handdator

Visa fullständig version : Er man i Ierapetra 2006, november


Ylva A
2013-04-19, 20:29
En hel månad utan öppna tavernor i byn. Inte för att vi besöker dem så ofta, men de ger ju atmosfär. I staden, Ierapetra, är en del öppna hela året och mycket förvånande, finns det tavernor i de utdöende byarna. I en by, Monastiráki, där nästan alla lämnat sina hus att förfalla, finns en taverna i ett 300-årigt hus. Ägaren, en pensionerad sjöman, har inrett sitt föräldrahem till matställe med gamla bruksredskap på väggarna. Hustrun lagar god kretensisk mat, medan han själv konverserar med gästerna även på engelska. På förmiddagarna plockar han blodriskor så här års och öppnar sin taverna kl.16. Ibland är det smockfullt av besökare från stan, trots att han påstår att kretensarna övergett samvaron för TV-tittande. Hans utseende och röstläge är precis som Zorbás – Anthony Quinns.

De grekiska lärarna strejkade 8 veckor. Resultatet blev oförändrad lön och oförändrade lov. Dessutom en mängd sönderslagna skollokaler, eftersom eleverna tröttnade att vänta på skolstarten. Här är eleverna studieintresserade (åtminstone de som fortsätter efter den obligatoriska utbildningen)! Annars återstår ”bara” framtida jobb i växthusen. Nu får de förkortade lov under jul och påsk. Det finns förstås ungdomar även här, som avviker från skolan. De lurar sina föräldrar och drar omkring i staden. Då dyker en anställd lärare upp, läser på skoluniformen vilket n:r eleven har och återför syndaren på den rätta vägen – till skolan!

När vi 1993 kom till vår by, lärde vi av vägskylten att den heter, Koutsounári. När vi nalkades byn från motsatt håll, kunde vi däremot läsa att den heter Katsounári. Vi blev naturligtvis konfunderade. Det skulle vara ungefär som om Stockholm från norr hette Stickhom. Nu tror vi dock inte längre, att det är ett skrivfel. Kátsebetyder ”sätt dig” och det var väl det befolkningen tänkte sig, då de flyttade från bergsbyn Agios Joánnis till kusten. För oss är Kátse rätt ord, för här har vi satt oss för att stanna.

Förra månadens väderprognos efter bondepraktikan stämmer än så länge. Den första delen av månaden var mycket svalare än vanligt. Stor vedtrave brukar ju också betyda kall vinter enligt indianerna. Jannis jättestora vedhög är dock till för rakikokningen, eftersom han har centralvärme och eldar med olja. Grannen Geógios använder sin vedhög som brasved, för han eldar sin rakipanna med krossade och torkade olivkärnor från olivfabriken. Pelagia och Geógios bjuder in släkt och vänner upprepade gånger under hösten. Gästerna,10-20 st varje gång, trakteras med mat och nykokt raki (eller annan dryck). P och G har tillsammans en pension på 1000 € per månad, men säger själva att under många månader är utgifterna 3000 €.

En smed i Ierapetra, Nikos Mavrokokolákis (lilla svarta tuppen) har kränkt mig! Jag skulle beställa metallstöd för solfångare och hade med mig en ritning gjord på dator med hjälp av cad cam. Då sa han: ”Jag vill inte prata med dig utan din hustru, för hon kan grekiska bättre än du”! Ingen har tidigare sagt det så tydligt. Naturligtvis hade han rätt, men Ylva förstod ju inte ritningen och någon ritning i cad-teknik hade han själv aldrig sett. Svårt med cm och m hade han också. Jag måste naturligtvis ingripa med min usla grekiska och jag fick exakt det jag behövde. Tekniken vann över språket. (John Eric lever. Förstås endast av initierade). Jag döpte snabbt om Nikos till Asprokotalákis(lilla vita hönan) och uppskattar förstås hans uppriktighet! Jag håller mig till det jag klarar och lämnar över det språkliga till hustrun.

Grekisk vänlighet kan visa sig på många sätt. Här kommer några exempel på detta. Ylva och jag satt ute i solskenet på ett café på marknadsgatan, då ett par från Anatoli, en bergsby, passerade utanför. Vi hejade, eftersom vi några gånger har varit in på deras taverna. Några minuter senare står två Amstel på vårt bord, med hälsning från paret.

Vi brukar hjälpa grannfruarna med bilskjuts till stan, då det är marknad på lördagarna.

I slutet av denna månad kunde jag inte parkera bilen på den plats, där Ylva och Nifiko stigit av, utan jag måste uppsöka lämplig parkeringsplats. När jag skulle återvända, för att tala om var bilen var parkerad, blev jag stoppad av en ung man, som ville bjuda mig på kaffe. Jag känner honom lite sedan tidigare, eftersom han är en av de bilreparatörer som kollar motor och chassi på vår bil. Det brukar vara svårt att diskutera bilens problem med experter, så jag har inte bytt många ord med honom. Svensken i mig tackade nej, med hänvisning till hustrun jag väntade på. Men han var påstridig, så det blev grekiskt kaffe både för mig och de två damerna, som strax efteråt dök upp. Det blev utmärkt språkträning för Ylva och mig. Dessutom vet jag att han har det vackra namnet Jannis och att han förordar de ungas utflyttning till de små byarna i Ierapetras närhet m.m.

