Positiva minnen från Grekland.

[sjöborren]

Det var när jag och en väninna var på ön Agistri som väninnan, tillsammans med två andra kvinnor, fick för sig att hyra en moped. Själv föredrog jag cykel eftersom jag inte åkt moppe sen var jag 15 år och har träffat flera som fått semestern förstörd efter att ha kört omkull med mopeder/motorcyklar.
Uthyraren såg något orolig ut då tre medelålders kvinnor, efter några minuters övningskörning, ”puttrade” iväg med sina moppar - själv trampade jag efter.
Det var då jag kom till en liten by med bara några få hus och en kyrka, jag såg mopederna stå utanför något som liknade ett skjul där en äldre man stod och sålde drycker av olika slag. Jag hade gått en nybörjarkurs i grekiska, så jag frågade om kyrkan var öppen. Mannen tycktes inte förstå utan försvann bakom ett skynke, men kom snart tillbaka med en rejäl nyckelknippa som han räckte mig. Det blev ett fint minne; jag hade blivit förstådd, dessutom fått förtroendet att själv få låsa upp kyrkan.
Efter kyrkobesöket och återlämnandet av nycklar, dök det plötsligt upp ett orosmoln på den annars molnfria himlen, då en av mopederna vägrade starta. Efter några minuter kom en ung kvinna springande från ett av husen, och med ett vant handgrepp startade hon mopeden. Det visade sig vara moped-uthyrarens fru som gissningsvis fått ett telefonsamtal från sin man. Några timmar senare kom vi nöjda och helskinnade tillbaka, och cykel/moped-uthyraren kunde andas ut.

Innan jag började skriva var jag tvungen att googla lite, och när jag läste tänkte jag: är det verkligen samma ö? Minns den stora kyrkan vid stranden, några hotell, några tavernor och en butik. Och skjulet och kyrkan i den lilla byn, där inga turister fick bo.
Efter att ha funderat en stund tänkte jag: Det kan inte vara så länge som 36 år sen jag var på Agistri ...men det kunde det. Det var 1983.

[sjöborren]

Att göra indrag vid nytt stycke tycks inte fungera. Här lever texten sitt eget liv ...

[Kalimera]

Ursprungligen postat av sjöborren

Det var då jag kom till en liten by med bara några få hus och en kyrka, jag såg mopederna stå utanför något som liknade ett skjul där en äldre man stod och sålde drycker av olika slag. Jag hade gått en nybörjarkurs i grekiska, så jag frågade om kyrkan var öppen. Mannen tycktes inte förstå utan försvann bakom ett skynke, men kom snart tillbaka med en rejäl nyckelknippa som han räckte mig. Det blev ett fint minne; jag hade blivit förstådd, dessutom fått förtroendet att själv få låsa upp kyrkan.
Efter kyrkobesöket och återlämnandet av nycklar, dök det plötsligt upp ett orosmoln på den annars molnfria himlen, då en av mopederna vägrade starta. Efter några minuter kom en ung kvinna springande från ett av husen, och med ett vant handgrepp startade hon mopeden. Det visade sig vara moped-uthyrarens fru som gissningsvis fått ett telefonsamtal från sin man. Några timmar senare kom vi nöjda och helskinnade tillbaka, och cykel/moped-uthyraren kunde andas ut.

Kan bara hända i Grekland!

[malou]

Det er s å hyggelig med denne ‘minneboken’ . I tillegg til gamle reiseskildringer, blogger og diverse tråder. Noe jeg stadig tilbakeleser og gleder meg over.

[AkeP]

Ännu ett litet och kort sidospår med anledning av Jannes kommentar om åldersangivelser i reseberättelser.

Från 1975 till 1993 reste vi alltid charter och till noggrant utvalda hotell. Vi såg då övernattande ungdomar på stränderna. De bodde i tält eller endast i sovsäckar och vi inbillade oss att det inte fanns några rum som kan bokas på plats. Vi vågade därför inte välja några andra resealternativ. Mycket fegt visade det sig senare.

Vid 50 års ålder fick jag av Christina välja mellan klistallkrona eller båtluffning. Med viss tvekan valde jag båtluffning, ett val som jag senare aldrig ångrat. Med våra efterföljande resebeskrivningar hoppades vi att andra och kanske inte helt unga eller tveksamma resenärer kan finna att båtluffning är ett alternativt sätt. Detta var vår anledning till att vi då redovisade vår ålder.

