Ylva A
2014-06-30, 11:46
Den 21:a juni 1994 skrev vi under kontraktet till vårt hus i Koutsounári efter diverse problem, som dock alla kunde lösas. ”Det är sommaren vi aldrig glömmer” inte bara för VM-bronset i fotboll! Hur hade våra liv blivit utan de 20 åren på Kreta? Definitivt mycket tristare! Vilka härliga, vänliga och generösa människor vi mött under dessa år! Om vi blivit stannande i Sverige, hade vi nog nött ut våra släktingar och vänner med samma gamla vanliga prat. Nu har vi fått mer sol, värme, bad dvs. bättre klimat. Vi har ätit godare och hälsosammare frukter och grönsaker. Medelhavsmaten inklusive vin och raki har säkert gjort gott för vår hälsa. Vi har gjort härliga utfärder och vandringar på ön. Dessutom har vi utforskat några av de närliggande öarna. Vi har också haft råd att ta en öl på ”Posten” och i Episkopi. Vi kan en hel del om grekernas kultur och öns natur. Våra liv har berikats med ett nytt språk. De tidigare språkliga bekymren är försvunna och vi kan umgås med greker och förstå varandra, även om inte alla ord kommer snabbt och rätt.
Det är inte bara greker vi träffar. Ibland kan grekiskan vid samma tillfälle pratas med albansk, fransk, kashmirisk, svensk och kretensisk accent. Speciellt de franskgrekiska ”tonvågorna” låter pittoreska.
Under den gångna månaden har vi frossat i gurka. De krökta gurkorna från Jannis växthus har bl.a. blivit till gurksoppa i vårt hus. Det kända snacket i EU om de krökta gurkorna har nog sitt ursprung från transportkostnader. Krökta gurkor tar mycket större plats än raka, men smakar naturligtvis lika gott. Jannis hade satsat hårt under försommaren med plantering av de långa gurkorna. Andra veckan i juni gav han upp. När ersättningen per kilo blev under 10 cent = 90 öre lönade sig inte jobbet längre, utan vi fick ännu mer gurka att äta och ge bort.
Under vårt besök på Ios fick vi alltid kapris i greksalladen. Det uppskattades framför allt av Ylva. När Akram, bonussonen, frågade oss om vi ville plocka kapris, sa vi naturligtvis ja. Man plockar blomknopparna men även frukterna. Blommorna är väldigt vackra och lockar till sig mängder med små skalbaggar. Buskarna är taggiga. Nu har vi i kylskåpen flera burkar med inlagd kapris, som efter ytterligare några månader är klara för tillsats i maträtterna.
Buskarna växer i den by där Akram har en bekant, Milan. Han har sedan 10 år tillbaka dansskola i klassisk balett i Ierápetra. Balettskolan har nu 80 elever, men före krisen var det dubbelt så många. Han berättade följande, vilket säger en del om hur en del greker tänker i dessa tider av ekonomisk kris. En ung mamma kommer till skolan och vill skriva in dottern. Hon frågar: Från vilket land kommer du? Jag är fransman från Paris, säger Milan. Det var tur för dig det! Hade du kommit från Tyskland, hade inte dottern fått vara med. Merkel är nazist! Då fick Milan förklara: utan alla utländska arbetare och turister som kommit till Grekland, skulle landet ha gått under för länge sedan. De lämnar ju en massa pengar i landet.
Följande historier visar olikheten med Sverige. Vi hade tagit den korta promenaden till Vassilis och Aristéa på Taverna Rodos och ätit en god gryta med vin, raki och efterrätt till en kostnad av 17 €. När vi gick lämnade de 1½ l olivolja och en kasse full med tomater och paprika till oss.
När äldste sonen med familj var på besök (efter skolavslutningen i Sverige) bodde de hos Babis på Elénis Apartments i byn. Under veckan blev vi alla tillsammans med andra boende på anläggningen bjudna på grillfest till Málles, en bergsby där familjen har frukt- och vindruvsodlingar. Tillsammans var vi mer än 20 personer och det grillade smakade utmärkt!
Den temperaturmässiga kontrasten vid hemkomsten blev enorm. Från +35 till +5 på midsommaraftonens morgon. Den följande veckan har också varit blöt och kall. Men vad gör man inte, när man blir kallad ”Affa” (farfar) av den 2½-årige sonsonen? Han får ”Ylla” och jag träffa nästan varje dag många dagar framåt. Bonussonen ringer också och vill prata med papá och mamá och höra att allt är bra.
