Ylva A
2013-05-02, 14:16
Ska det bli någon Kretarapport i vår, är det bäst att sätta igång. Vi har varit här i 5 veckor, så några nya intryck har jag väl fått. Det är dock ingen sinekur att vara aktiv vid datorn, när det är soligt, +30 och man bara vill njuta av det lättjefulla livet, hela dygnet.
Varje gång vi kommer till Kreta, blir vi lika förvånade över välkomnandet av oss. Nikos mötte som vanligt vid flygplatsen på kvällen. På väg mot den södra sidan skulle vi stanna vid en taverna. Där hade Nikos chef, Christos, fixat välkomstfest med mat och dryck för oss. Väl hemma i byn blev det varm soppa i Pelagias, grannfruns, ”kafenio”. Dagen därpå bjöd lantbrukar-familjen Manolis och Nifiko på lunch och vi försökte återuppväcka våra grekiska språkkunskaper. Då fiskaren Kostas passerade med sin fiskbil på vägen utanför huset någon dag senare, sprang jag ut för att handla. Då jag skulle betala, fick jag nobben. Fisken var en välkomstgåva. När vi träffade grönsakshandlaren Jannis på marknaden, fick vi kilovis med tomater och kronärtskockor. Naturligtvis ger vi något i gengäld, mest av vår tid. Pelagia och Nifiko skjutsar vi till Ierapetra, då de vill handla. Manolis hjälper vi med hundarna och i trädgården. Till Jannis hade vi på beställning köpt svenska solglasögon. Nu ser han ut som en palikári = karlakarl vid sitt grönsaksstånd med sin kretensiska utstyrsel.
Under de gångna veckorna har det varit ägg-, snigel-, citron-, tomat- och tisteltider. Det innebär att vi inte behöver köpa dessa produkter. Det är bara att ta emot och frossa. Möjligen att skänka överskottet vidare, om vi fått alltför mycket. Sniglar måste man tillaga och numera avstår jag från detta, men jag äter gärna när andra lagat. Citronsaft droppar man över grönsaker och grillade produkter. Tistlarna är kronärtskockor, som de flesta med trädgårdsland har planterat. Man äter enbart bottnarna, råa, saltade och indränkta med citronsaft. God beska! Växthusen töms nu på vårens tomater. På marknaden i Atén kostar de 1,9 – 2,5 € /kg, medan odlaren på Kreta får 0,35 €. Under sommaren odlar man tomater för bättre pris och ännu bättre smak, helst utomhus.
Kyrkoaktuellt: Ni vet väl att Kristi Himmelfärd alltid kommer 40 dagar efter Jesu dödsdag. Eftersom den grekiska påsken detta år ägde rum samtidigt som ”vår” påsk, var dagen densamma. I Grekland är det dock ingen helgdag och firas inte. Hur firas den i Sverige? Jag vill veta, eftersom man frågar oss. 40 dagar efter ett dödsfall har man minnesdag i kyrkan. Det är den dag, då själen lämnar kroppen. (?)
Nu kommer en sorglig historia! Marina, 65, kusin till Effi och Rena, känner vi sedan c:a 10 år tillbaka, som en energisk, svartklädd kvinna alltid ”på språng”. Då var hon nybliven änka. På senare år har hon alltid passat barnbarn och sonen Antonio. Han ”behövde”, efter en bilolycka med benskada som följd, ständig service! Försök förstå ironin! För 2 år sedan omkom en annan son, när han utan hjälm körde av vägen med sin MC. När vi nu kom ned, blev vi tillfrågade om vi ville vara med på Antonios 40-dagars minne. Han hade efter operationer blivit besvärsfri i benet, men tagit en överdos heroin. Marina och övriga kvinnor i släkten är nu alla sorgklädda. Tack och lov har Marina både en dotter och en son kvar i livet.
Bergsbyn Agios Joannis, varifrån alla våra grannar i vår by Koutsounari kommer, har nu bara en enda fast boende. Alla har flyttat ned mot kusten, till vår by och till en annan kustby, Ferma. För 60 år sedan gick100-tals barn i skolan där. Många hus har dock under senare år renoverats och inköpts av välbärgade utlänningar. Det är 8 km ned till kusten på krokig väg. I gengäld finns där total tystnad och sköna vyer mot havet. Ursprungsbefolkningen och deras ättlingar har dock behållit sina trädgårdar och gör ofta besök där. Ylva tycker att det ständigt är bilar på väg mot/från byn. Vattentillgången i ravinen är mycket god och kreterna är framgångsrika odlare av frukt och grönsaker.