Stella, 39-årig bulgariska, träffade vi hos Despina, en 90-årig bekant kvinna. Stella pratade efter 6 år på Kreta mycket bättre grekiska än vi. Hon är sambo med en grek och jobbar nu som vårdare åt Despina, som inte längre klarar sig själv. Stella berättade om den första tiden på Kreta. De bulgarer hon träffade här, fick hon ingen hjälp av. Det var svårt med språket, att få jobb och att klara ekonomin. Men tack vare alla vänliga äldre människor i Ierapetra, som gav henne mat och kläder under den första tiden, har hon klarat sig bra. Hon uttryckte stor beundran för kretensarnas vänlighet, som vi ju själva fått uppleva under många år. I Bulgarien har hon 2 ”vuxna” barn samt barnbarn. På Kreta har hon fått en ny chans i livet genom att hjälpa äldre människor. (Grekland har 10 miljoner innevånare och 1 miljon invandrare, albaner, bulgarer och rumäner).

Kreta väcker ju tankar på antika föremål, som man kan hitta om man gräver. Nu har jag i flera år grävt i den steniga jorden, utan att hitta något nytt Knossós. Det hade varit fantastiskt om jag kunnat bidra med något framgrävt antikt föremål eller bara en krukskärva och få kalla mig amatörarkeolog. Jag är dock tämligen säker på, att jag får nöja mig med att bli orkeolog. Det betyder att om jag jobbar ordentligt i den Kretensiska myllan, kan jag orka några år extra.

Till sist ett boktips för grekälskare. Louis de Berniéres:”Kapten Corellis mandolin”, som med massor med humor ger bilder från den grekiska vardagen under den italienska invasionen. Man gjorde en ”storfilm” med boken som ”floppade”. Filmen koncentrerade sig på krigssituationer, medan boken handlar om livet i en by på Kefaloniá. Vi känner så väl igen oss från vårt dagliga liv här på Kreta. Det är inte många böcker jag läst flera gånger. Nu blir det den 3:e gången.

Under månadens sista dagar ska jag följa skidskyttetävlingarna i Östersund och tänka på hur det skulle kännas, om jag stod där i vintervädret. Månadens tack till de som har skickat mail eller brev,så vi har något att göra! Det extra stora tacket går till Christian, som förutom att han tog ned en borrhammare från Tyskland, även hjälpte oss installera solcellsfläkt. Nu kan huset ventileras, även när vi är hemma iSverige.

/ Jannis

KR
2013-04-19, 20:49
Som vanligt väldigt intressant!
//
KR

ariadne
2013-04-20, 11:38
Alltid hyggelig å lese det dere skriver om hverdagslivet i en liten by på Kreta.
Særlig når det er surt og kaldt her oppe i nord er det godt å drømme seg litt bort. - Og det hjelper disse små historiene deres meg med. Takk skal dere ha.
Den østlige delen av Kreta liker vi godt og i juni reiser vi dit igjen. Naturen og menneskene på Kreta slutter aldri å fasinere meg.
Vi leier alltid bil, det er stadig nye steder å bli kjent med. Når jeg leser det andre skriver får jeg også mye kunnskap og tips om nye steder å besøke.

Monica P
2013-04-20, 14:24
Håller med KR och ariadne om alltihop!

Smultron
2013-04-20, 15:11
Håller med KR och ariadne om alltihop!

Jag med!:) Det är verkligen både intressant och underhållande att läsa inläggen. Vilken tur att ni gjort så utförliga dagboksanteckningar så att vi får ta del av allt detta!

Ylva A
2013-04-23, 08:17
Trevligt att rapporterna uppskattas. Men en rättelse. De är inte nyproducerade, utan skrivna den månad som anges. De har sedan skickats till vänner och släktingar, några som brev andra via mail. En förhoppning var att alla skulle höra av sig till oss, men det skedde inte så ofta. Nu blir jag glad över att ni svarar i stället.
/ Jannis

kari
2013-04-23, 09:02
Håller med KR och ariadne om alltihop!

Det gjør jeg og :) - Herlig lesning !

- og i dag kan jeg i tillegg glede meg over at de neste to ukene skal tilbringes på Østre Kreta :D

Ylva A
2013-04-23, 19:30
Hej Kari,
Var skall ni vara någonstans?
Ylva A

kari
2013-04-23, 20:21
Makrigialos og Mirtos :)

Ylva A
2013-04-26, 21:18
Hej Kari,
När Du är i Mirtos skall Du passa på att besöka museet där. Vår vän John Atkinson berättar om Minoernas bosättning i närheten. Han har själv gjort den skalenliga modell som finns på museet och sedan skänkt den gratis till museet. Det är ett otroligt arbete. Han är keramiker och var tidigare även lärare på universitet i England. Han är en stor personlighet. Han har även märkt ut alla vandringsleder i området.

kari
2013-04-27, 16:30
Hej Kari,
När Du är i Mirtos skall Du passa på att besöka museet där. Vår vän John Atkinson berättar om Minoernas bosättning i närheten. Han har själv gjort den skalenliga modell som finns på museet och sedan skänkt den gratis till museet. Det är ett otroligt arbete. Han är keramiker och var tidigare även lärare på universitet i England. Han är en stor personlighet. Han har även märkt ut alla vandringsleder i området.
Takk, Ylva, veldig interessant :)
( jeg vil ikke ødelegge bloggen deres, men kanskje du kan gi meg et godt taverna tips og? i inboxen)

bye_bye

Ylva A
2013-04-29, 12:38
Hej igen Kari,
Jag rekommenderar Jannes e-guide om Lasithi. Den är helt ny nu och den är mycket bra. Han skriver bl.a. om Mirtos och många andra "pärlor" inom vårt område./Ylva