Ylva A
2014-08-31, 09:14
Ni trodde att ni skulle få vara ifred och slippa läsa rapporter från Kreta! Men tji fick ni, (förstås inte av unga, men kolla i Gamla Testamentet) utan här kommer nästa inlägg om Kretalivet.
Sommaren i södra norrland var fantastisk, fast den startade för oss med + 3 på midsommaraftonen. Under hela juli gällde dock shorts och t-shirt. Temperaturen inomhus 26‑28° förberedde oss dock för Kreta-livet med över 40° dagtid och 34° nattetid. Det betyder att tvätten är torr, innan man hängt den! Luftkonditioneringen var ur funktion, när vi anlände. Efter tips om att insekter brukade göra bon i avledningsslangen, kapade jag den utan resultat. Vi hade också sett en svart humlaliknande insekt (av mig kallad ollonborrare) krypa in i röret under våren. En expert (mástoras) på området kontaktades. Han var den snabbaste vi upplevt här. Han kom dagen efter på en söndag. ”Jag har högsäsong nu”, sa han och sög med munnen ut en gul sörja av frömjöl, som hamnade på hans t-shirt. Då kunde vattnet åter rinna ut utomhus och inte inomhus genom apparaten. Nu skall vi korka igen avloppsröret i framtiden, när den inte är i bruk. Det känns skönt att få sänka inomhustemperaturen åtminstone till Östersundsnivå. Tyvärr är duschtemperaturen på eftermiddagarna 38°, så vill man ha en kalldusch, måste man fixa den på annat sätt. Havet håller 26-28 grader.
Båda de två TV-parabolerna vi har på taket hade blåst sönder i den nordliga stormen som rådde kring den 6 juli. Vi är väl kända på företaget ElectroNet, eftersom vi upprepat måste ha hjälp med anslutningen till SVT World och till Novas grekiska kanaler.
Dagen efter ankomsten tog vi som vanligt vår promenad mot bergen runt byn. När vi träffade Nifiko och Manolis utanför deras hönshus, fick vi reda på att nu var deras vakthundar borta. Eftersom de tidigare, när de slitit sig, alltid kommit till deras hus, tror de att hundarna blivit stulna. De är ju användbara som vakthundar. Alternativet är att de blivit befriade från det trista livet vid ett träd av någon turist, men det verkar mindre troligt. Nu har vi förlorat våra kelgrisar, men å andra sidan behöver vi inte längre ta med oss matrester hem vid tavernabesöken eller köpa pellets från Lidl. Under årens lopp har deras hundar växlat. Nu orkar de inte längre skaffa nya. Morgonpromenaderna ställer vi inte in, men vi fäller en tår varje gång vi passerar hundarnas område.
Jag kanske för ovanlighetens skull skall berätta om vad vi inte har varit med om. Maria-dagen den 15 augusti firas i Maria-kyrkor. I vårt område sker det i ett ravinområde, öster om Koutsounári, i Psychró, där vattnet rinner ut i överflöd. Vi hade sett fram emot ett besök där, men temperaturen över 40° fick oss att avstå. Man skall inte lida för att träffa Maria, men det är en fantastisk folkfest med kyrklig grund.
Skattemyndigheterna skärper nu tonen mot skattesmitare med hjälp av polisen. En strandtaverna i byn hade renoverats och skulle öppna igen under sommaren. Någon tidigare ägare hade inte betalt skatt vid byggnationen och nu straffas alla i kedjan. När vi anlände till ön, intog vi middag hos Georgos i Istron på norra sidan. När vi undrade om de skulle ha dans- och musikkvällar, berättade han att det uppstått problem, eftersom dansarna tidigare velat ha ersättningen svart. När vi passerade tavernan 10 dagar senare, var den stängd. Metoden är att låsa in den skattesmitande en månad. Betalar han/hon/hen, släpps han/hon/hen fri.