Vi har frågat vännerna här, hur vädret varit under januari –april. De grekiska säger att det har regnat mycket lite. Sam och Jean, f.d. Manchesterbor, som nyinflyttade bor några 100 m från vårt hus, säger att det varit mycket regn. Resultatet syns i de dammar, som kommunen byggt upp. Katastrofalt lite, vilket gör att det nog blir stopp för sommarvattning av olivträden. Det som finns behövs till växthusen. Sam och Jean, med vana från engelska vinterregn, har nog trott att det skulle vara regnfritt här året runt.
Manolis, Pelagias sonson, som jag tidigare berättat om som en eldfängd fotbollsspelande pojke, har nu slutat skolan. Han ska överta en av föräldrarnas möbelbutiker. I väntan på att han ska mogna för det (17 år och redan pappa), kör han omkring i en av pappans bilar. Utan att ha körkort! Farfar Georgios säger:” Kör han bara försiktigt, säger polisen ingenting”.
Själv körde han ju sin lilla bil i flera år, med hustrun som navigatör. Han ser nu endast på meteravstånd. Bilen har en dotterson, Kostas, fått låna. Kostas egen ”maffiga” Seat, som han brukade putsa på varje dag, behöver en omfattande reparation. Efter en festkväll slog även bilen runt. Eftersom han var berusad, fick han böta 1200 €. Han straffas också genom att morfars bil knappast klarar mer än 70 km/h. Kostas jobbar dock som bilreparatör. Snart kan jag nog se honom gnuggande sin röda reparerade Seat igen.
Zlatan är ju ständigt debatterad och nu aktuell i den nya boken. Han sägs ha sagt, när någon ifrågasatte varför han inte spelade för laget utan gjorde något originellt: ”Jag är Zlatan och jag spelar somZlatan”. Zlatan var dock inte först! En f.d. kollega brukade säga, efter misslyckade ingripanden under våra viktiga korpmatcher i volleyboll: ”Jag är Kaj och jag spelar, som Kaj gör”. Ni yngre kollegor, som fortfarande träffar honom: passa på att berömma honom nu. Bättre sent än aldrig. Han är ju snart pensionär, men lika känd som Zlatan blir han aldrig.
I Sverige betalar vi som bekant ganska dyrt för alkolholhaltiga drycker. Här får vi vinet gratis. När vi handlade mat inför nyårshelgen på Marinopolo (som ICA), fick vi en flaska vin som tack. Lika för alla, oberoende av hur mycket vi handlat. Kvalitet som ett bättre Kretavin.
/ Jannis
Varje gång vi kommer till Kreta, blir vi lika förvånade över välkomnandet av oss. Nikos mötte som vanligt vid flygplatsen på kvällen. På väg mot den södra sidan skulle vi stanna vid en taverna. Där hade Nikos chef, Christos, fixat välkomstfest med mat och dryck för oss. Väl hemma i byn blev det varm soppa i Pelagias, grannfruns, ”kafenio”. Dagen därpå bjöd lantbrukar-familjen Manolis och Nifiko på lunch och vi försökte återuppväcka våra grekiska språkkunskaper. Då fiskaren Kostas passerade med sin fiskbil på vägen utanför huset någon dag senare, sprang jag ut för att handla. Då jag skulle betala, fick jag nobben. Fisken var en välkomstgåva. När vi träffade grönsakshandlaren Jannis på marknaden, fick vi kilovis med tomater och kronärtskockor. Naturligtvis ger vi något i gengäld, mest av vår tid. Pelagia och Nifiko skjutsar vi till Ierapetra, då de vill handla. Manolis hjälper vi med hundarna och i trädgården. Till Jannis hade vi på beställning köpt svenska solglasögon. Nu ser han ut som en palikári = karlakarl vid sitt grönsaksstånd med sin kretensiska utstyrsel.
Under de gångna veckorna har det varit ägg-, snigel-, citron-, tomat- och tisteltider. Det innebär att vi inte behöver köpa dessa produkter. Det är bara att ta emot och frossa. Möjligen att skänka överskottet vidare, om vi fått alltför mycket. Sniglar måste man tillaga och numera avstår jag från detta, men jag äter gärna när andra lagat. Citronsaft droppar man över grönsaker och grillade produkter. Tistlarna är kronärtskockor, som de flesta med trädgårdsland har planterat. Man äter enbart bottnarna, råa, saltade och indränkta med citronsaft. God beska! Växthusen töms nu på vårens tomater. På marknaden i Atén kostar de 1,9 – 2,5 € /kg, medan odlaren på Kreta får 0,35 €. Under sommaren odlar man tomater för bättre pris och ännu bättre smak, helst utomhus.
