Sandhuggormen (vipera ammodytes, nose-horned viper) är mycket riktigt den orm som anses vara Europas giftigaste. Skulle man bli biten av en sådan bör man vara uppmärksam på sitt allmäntillstånd och uppsöka läkare om man på något sätt känner sig dålig - precis som med alla andra huggormsbett. Det är dock mycket ovanligt med allvarliga komplikationer, och de få dödsfall som har inträffat har varit människor som varit mycket gamla och/eller haft hjärtfel eller andra sjukdomar som sätter ned motståndskraften.
Sandhuggormen håller inte till i träd, utan i steniga och torra partier, till exempel murar. Huggormar är mycket skygga och visar sig inte om de känner att någon finns i närheten. De hugger i självförsvar endast i nödfall, det vill säga när de inte hittar någon väg att fly, eftersom de måste spara på sitt gift till sin föda. Att de skulle få för sig att en människa är en lämplig måltid är helt uteslutet.
När man går omkring i områden där det kan finnas huggorm ska man se sig för var man sätter fötterna så man inte trampar på någon. Man ska inte ta upp den om man inte vet hur man gör för att hindra den att hugga.
Svårare än så är det inte att skydda sig mot den, och man kan inte heller göra det på något effektivare sätt.
Om ni har förmånen att få se en sandhuggorm är ni lyckligt lottade. Även om de är ganska vanliga i Grekland så är det mycket ovanligt att man ser dem. De är lätta att känna igen med sitt horn på nosen. Färgen varierar från grå till brun. Sick-sackmönstret är tydligt.
Här finns fina bilder på den.
Jag vet inte om sandhuggormen finns just på Milos. Däremot finns Miloshuggormen där. Det är en utrotningshotad art. Svenska forskare har deltagit i projekt för att rädda den. Den är en av de största huggormarna i Europa, och "normalt" giftig. Även den är det mycket ovanligt att man får se.
Här finns bilder på den.
Glöm aldrig att det är oerhört mycket större risk att skadas i trafiken än av ett djur. Största risken innebär dock hästar, hundar och katter! Risken att skadas av en orm är så liten så den är i princip obefintlig.