Visa fullständig version : Vilken person är du i Grekland?
Beskriv ditt andra jag för oss andra och bli en helare människa.:)
???
Kan du utveckla din frågeställning?
Arne
Athanasia
2010-03-03, 19:40
Jag är mig själv....glad och nöjd..och har ju dessutom semester när jag är där:-)
Vilken fin frågaklapp_klap
När det gäller mig stavas största skillnaden ypomoni. Tålamod.
Hemma har jag inget. I Grekland bara tålamodet överfaller mig så snart jag stigit av planet. Jag blir lugn, jag ler, inte mycket kan hetsa upp mig. Det enda jag egentligen reagerar på är andra turister som gnäller över grekiska företeelser. Avrio, tänker jag då.
Jag brukar reflektera över det: Varför kan jag inte vara så här hemma också?
Att jag blivit sådan är förmodligen en ren överlevnadsstrategi. Lär man sig inte tålamod blir man inte gammal i Grekland:rolleyes:
Jag är helt klart en mycket bättre person där än här!
Grekland har ett underbart inflytande på oss... Det kanske är för att man vill bli en bättre människa som man åker tillbaka hela tiden:)
Hur är du själv, xenos ?
Efter ett tag i Grekland blir jag det som jag inte är i Sverige. Det är helt ok att dottern åker bil utan bilkudde och tom ibland säkerhetsbälte:eek:. Jag reflekterar inte alls över något bästa före datum på maten jag köper. Klockan blir snudd på helt oviktig. Trafikrytm är viktigare än trafikregler. Ett måste är inte ett måste.. Listan kan göras lång, men visst blir man annorlunda och man försöker behålla den känslan när man kommit hem, trots att ens grundläggande värderingar får in en på den svenska linjen rätt snabbt.
/Netwolf
Jag håller med Inkfish, vilken fin fråga!
För mig är största skillnaden...Lyckokänslan!
Jag är lycklig när jag är Grekland...trots att bussarna inte går när de ska eller ens kommer...trots att jag får vänta i olika sammanhang, för det är inte bråttom i Grekland....eller är det detta som jag blir lycklig av?
Fast jag blir urförbannad om jag får vänta när jag är i Sverige, så då kan det ju inte vara det...men...jo...det ligger något i det där med att vänta, att inte ha bråttom. Men det är en del av det hela! Det finns mycket mer som gör mig lycklig i Grekland, eller inget särskilt, jag är bara konstant lycklig. Det måste sitta i själen...och jag tror jag levt i Grekland i ett tidigare liv! Jag är hemma....och den 5 juni åker jag hem!!
Yanna
Hur är du själv, xenos ?
Mycket, mycket mer levande, leende, mer lugn, hemma.
Kort sagt sannare.
Tack för frågan!
Vilken märklig fråga. Personligheten den har man nog med sig överallt i världen sen kan semester, andra miljöer, upplevelser etc påverka den känsla som vi bär med oss vilket kanske också ändrar vårt beteende eller förhållningssätt till andra.
Nog vill jag ha fräsch mat, barnbilstol till barnbarnen som det numera handlar om var jag än är i världen. Att man sen får utrusta sig med ett utökat tålamod
vid besök i vissa länder är ju ganska självklart men den jag är den är jag.
Eva
Elisabet
2010-03-04, 08:50
Säger detsamma. Om jag upplevde att jag förändrades när jag är i Grekland, skulle jag aldrig med åka dit.
Varför man blir annorlunda när man har semester är väl egentligen inte så konstigt,
man är ledig och använder sin tid till vad man vill, bara det en frihetskänsla.
Sedan att man väljer att åka till Grekland som är ett fantastiskt land att ha semester i,
det gör ju inte saken sämre. Sol, värme, god mat, kvällar på balkongen, att se något nytt är ju som balsam för själen.
Så känner även jag som bor i Grekland, när vi åker någonstans på sommaren blir det den där härliga känslan att komma bort och se något nytt.
Men väl hemma igen är det vardag och småtråkigt som det är var man än bor.