Vår ”bonusson” Akram har berättat varför han sökte upp just oss. Han hade sett oss, frågat andra och fått positiva omdömen. När vi en gång var på väg till Ierápetra, stannade vi som vi brukar göra och tog upp liftaren Akram. Annars kunde han få vänta i 2 timmar på lift, om bussen inte kom. Vi pratade dessutom grekiska. Flera plus för oss. När vi var hemma i Sverige under sommaren, skickade vi ett brev innehållande ett vykort med typiskt midsommarmotiv adresserat till Akram. En dag blev han inropad till byns supermarket: ”Det är ett brev till dig”. När han öppnade det, försökte han förgäves läsa. Vi hade nämligen via Google Översätt försökt att skriva hälsningen på vad vi trodde var hans språk, punjabi. Han hade ett annat! Då kom tårarna, berättade han. ”Mamá och papá har tänkt på mig och jag har fått mitt första brev i livet”. Det är roligt att glädja andra. Gör det! Välj gärna en invandrare!
Psykologiläraren Nikos, som brukar gå på vårt gym, har detta år ingen ångest inför terminsstarten. Som nybliven far till den tredje dottern, har han nu 10 månaders pappaledighet. Eftersom han tränat så aktivt, skall han nog också orka hålla koll på ungarna. Grekland förbättrar sig på många plan.
Om Du mot förmodan undrar över min benstatus, kan jag berätta att plågan gick över efter 9 månader. Men i motsats till en graviditet, startade problemet med intensiv smärta, sedan fick benet flerdubbel tjocklek, det blev svårt att gå, läkarna rekommenderade ben i höjden och vila. Men efter 9 månader var vaden åter sig lik, så smal och stark att jag slapp halta och tänka på problemet. Klimax. Skulle jag åter drabbas av en liknande muskelbristning, önskar jag mig ett kejsarsnitt. För säkerhets skull har jag också tagit till preventiva åtgärder, promenader och gymbesök.
Antalet turister i området är i år betydligt större än under de senaste sommarsäsongerna, vilket glädjer alla i byn.
Jag vill till slut slå ett slag för en underskattad dryck, rakin! Jag tror att den är den mest avslappnande dryck, som finns för en kretensare som jag. Ett litet glas på kvällskvisten ute på altanen och några assietter mezé gör att alla sinnesintryck förstärks och njutningen blir total. Att ouzo är godare är en annan sak, men den smakar inte koncentrerad druva som rakin gör. Men jag, Socialstyrelsen och det Grekiska Systembolaget varnar för överintag! Måtta med allt!
/ Jannis
Sommaren i södra norrland var fantastisk, fast den startade för oss med + 3 på midsommaraftonen. Under hela juli gällde dock shorts och t-shirt. Temperaturen inomhus 26‑28° förberedde oss dock för Kreta-livet med över 40° dagtid och 34° nattetid. Det betyder att tvätten är torr, innan man hängt den! Luftkonditioneringen var ur funktion, när vi anlände. Efter tips om att insekter brukade göra bon i avledningsslangen, kapade jag den utan resultat. Vi hade också sett en svart humlaliknande insekt (av mig kallad ollonborrare) krypa in i röret under våren. En expert (mástoras) på området kontaktades. Han var den snabbaste vi upplevt här. Han kom dagen efter på en söndag. ”Jag har högsäsong nu”, sa han och sög med munnen ut en gul sörja av frömjöl, som hamnade på hans t-shirt. Då kunde vattnet åter rinna ut utomhus och inte inomhus genom apparaten. Nu skall vi korka igen avloppsröret i framtiden, när den inte är i bruk. Det känns skönt att få sänka inomhustemperaturen åtminstone till Östersundsnivå. Tyvärr är duschtemperaturen på eftermiddagarna 38°, så vill man ha en kalldusch, måste man fixa den på annat sätt. Havet håller 26-28 grader.
Båda de två TV-parabolerna vi har på taket hade blåst sönder i den nordliga stormen som rådde kring den 6 juli. Vi är väl kända på företaget ElectroNet, eftersom vi upprepat måste ha hjälp med anslutningen till SVT World och till Novas grekiska kanaler.
