ro!!

Har aldrig haft vare sig stav eller sten med mig, bara njutit av att vandra!! Visserligen har jag hållit mig till vandringsleder och vägar, men det klart att vissa "avstickare" tar man ju!!

Jaha, dum turist nu igen!!

[Elisabet]

Inzight, det vore mycket dummare att oroa sig för hundarna än att inte vandra!

Hundarna är tränade att skrämma bort alla människor och djur som kan tänkas vara farliga för fåren, men de anfaller inte om du inte propsar på att du ska in i fårhjorden - det är de också tränade på!

Låt inte en fråga här i forumet styra hur stor du tror risken är att du ska möta ilskna hundar, utan dina egna erfarenheter!

[Rinaki]

Ursprungligen postat av Elisabet

Inzight, det vore mycket dummare att oroa sig för hundarna än att inte vandra!

Hundarna är tränade att skrämma bort alla människor och djur som kan tänkas vara farliga för fåren, men de anfaller inte om du inte propsar på att du ska in i fårhjorden - det är de också tränade på!

Låt inte en fråga här i forumet styra hur stor du tror risken är att du ska möta ilskna hundar, utan dina egna erfarenheter!

Håller med om att man inte ska låta bli att vandra bara för att "risken" att möta hundar finns...givetvis inte...då går man miste om mycket ja. Man ska själv skapa sig sina egna erfarenheter,det är sant. Men allas berättelser här med "möten med hundar" är väl just det..erfarenheter av "egna upplevelser"?!Tror att bara man tar det försiktigt och är uppmärksam, som i allt annat, så är även ett möte med hundarna en erfarenhet rikare!
(En som "överlevt" otaliga möten med ilskna hundar under åren...och som fortsätter vandra...och uppleva...fast med både sten och käpp i handen...)

[Elisabet]

Ursprungligen postat av Rinaki

allas berättelser här med "möten med hundar" är väl just det..erfarenheter av "egna upplevelser"?!

Ja absolut, och självklart är det bra att veta vad man ska göra om man träffar en hund, men vad jag menade i förra inlägget är att eftersom inzight verkar ha vandrat en hel del och aldrig har träffat en ilsken hund så ska han/hon ta den erfarenheten som grund för hur stor risken att träffa en är, och inte nu börja tänka att risken är större bara för att frågan ställts här i forumet.

[Rinaki]

Jag håller med dig i allt Elisabet....kanske bara "kom ut" i andra ord...
Ha det gott!

[Eirini]

Jag har tyvärr läst om incidenter där de här fårhundarna har anfallit människor. Man ska verkligen ta det här med vakthundar på allvar. Jag har själv blivit anfallen och biten, en hund som vaktade en hemlös i Aten. Har även mött hundar i bergen. De här fårhundarna är mycket stora och man ska ha respekt för dom. Det är alltid bra att ha en vandrings käpp men det är inte säkert att det hjälper.

[Netwolf]

Ursprungligen postat av Peter

Lustigt. Jag har precis läst om dem i en bok om Grekland jag håller på med. Och så dyker frågan upp dagarna efter!

Jag har aldrig hört talas om Pindosbergen (eller de ilskna hundarna heller för den delen), men i morse på väg till jobbet, var det ett artikel i Metro om just Pindosbergen...(http://www.metro.se/se/article/2008/...1-57/index.xml)

Så går man in på Kalimera och hittar en fråga om Pindosbergen.

/Netwolf

[Eva L]

Intressant läsning. Metro är det samma tidning som finns över hela landet eller är det olika upplagor. Har aldrig tittat i den men sett att den ligger i lådor vid busshållplasterna även här i norr.

Eva