Ylva A
2013-07-28, 18:31
Vore jag en ”riktig” skribent, skulle jag disciplinerat sitta varje dag och fila på texten. Nu den sista dagen på månaden, kan jagsäga: Oförberedd som jag är, får det bli som det blir!
Den gångna månaden har varit fortsatt blåsig. Det har därför inte blivit så många bad, som det brukar. Maxtemperaturen har enligt GMHI (!) varit +30,6 och ingen natt har varit kallare än +20,0. Havsvattnet har legat på 24 – 26 grader. Den 11 september kom ett ordentligt åskregn med riklig nederbörd,som alla bybor gladdes åt. Man slapp nu vattna trädgårdarna under 1 vecka, vilket annars sker dagligen under sommaren.
Vid de tillfällen då grannfrun Pelagia följt med oss till stranden, har jag simmat ut till en boj några 100-tals m ut i havet, medan Ylva och Pelagia guppat upp och ned i strandbrynet och snattrat (vilka badankor). Därför vet vi nu en massa skvaller om byborna.
Vi har även i år hjälpt kirio Manolis att plocka charópia =johannesbrödfrukter. Eftersom träden är 5 -7 m höga, använder man långa käppar för att peta ned de torra, bruna, ärtliknande frukterna. Jag tog väl i för mycket en dag och sträckte mig och resultatet blev ryggskott. Promenera gick bra, men att sitta och att ligga blev besvärligt under 1 veckas tid. Räddningen blev att Georgios, grannen, fick sin årliga leverans av vindruvor. Det var 60 backar med söta, kärnfria, gröna druvor á 20 kg. Jag fick nu lyfta mer än 1 ton druvor upp till den elektriska pressen i axelhöjd under 2 timmars tid. Ryggen blev betydligt bättre.Nu står 10 tunnor på 200 liter och doftar gott i väntan på destillering.
Nu skall jag vara stygg. Nu måste Georgos jobba hårt. 2 gånger varje dag får han öppna tunnorna och pressa ner skalen i vinmusten. Varje dag går han till någon av tavernorna och diskuterar och dricker kaffe (på morgonen) och raki (på förkvällen). Just nu är det grekiska nyvalet som diskuteras mest. Pelagia sköter all hemtjänst. Så mycket jobb att yvas över har ju inte jag heller. Jag tar dock alla chanser jag får, för att kunna hjälpa omgivningen med enkelt kroppsarbete. Det blir lätt för mycket bokläsande, korsordslösande och sudoku.
Under slutet av månaden har de politiska debatterna avlöst varandra inför extravalet. Kombattanterna är olika. Statsministern Karamanlis ser ut som en förstorad Göran Persson. Han har ett dynamiskt utspel och låter sina armar gå som väderkvarnsvingar, när han högröstat eldar sina anhängare i Ny Demokrati. Pasoks ordförande, Papandréo, är smal, akademisk och mer återhållsam i sitt agerande. Partimässigt leder Pasok med cirka
5 %-enheter, men Karamanlís har alltid varit populärare än Papandréo. Grekerna gillande inte pappa Andreas kvinnoaffärer och bestraffar sonen. De boende i vår by talar gärna om vilket parti de tillhör. Det verkar inte, som om de ändrar partitillhörighet från val till val. Blå färg betyder ND, grön färg Pasok och den röda KKE = kommunisterna. Röstandet sägs vara obligatoriskt.
Nikos, en bekant från ”Posten” är pensionerad polis och gift med en norsk läkare. Han tänker inte rösta. Sommarhalvåret tillbringar han iI erapetra och vintern i Bö, som ligger 15 mil sydväst om Oslo. Han tycker inte att demokratin fungerar lika bra i Grekland som under antiken och definitivt mycket sämre än i dagens Norge och Sverige. När vi pratar blandar vi språken. En stund skandinaviska för att han vill träna norska, men vi vill prata grekiska. Han brukar klaga över den bristande moralen i världen och den förlorade Gudstron i Norge. Han brukar berömma oss för våra goda språkkunskaper (måsta gälla svenskan). När jag en gång använde kirio Manolis ordspråk ”Hustrun är husets lampa”, blev han så imponerad att tårarna började rinna. Äntligen hade han mött en skandinav som förstått det grekiska tankesättet!