Sedan tror jag många tycker att det är charmigt med tänket som finns i Grekland, en kort period. Att släppa lite på regler och alla måsten som man många gånger gör i Grekland.
Medans jag som bott här i 11 år kan sakna den svenska strukturen.
Nu börja jag låta som en pessimist vilket jag verkligen inte är, bara mina funderingar varför man tycker att Grekland gör att man känner sig mer levande.
Monica
Kort sagt sannare.
Du använder både helare och sannare... Det är välfunnet! För jag tror att det som händer i Grekland helt enkelt är att man aktiverar en annan sida av sig själv, en sida som man upptäcker att man gillar.
På ett personligt plan är det vinsten med allt resande, tycker jag. Man får använda andra sidor av sig själv.
När jag åkte till Indien var det bland annat för att jag var nyfiken på vad den omgivningen skulle göra med mig. Det var spännande att få reda på det. Och det hände saker, men inte samma saker som vid en resa till Grekland. Så nu vet jag faktiskt mer om mig själv:)
Medans jag som bott här i 11 år kan sakna den svenska strukturen.
Det förstår jag verkligen. Själv skulle jag förmodligen sakna den efter första halvåret:o
Det är ganska länge sedan jag insåg att jag aldrig skulle kunna bo i Grekland. Jag är - utan att värdera det - alldeles för svensk.
Fast det är klart, kanske om man skulle våga utsätta sig för det för att se hur det slutade...:rolleyes:
Håller med Yanna! Framför allt är det den konstanta lyckokänslan som infinner sig där. När planet landat och man äntligen kliver ut i den heta dallrande luften och vet att NU är man i Grekland igen! Och man har hela semestern framför sig... det är LYCKA det!:D
Man blir nästan gråtfärdig bara man tänker på det!!
119 dagar kvar!_B-anana
Katitzi:)
I Grekland är jag numera Grek! :D I och med att jag sätter fötterna på Grekisk mark förändras som genom ett Trollslag mitt sätt, min inställning och attityd till... Tja, ALLT! :D Nästan allt i alla fall... Ang_elx
För många år sedan hade jag en kort period när jag höll på att bli galen på Grekernas ineffektivitet och byråkrati. På deras "Avrio..." Men jag kom över det som väl är. :D
Idag, när jag är där, så lever jag på deras sätt och på deras villkor. På gott och på ont... Och jag njuter.
Jag tror att upplevelsen blir större när man besöker andra länder om man anpassar sig lite till deras sätt och inte hela tiden ser allt med fyrkantiga Svenska "glasögon". I Greklands fall bör man ju tex packa med en del tålamod... :D
Vissa delar har jag dessutom tagit med hem! Jag äter tex sällan middag före 20-tiden på kvällen. Och jag kan ta ett glas vin till maten mitt i veckan! :eek: Hemska tanke...
Att kritiskt granska Grekland med Svenska ögon kan jag göra, och gör, när jag är hemma. Inte när jag är där...
Jeg er enig med Eva L og Elisabeth. Jeg har for lengst passert 60 år, og jeg vil da inderlig håpe at min personlighet og identitet nå er fundamentert på en dypere måte enn at jeg blir en annen person når jeg krysser en grense til et annet land.
Jeg kan nok aldri bli noe annet enn meg selv, en turist og en utlending i Hellas. Å innbille meg selv eller andre at jeg blir "gresk" når jeg står på gresk jord, vil bare være dumt, og jeg ville egentlig se det som en fornærmelse mot både grekerne og mot meg selv å prøve på det.
Dette er intet hinder for at jeg synes Hellas er et fantastisk land å reise til, at jeg elsker landet og folket, og at jeg kommer til å reise dit så ofte jeg kan så lenge jeg kan.
Jag har funderat mer över din fråga xenos och har kommit på en sak till: jag lever i nuet när jag är i Grekland. Det har jag svårare att göra här hemma.
I Sverige har jag oftast tanken i framtiden, på planering, på sånt som ska göras/hända.
I Grekland lever jag däremot i stunden. Kanske för att tiden där alltid är så begränsad och jag vill njuta av precis varenda sekund.