Visdomsord, som jag tänkte under många jobbiga år som ensamstående: ”Du har bara ett liv! Gör något av det”! Det kanske kan bli ett eget boende i Grekland eller. . .?
”Vårda ömt, du lilla,
livet som du får.
Tiden står ju stilla,
det är vi som går.
En dag får du, lilla,
skörda det du sår.
Tiden står ju stilla,
det är vi som går.”
Versen skriven av Gunnar Lidén, präst i Aten. Jag hittade den på bloggen Aktuellt i Grekland.
Månadsbrevet skrivet av / Jannis, halvgrek, som önskar alla en bättre svensk sommar!
Det är inte bara greker vi träffar. Ibland kan grekiskan vid samma tillfälle pratas med albansk, fransk, kashmirisk, svensk och kretensisk accent. Speciellt de franskgrekiska ”tonvågorna” låter pittoreska.
Under den gångna månaden har vi frossat i gurka. De krökta gurkorna från Jannis växthus har bl.a. blivit till gurksoppa i vårt hus. Det kända snacket i EU om de krökta gurkorna har nog sitt ursprung från transportkostnader. Krökta gurkor tar mycket större plats än raka, men smakar naturligtvis lika gott. Jannis hade satsat hårt under försommaren med plantering av de långa gurkorna. Andra veckan i juni gav han upp. När ersättningen per kilo blev under 10 cent = 90 öre lönade sig inte jobbet längre, utan vi fick ännu mer gurka att äta och ge bort.
Under vårt besök på Ios fick vi alltid kapris i greksalladen. Det uppskattades framför allt av Ylva. När Akram, bonussonen, frågade oss om vi ville plocka kapris, sa vi naturligtvis ja. Man plockar blomknopparna men även frukterna. Blommorna är väldigt vackra och lockar till sig mängder med små skalbaggar. Buskarna är taggiga. Nu har vi i kylskåpen flera burkar med inlagd kapris, som efter ytterligare några månader är klara för tillsats i maträtterna.
Buskarna växer i den by där Akram har en bekant, Milan. Han har sedan 10 år tillbaka dansskola i klassisk balett i Ierápetra. Balettskolan har nu 80 elever, men före krisen var det dubbelt så många. Han berättade följande, vilket säger en del om hur en del greker tänker i dessa tider av ekonomisk kris. En ung mamma kommer till skolan och vill skriva in dottern. Hon frågar: Från vilket land kommer du? Jag är fransman från Paris, säger Milan. Det var tur för dig det! Hade du kommit från Tyskland, hade inte dottern fått vara med. Merkel är nazist! Då fick Milan förklara: utan alla utländska arbetare och turister som kommit till Grekland, skulle landet ha gått under för länge sedan. De lämnar ju en massa pengar i landet.
Följande historier visar olikheten med Sverige. Vi hade tagit den korta promenaden till Vassilis och Aristéa på Taverna Rodos och ätit en god gryta med vin, raki och efterrätt till en kostnad av 17 €. När vi gick lämnade de 1½ l olivolja och en kasse full med tomater och paprika till oss.
När äldste sonen med familj var på besök (efter skolavslutningen i Sverige) bodde de hos Babis på Elénis Apartments i byn. Under veckan blev vi alla tillsammans med andra boende på anläggningen bjudna på grillfest till Málles, en bergsby där familjen har frukt- och vindruvsodlingar. Tillsammans var vi mer än 20 personer och det grillade smakade utmärkt!
Den temperaturmässiga kontrasten vid hemkomsten blev enorm. Från +35 till +5 på midsommaraftonens morgon. Den följande veckan har också varit blöt och kall. Men vad gör man inte, när man blir kallad ”Affa” (farfar) av den 2½-årige sonsonen? Han får ”Ylla” och jag träffa nästan varje dag många dagar framåt. Bonussonen ringer också och vill prata med papá och mamá och höra att allt är bra.
Visdomsord, som jag tänkte under många jobbiga år som ensamstående: ”Du har bara ett liv! Gör något av det”! Det kanske kan bli ett eget boende i Grekland eller. . .?
”Vårda ömt, du lilla,
livet som du får.
Tiden står ju stilla,
det är vi som går.
En dag får du, lilla,
skörda det du sår.
Tiden står ju stilla,
det är vi som går.”
Versen skriven av Gunnar Lidén, präst i Aten. Jag hittade den på bloggen Aktuellt i Grekland.
Månadsbrevet skrivet av / Jannis, halvgrek, som önskar alla en bättre svensk sommar!