I de fria TV-kanalerna avlöser programmen och såpa-serierna varandra. Det nya modet har gjort att de kvinnliga programledarna är ”tuttegullingar”, dvs. jättesöta tjejer med stora bomber, som de visar det mesta av. Man kan undra hur och varför de fått jobbet? Själv klagar jag inte! Jag har inte fel på synen, men hör lite dåligt!
Varje morgon matar vi våra kära vänner hundarna. En dag fanns en fjärde hund bunden med en elsladd vid ett olivträd. Vi förstod att det inte var Manolis som tagit dit den. Vi matade den inte, utan gav den endast vatten. Manolis ville inte ha ytterligare en hund, men visste inte hur han skulle göra. Hunden slet sig, så det löste sig ändå. Den följde oss några dagar i hopp om ett nytt hem med mat varje dag. Manolis hörde genom grannar, att det var turister från Makrigialos, som ville bli fri hunden. I Sverige pratar man om sommarkatter…
Så gott som varje morgon brukar vi träffa Manolis. Trots att han har mycket att göra med sina grönsaker, stannar han alltid och pratar med oss. Han vill lära oss förstå språket och den kretensiska kulturen. Här kommer några synpunkter från honom. De tål att tänka på!
”En dålig granne är en som inte har tid att stanna upp och prata.”
”Gott kommer långsamt, men ont kommer fort.”
Två svenska fältherrar gör succé i Grekland och heter Mellberg och Majstorovic. De spelar i varsitt lag som mittbackar i ”det gröna fältets schack” och gör det med stor framgång. De är ju inga tekniker på planen, men förvånande nog får de ansvaret att slå frisparkar från bakplanen. Det tror jag inte att Lagerbäck tillåter. Speciellt Majstorovic uppträder med stor pondus och har redan blivit vice lagkapten i AEK.
/ Jannis
Den gångna månaden har varit fortsatt blåsig. Det har därför inte blivit så många bad, som det brukar. Maxtemperaturen har enligt GMHI (!) varit +30,6 och ingen natt har varit kallare än +20,0. Havsvattnet har legat på 24 – 26 grader. Den 11 september kom ett ordentligt åskregn med riklig nederbörd,som alla bybor gladdes åt. Man slapp nu vattna trädgårdarna under 1 vecka, vilket annars sker dagligen under sommaren.
Vid de tillfällen då grannfrun Pelagia följt med oss till stranden, har jag simmat ut till en boj några 100-tals m ut i havet, medan Ylva och Pelagia guppat upp och ned i strandbrynet och snattrat (vilka badankor). Därför vet vi nu en massa skvaller om byborna.
Vi har även i år hjälpt kirio Manolis att plocka charópia =johannesbrödfrukter. Eftersom träden är 5 -7 m höga, använder man långa käppar för att peta ned de torra, bruna, ärtliknande frukterna. Jag tog väl i för mycket en dag och sträckte mig och resultatet blev ryggskott. Promenera gick bra, men att sitta och att ligga blev besvärligt under 1 veckas tid. Räddningen blev att Georgios, grannen, fick sin årliga leverans av vindruvor. Det var 60 backar med söta, kärnfria, gröna druvor á 20 kg. Jag fick nu lyfta mer än 1 ton druvor upp till den elektriska pressen i axelhöjd under 2 timmars tid. Ryggen blev betydligt bättre.Nu står 10 tunnor på 200 liter och doftar gott i väntan på destillering.