När jag pratar med greker i Grekland pratar jag om det mesta - men när jag träffar andra turister, då vill jag bara om Grekland eller om annat resande! Jag pratar också gärna om annat lustbetonat: böcker, film, musik osv - och det behöver inte vara Grekland det handlar om.
Men mer konkreta Sverigeanknutna saker - dem vill jag inte prata om alls. Det har inte med jobb att göra för jag stortrivs med mitt jobb, det handlar om allt som vi har omkring oss, just nu t ex Rutavdrag, vintern, Melodifestivalen, OS, Elisabet Höglund, Röda korset-svindlaren osv.
Jag minns en gång på Finikas på Koufonissi, efter en lång sen lunch - då snappade jag plötsligt att det stora sällskapet alldeles intill satt och pratade om räddningstjänstens organisation i Uddevalla!
Det störde min upplevelse av det grekiska nuet så till den grad att jag tvingades betala och pallra mig hemåtflabb_flab
Oj vilken knepig fråga att svara på....
Först tänkte jag som många här att jag är gladare, lyckligare och mycket trevligare att ha att göra med än när jag är hemma. Men så är det ju inte, det är bara det att på greklandssemestern får jag ju göra bara det som är roligt och trevligt och som jag själv väljer att göra, eller väljer att inte göra;)..Så klart att jag då verkar gladare och trevligare...
Nä jag är nog densamma i Grekland men de problem som annars gör mig ledsen eller irriterad finns ju inte där just då....
Att bo och leva i Grekland för gott skulle nog innebära att det blev precis samma som hemma vad gäller humöret, troligen kanske mer irriterat eftersom saker inte skulle fungera som jag är van vid.:D
Nä, jag är just nu så nöjd att få vara avslappad, lycklig och glad semesterfirare i Grekland och sedan ha mitt vardagsliv i Sverige.
Lissi - som ska på grekkväll om en stund:p
Jag har funderat mer över din fråga xenos och har kommit på en sak till: jag lever i nuet när jag är i Grekland. Det har jag svårare att göra här hemma.
Jusr det! En av mina första insikter över varför jag trivdes i Grekland formulerade jag som en mycket högre närvarokänsla. Och det behöver man ju jämnt.
Jag minns en gång på Finikas på Koufonissi, efter en lång sen lunch - då snappade jag plötsligt att det stora sällskapet alldeles intill satt och pratade om räddningstjänstens organisation i Uddevalla!
Sällskapet klarade inte en förhöjd naärvarokänsla. De kröp in i tryggheten!
Det störde min upplevelse av
Tacka f..n för det!
litentuva
2010-03-06, 17:11
Jag är precis som jag är på Kreta, fast det sättet verkar funka något bättre där än hemma, kanske därför jag kände det som att jag kom just hem när jag via slumpen hamnade just där 95... Fast hemma är hemma i Sverige också, men på ett annat sätt. Svårt att förklara det där. Vad jag älskar med Grekland, enligt min erfarenhet, är hur man umgås över generationer och att man inte är så ålderfixerade kring detta. Här i Sverige är det fortfarande lite underligt att en av mina bästa vänner är 26 år äldre en mig...
ioslinajr
2010-03-06, 17:36
Jag njuter mer av stunden där eftersom att jag vet att den är begränsad. Dum som man är njuter man inte av stunden lika mycket hemma, varför tror man att hemma-tiden är obegränsad för?
Sedan blir man en lugnare och mindre stressad version av sig själv i Grekland! Jag och mamma hade ett uttryck under vår senaste öluff: "Ursäkta att jag är så seg, jag har nyss varit på Koufinissi":D
Sällskapet klarade inte en förhöjd naärvarokänsla. De kröp in i tryggheten!
Tror du det? Jag är inte säker. Det kanske bara är så att Greklandsupplevelsen går olika djupt i olika människor. Det märks ju här i tråden också.
För min del är jag glad att jag hör till dem som känner nåt helt annat komma till liv i mig när jag kommer till Grekland:). Annars kunde jag lika gärna strunta i att åka dit.