Kyrkoaktuellt: Ni vet väl att Kristi Himmelfärd alltid kommer 40 dagar efter Jesu dödsdag. Eftersom den grekiska påsken detta år ägde rum samtidigt som ”vår” påsk, var dagen densamma. I Grekland är det dock ingen helgdag och firas inte. Hur firas den i Sverige? Jag vill veta, eftersom man frågar oss. 40 dagar efter ett dödsfall har man minnesdag i kyrkan. Det är den dag, då själen lämnar kroppen. (?)
Nu kommer en sorglig historia! Marina, 65, kusin till Effi och Rena, känner vi sedan c:a 10 år tillbaka, som en energisk, svartklädd kvinna alltid ”på språng”. Då var hon nybliven änka. På senare år har hon alltid passat barnbarn och sonen Antonio. Han ”behövde”, efter en bilolycka med benskada som följd, ständig service! Försök förstå ironin! För 2 år sedan omkom en annan son, när han utan hjälm körde av vägen med sin MC. När vi nu kom ned, blev vi tillfrågade om vi ville vara med på Antonios 40-dagars minne. Han hade efter operationer blivit besvärsfri i benet, men tagit en överdos heroin. Marina och övriga kvinnor i släkten är nu alla sorgklädda. Tack och lov har Marina både en dotter och en son kvar i livet.
Bergsbyn Agios Joannis, varifrån alla våra grannar i vår by Koutsounari kommer, har nu bara en enda fast boende. Alla har flyttat ned mot kusten, till vår by och till en annan kustby, Ferma. För 60 år sedan gick100-tals barn i skolan där. Många hus har dock under senare år renoverats och inköpts av välbärgade utlänningar. Det är 8 km ned till kusten på krokig väg. I gengäld finns där total tystnad och sköna vyer mot havet. Ursprungsbefolkningen och deras ättlingar har dock behållit sina trädgårdar och gör ofta besök där. Ylva tycker att det ständigt är bilar på väg mot/från byn. Vattentillgången i ravinen är mycket god och kreterna är framgångsrika odlare av frukt och grönsaker.
Vi har frågat vännerna här, hur vädret varit under januari –april. De grekiska säger att det har regnat mycket lite. Sam och Jean, f.d. Manchesterbor, som nyinflyttade bor några 100 m från vårt hus, säger att det varit mycket regn. Resultatet syns i de dammar, som kommunen byggt upp. Katastrofalt lite, vilket gör att det nog blir stopp för sommarvattning av olivträden. Det som finns behövs till växthusen. Sam och Jean, med vana från engelska vinterregn, har nog trott att det skulle vara regnfritt här året runt.
Manolis, Pelagias sonson, som jag tidigare berättat om som en eldfängd fotbollsspelande pojke, har nu slutat skolan. Han ska överta en av föräldrarnas möbelbutiker. I väntan på att han ska mogna för det (17 år och redan pappa), kör han omkring i en av pappans bilar. Utan att ha körkort! Farfar Georgios säger:” Kör han bara försiktigt, säger polisen ingenting”.
Själv körde han ju sin lilla bil i flera år, med hustrun som navigatör. Han ser nu endast på meteravstånd. Bilen har en dotterson, Kostas, fått låna. Kostas egen ”maffiga” Seat, som han brukade putsa på varje dag, behöver en omfattande reparation. Efter en festkväll slog även bilen runt. Eftersom han var berusad, fick han böta 1200 €. Han straffas också genom att morfars bil knappast klarar mer än 70 km/h. Kostas jobbar dock som bilreparatör. Snart kan jag nog se honom gnuggande sin röda reparerade Seat igen.
Zlatan är ju ständigt debatterad och nu aktuell i den nya boken. Han sägs ha sagt, när någon ifrågasatte varför han inte spelade för laget utan gjorde något originellt: ”Jag är Zlatan och jag spelar somZlatan”. Zlatan var dock inte först! En f.d. kollega brukade säga, efter misslyckade ingripanden under våra viktiga korpmatcher i volleyboll: ”Jag är Kaj och jag spelar, som Kaj gör”. Ni yngre kollegor, som fortfarande träffar honom: passa på att berömma honom nu. Bättre sent än aldrig. Han är ju snart pensionär, men lika känd som Zlatan blir han aldrig.
I Sverige betalar vi som bekant ganska dyrt för alkolholhaltiga drycker. Här får vi vinet gratis. När vi handlade mat inför nyårshelgen på Marinopolo (som ICA), fick vi en flaska vin som tack. Lika för alla, oberoende av hur mycket vi handlat. Kvalitet som ett bättre Kretavin.
/ Jannis