Vi har dock senare inte ratat charterresor om priset varit oemotståndligt.

Åke

[Kalimera]

Ursprungligen postat av AkeP

Vid 50 års ålder fick jag av Christina välja mellan klistallkrona eller båtluffning. Med viss tvekan valde jag båtluffning, ett val som jag senare aldrig ångrat.

Klokt val.

[yannis]

Bland alla positiva minnen vi har hände även något roligt på Patmos.
Vi har alltid haft som vana att sitta taverna på ett litet ställe vid hamnen i Scala. Innehavaren kallade vi för Fisherman och tillsammans med sin mor skötte han tavernan.



Vid ett tillfälle när vi satt där skulle han iväg för att göra något ärende. "Håll ställningarna" sa han till mig och Arne. Vi var för tillfället ensamma där.
Efter en stund kom två fransyskor och satte sig ner. Tittade lite fundersamt. "Vad önskar ni?" sa Arne till damerna. Varsitt glas vitt vin. Arne gick in i köket och kom ut med två glas vin. Efter en halvtimme kom Fisherman tillbaka. Blev lite förvånad men så tittade han på maken lite pillemariskt och log. Fransyskorna log också.

Birgitta.

[Kalimera]

Ursprungligen postat av yannis

Vid ett tillfälle när vi satt där skulle han iväg för att göra något ärende. "Håll ställningarna" sa han till mig och Arne. Vi var för tillfället ensamma där. Efter en stund kom två fransyskor och satte sig ner. Tittade lite fundersamt. "Vad önskar ni?" sa Arne till damerna. Varsitt glas vitt vin. Arne gick in i köket och kom ut med två glas vin. Efter en halvtimme kom Fisherman tillbaka. Blev lite förvånad men så tittade han på maken lite pillemariskt och log. Fransyskorna log också.

Underbar historia Birgitta!

[Kalimera]

Kom på en annan av många positiva och roliga minnen. Denna är från den lilla byn Vrotsi på Amorgos.

Vi gick till den ena tavernan och beställde som vanligt in en varsin grekisk sallad och en kall öl. Innehavarinnan nickade glatt, tog av sig förklädet och gick sin väg. Vi satt kvar och undrade vart hon tog vägen, vi tog upp varsin bok och började slöläsa, pratade lite med åsnan som stod utanför tavernan, tiden gick men någon sallad såg vi inte till.

När nästan 30 minuter förflutit kom hon sakta gåendes med en plastpåse i ena handen. I påsen fanns ost, lök och tomater. Hon log brett. Vi också. Efter några minuter fick vi våra sallader. Antingen hade hon varit hemma och hämtat, eller så hade hon varit i affären och handlat.

[nickelena]

Snarlik historia hände oss, Janne,
Första gången vi kom till Nikos på Colombo i Chania... Vi beställde (som så ofta) greksallad, tzatziki och öl. Givetvis nåt mer till sonen, då knappt 7 år gammal. När vi fått vår dryck, tog Nikos vår son i handen. Hoppade upp på sin vespa och drog iväg.
Vi tittade på varandra och konstaterade att "Vi är i Grekland, dä årner säj. De kommer tillbaks, vi har ju inte betalat"
Efter en stund återkommer moppen. Yoghurt och gurka i en shoppingpåse, en banan i sonens hand. Inga sorgsna miner nånstans.
Detta hände i maj månad, när vi kom tillbaks till Chania i september samma år gick vi förbi Colombo. Då kom Nikos ut och ropade "Where have you been, have not seen you for long time?!" Att vi varit hemma och återvänt trodde han inte på.
Lena

[Kajja]

Vilka solskenshistorier
/ Kajja

[Kalimera]

Ursprungligen postat av nickelena

Detta hände i maj månad, när vi kom tillbaks till Chania i september samma år gick vi förbi Colombo. Då kom Nikos ut och ropade "Where have you been, have not seen you for long time?!" Att vi varit hemma och återvänt trodde han inte på.

Sådant är också väldigt roligt, och inte ovanligt.