Jag är precis som jag är på Kreta, fast det sättet verkar funka något bättre där än hemma,
Det där tycker jag var jättebra formuleratflabb_flab
"Ursäkta att jag är så seg, jag har nyss varit på Koufinissi":D
Och det ocksåklapp_klap
Jag tror också att Greklandsupplevelsen går olika djupt! Eller jag vet det! Är ju bara att läsa i den här tråden! ;)
Yanna
Instämmer till fullo. Grekland sätter olika djupa spår i oss.
Men vad är då förklaringen?
För en del är kanske behovet av trygghet, (=samma föreställningar, samma samtalsämnen, etc. etc), större än upplevelser av närvaro.
zeus&hera
2010-03-07, 08:31
Har läst alla era tankar och funderingar, och håller med om de flesta!
Med risk för att låta djup och flummig så vill jag dela med mig av MIN känsla när jag återvänder till Grekland - och speciellt Kreta (där jag har min starkaste upplevelse av detta kvar):
Jag blir liksom FÖRÄLSKAD i allt och alla; landet, dofterna, livet, människorna, katterna - men allra mest i MIG själv! :) Jag blir min egen bästa vän i Grekland och älskar den känslan! Någon som förstår?
[quote=zeus&hera;19803
Jag blir liksom FÖRÄLSKAD i allt och alla; landet, dofterna, livet, människorna, katterna - men allra mest i MIG själv! :) Jag blir min egen bästa vän i Grekland och älskar den känslan! Någon som förstår?[/quote]
Ja, jag förstår precis! Man blir mer tillfreds och nöjd både med tillvaron och sig själv!:D
Katitzi:)
Instämmer till fullo. Grekland sätter olika djupa spår i oss.
Men vad är då förklaringen?
För en del är kanske behovet av trygghet, (=samma föreställningar, samma samtalsämnen, etc. etc), större än upplevelser av närvaro.
Jag vet inte. Man skulle ju samtidigt kunna säga att det är trygghet att åka tillbaka till Grekland hela tiden;)
Jag undrar om det handlar om hur beredd man är att öppna sig för allt det Grekland har att erbjuda. När Grekland en gång har fått ens försvar att rämna så går det liksom aldrig över, det blir som ett missbruk, man måste regelbundet ha en dos för att må bra.
Det zeus&hera säger om förälskelse är inte dumt alls. Förälskelse är just det där försvaret som rämnar. Och olika människor är nog olika benägna att bli förälskade - liksom varje individ är olika benägen vid olika tidpunkter.
Men Eva, lätta ankar lite grand! Kontroll handlar inte trafik och att släppa kontroll innebär inte att dricka sprit. Hela tråden handlar ju om känslomässiga upplevelser, ser du inte det?
Och ja, det var jag som skrev om samtalet vid bordet intill:). Självklart får de prata om vad de vill - men jag behöver ju inte vara där och lyssna. Precis som du inte behöver vara där om sällskapet intill blir packade, t ex. Då gissar jag att du också hade haft såna där synpunkter som du tycker att det är förmätet att jag har;)
Nog förstår jag det men jag tycker att ni vimsar till det med prat om personlighet och talet om att vara en annan människa. Klart att jag tycker att Grekland är fantastiskt annars skulle jag inte ha tillbringat så mycket tid där. Sen var det faktiskt någon som just nämnde bilbälteskuddar i sitt inlägg.
Jag är nog för gammal för att tro att just jag reser på det rätta sättet eller kopplar av på det rätta sättet. Jag försöker bara ha en bra avkopplande resa med spännande möten och härliga dagar. Även här hemma handlar tillvarom om att få ett bra liv och inte drömma mig bort allt för ofta från nuet.
Bra semesterupplevelser har jag haft på andra ställen i världen också så på det viset är Grekland inte unikt för mig.
Eva
Nog förstår jag det men jag tycker att ni vimsar till det med prat om personlighet och talet om att vara en annan människa.
Men nu har ju du synpunkter på hur vi pratar - såna där som jag inte fick ha;)
Det rätta sättet att resa är det sätt var och en själv väljer, tycker nog jag.
.