Nu skall jag vara stygg. Nu måste Georgos jobba hårt. 2 gånger varje dag får han öppna tunnorna och pressa ner skalen i vinmusten. Varje dag går han till någon av tavernorna och diskuterar och dricker kaffe (på morgonen) och raki (på förkvällen). Just nu är det grekiska nyvalet som diskuteras mest. Pelagia sköter all hemtjänst. Så mycket jobb att yvas över har ju inte jag heller. Jag tar dock alla chanser jag får, för att kunna hjälpa omgivningen med enkelt kroppsarbete. Det blir lätt för mycket bokläsande, korsordslösande och sudoku.
Under slutet av månaden har de politiska debatterna avlöst varandra inför extravalet. Kombattanterna är olika. Statsministern Karamanlis ser ut som en förstorad Göran Persson. Han har ett dynamiskt utspel och låter sina armar gå som väderkvarnsvingar, när han högröstat eldar sina anhängare i Ny Demokrati. Pasoks ordförande, Papandréo, är smal, akademisk och mer återhållsam i sitt agerande. Partimässigt leder Pasok med cirka
5 %-enheter, men Karamanlís har alltid varit populärare än Papandréo. Grekerna gillande inte pappa Andreas kvinnoaffärer och bestraffar sonen. De boende i vår by talar gärna om vilket parti de tillhör. Det verkar inte, som om de ändrar partitillhörighet från val till val. Blå färg betyder ND, grön färg Pasok och den röda KKE = kommunisterna. Röstandet sägs vara obligatoriskt.
Nikos, en bekant från ”Posten” är pensionerad polis och gift med en norsk läkare. Han tänker inte rösta. Sommarhalvåret tillbringar han iI erapetra och vintern i Bö, som ligger 15 mil sydväst om Oslo. Han tycker inte att demokratin fungerar lika bra i Grekland som under antiken och definitivt mycket sämre än i dagens Norge och Sverige. När vi pratar blandar vi språken. En stund skandinaviska för att han vill träna norska, men vi vill prata grekiska. Han brukar klaga över den bristande moralen i världen och den förlorade Gudstron i Norge. Han brukar berömma oss för våra goda språkkunskaper (måsta gälla svenskan). När jag en gång använde kirio Manolis ordspråk ”Hustrun är husets lampa”, blev han så imponerad att tårarna började rinna. Äntligen hade han mött en skandinav som förstått det grekiska tankesättet!
I de fria TV-kanalerna avlöser programmen och såpa-serierna varandra. Det nya modet har gjort att de kvinnliga programledarna är ”tuttegullingar”, dvs. jättesöta tjejer med stora bomber, som de visar det mesta av. Man kan undra hur och varför de fått jobbet? Själv klagar jag inte! Jag har inte fel på synen, men hör lite dåligt!
Varje morgon matar vi våra kära vänner hundarna. En dag fanns en fjärde hund bunden med en elsladd vid ett olivträd. Vi förstod att det inte var Manolis som tagit dit den. Vi matade den inte, utan gav den endast vatten. Manolis ville inte ha ytterligare en hund, men visste inte hur han skulle göra. Hunden slet sig, så det löste sig ändå. Den följde oss några dagar i hopp om ett nytt hem med mat varje dag. Manolis hörde genom grannar, att det var turister från Makrigialos, som ville bli fri hunden. I Sverige pratar man om sommarkatter…
Så gott som varje morgon brukar vi träffa Manolis. Trots att han har mycket att göra med sina grönsaker, stannar han alltid och pratar med oss. Han vill lära oss förstå språket och den kretensiska kulturen. Här kommer några synpunkter från honom. De tål att tänka på!
”En dålig granne är en som inte har tid att stanna upp och prata.”
”Gott kommer långsamt, men ont kommer fort.”
Två svenska fältherrar gör succé i Grekland och heter Mellberg och Majstorovic. De spelar i varsitt lag som mittbackar i ”det gröna fältets schack” och gör det med stor framgång. De är ju inga tekniker på planen, men förvånande nog får de ansvaret att slå frisparkar från bakplanen. Det tror jag inte att Lagerbäck tillåter. Speciellt Majstorovic uppträder med stor pondus och har redan blivit vice lagkapten i AEK.
/ Jannis