Dagen efter ankomsten tog vi som vanligt vår promenad mot bergen runt byn. När vi träffade Nifiko och Manolis utanför deras hönshus, fick vi reda på att nu var deras vakthundar borta. Eftersom de tidigare, när de slitit sig, alltid kommit till deras hus, tror de att hundarna blivit stulna. De är ju användbara som vakthundar. Alternativet är att de blivit befriade från det trista livet vid ett träd av någon turist, men det verkar mindre troligt. Nu har vi förlorat våra kelgrisar, men å andra sidan behöver vi inte längre ta med oss matrester hem vid tavernabesöken eller köpa pellets från Lidl. Under årens lopp har deras hundar växlat. Nu orkar de inte längre skaffa nya. Morgonpromenaderna ställer vi inte in, men vi fäller en tår varje gång vi passerar hundarnas område.
Jag kanske för ovanlighetens skull skall berätta om vad vi inte har varit med om. Maria-dagen den 15 augusti firas i Maria-kyrkor. I vårt område sker det i ett ravinområde, öster om Koutsounári, i Psychró, där vattnet rinner ut i överflöd. Vi hade sett fram emot ett besök där, men temperaturen över 40° fick oss att avstå. Man skall inte lida för att träffa Maria, men det är en fantastisk folkfest med kyrklig grund.
Skattemyndigheterna skärper nu tonen mot skattesmitare med hjälp av polisen. En strandtaverna i byn hade renoverats och skulle öppna igen under sommaren. Någon tidigare ägare hade inte betalt skatt vid byggnationen och nu straffas alla i kedjan. När vi anlände till ön, intog vi middag hos Georgos i Istron på norra sidan. När vi undrade om de skulle ha dans- och musikkvällar, berättade han att det uppstått problem, eftersom dansarna tidigare velat ha ersättningen svart. När vi passerade tavernan 10 dagar senare, var den stängd. Metoden är att låsa in den skattesmitande en månad. Betalar han/hon/hen, släpps han/hon/hen fri.
Vår ”bonusson” Akram har berättat varför han sökte upp just oss. Han hade sett oss, frågat andra och fått positiva omdömen. När vi en gång var på väg till Ierápetra, stannade vi som vi brukar göra och tog upp liftaren Akram. Annars kunde han få vänta i 2 timmar på lift, om bussen inte kom. Vi pratade dessutom grekiska. Flera plus för oss. När vi var hemma i Sverige under sommaren, skickade vi ett brev innehållande ett vykort med typiskt midsommarmotiv adresserat till Akram. En dag blev han inropad till byns supermarket: ”Det är ett brev till dig”. När han öppnade det, försökte han förgäves läsa. Vi hade nämligen via Google Översätt försökt att skriva hälsningen på vad vi trodde var hans språk, punjabi. Han hade ett annat! Då kom tårarna, berättade han. ”Mamá och papá har tänkt på mig och jag har fått mitt första brev i livet”. Det är roligt att glädja andra. Gör det! Välj gärna en invandrare!
Psykologiläraren Nikos, som brukar gå på vårt gym, har detta år ingen ångest inför terminsstarten. Som nybliven far till den tredje dottern, har han nu 10 månaders pappaledighet. Eftersom han tränat så aktivt, skall han nog också orka hålla koll på ungarna. Grekland förbättrar sig på många plan.
Om Du mot förmodan undrar över min benstatus, kan jag berätta att plågan gick över efter 9 månader. Men i motsats till en graviditet, startade problemet med intensiv smärta, sedan fick benet flerdubbel tjocklek, det blev svårt att gå, läkarna rekommenderade ben i höjden och vila. Men efter 9 månader var vaden åter sig lik, så smal och stark att jag slapp halta och tänka på problemet. Klimax. Skulle jag åter drabbas av en liknande muskelbristning, önskar jag mig ett kejsarsnitt. För säkerhets skull har jag också tagit till preventiva åtgärder, promenader och gymbesök.
Antalet turister i området är i år betydligt större än under de senaste sommarsäsongerna, vilket glädjer alla i byn.
Jag vill till slut slå ett slag för en underskattad dryck, rakin! Jag tror att den är den mest avslappnande dryck, som finns för en kretensare som jag. Ett litet glas på kvällskvisten ute på altanen och några assietter mezé gör att alla sinnesintryck förstärks och njutningen blir total. Att ouzo är godare är en annan sak, men den smakar inte koncentrerad druva som rakin gör. Men jag, Socialstyrelsen och det Grekiska Systembolaget varnar för överintag! Måtta med allt!
/ Jannis