Jag är nog för gammal för att tro att just jag reser på det rätta sättet eller kopplar av på det rätta sättet. Jag försöker bara ha en bra avkopplande resa med spännande möten och härliga dagar. Även här hemma handlar tillvarom om att få ett bra liv och inte drömma mig bort allt för ofta från nuet.
Eva
Jag kan faktiskt inte se att någon i något inlägg pratat om "det rätta sättet" att resa;) Alla pratar om sina egna upplevelser /känslor när de är i Grekland och alla har rätt att berätta om dessa. Det finns väl inte någon här som åker till Grekland för att INTE få en bra resa??
..och jag drömmer mig gärna bort från nuet hemma också när det passar mig. Hur andra gör lägger jag mig inte i, men det är jättekul att läsa allas upplevelser av landet vi gillar så mycket:D
Lissi
Nog förstår jag det men jag tycker att ni vimsar till det med prat om personlighet
Eva
Du kan inte påstå att man vimsar till det, bara för att man inte tycker som du! Alla har rätt till sin egen personliga upplevelse inkl att man upplever om ens personlighet blir annorlunda i Grekland, utan att någon inbillar sig att den sitter med facit i handen. :o
Yanna
När jag kliver ur planet i Grekland och då oftast på Santorini vaknar livsnjutaren inom mig upp. Första andetaget i Grekland är som lustgas för mig. Jag älskar den känslan mer än något annat i livet tror jag. Ryggsäcken man släpar omkring på hemma finns ej med där nere. Jag låter alla olater och drömmar som här hemma ligger undanträngda härja fritt. Njuter av varje sekund. Gråter av glädje att få komma dit och gråter av sorg varje gång jag måste åka därifrån.
Jag mår bäst i Grekland:p
Yeasou_B-anana
mrwalker
2010-03-07, 13:57
Dere må ta dette i beste mening, det er IKKE meningen å kritisere noen svensk overhodet, men når en (tilfeldigvis svensk) dum tenåring kalte meg (iført australsk skinnhatt...) en "Jävla Grek", har jeg nok aldri vært stoltere. Jeg vet ikke om dette sier noe om mitt andre jeg??? ;)
Dere må ta dette i beste mening, det er IKKE meningen å kritisere noen svensk overhodet, men når en (tilfeldigvis svensk) dum tenåring kalte meg (iført australsk skinnhatt...) en "Jävla Grek", har jeg nok aldri vært stoltere. Jeg vet ikke om dette sier noe om mitt andre jeg??? ;)
:D:D:Dklapp_klap
Marianne
2010-03-07, 15:30
...dum tenåring kalte meg (iført australsk skinnhatt...) en "Jävla Grek", har jeg nok aldri vært stoltere.
Dagens guldkorn i den rätt så roliga tråden att följa, mrwalker!klapp_klapklapp_klapklapp_klap
Marianne - som njuter av Grekland bl.a. för att jag där kan släppa stress och alla tunga plikter och måsten!
När jag kliver ur planet i Grekland och då oftast på Santorini vaknar livsnjutaren inom mig upp. Första andetaget i Grekland är som lustgas för mig. Jag älskar den känslan mer än något annat i livet tror jag. Ryggsäcken man släpar omkring på hemma finns ej med där nere. Jag låter alla olater och drömmar som här hemma ligger undanträngda härja fritt. Njuter av varje sekund. Gråter av glädje att få komma dit och gråter av sorg varje gång jag måste åka därifrån.
Jag mår bäst i Grekland:p
Yeasou_B-anana
Precis!
När man kliver ut på flygplanstrappan (vilket numera alltid blir i Chania) och hettan, dofterna och ljuden slår emot dig så börjar de lugnande endorfinerna strömma till. Inte ens i mitten av juli, när det var som att kliva in i en bastu, så kändes något annat än "Ahhh...hemma igen"
När man kommer ut i ankomsthallen och antingen möts av biluthyraren eller "vår" taxiförare Zacharias så känner man verkligen - här trivs jag. När man sen kommit fram, öppnar terrassdörren och tar med sig en Amstel upp på takterrassen - då är alla krav hemifrån som bortblåsta - glömda helt enkelt.
Nu är jag HÄR och NU! :)
BoCina
Med risk för att låta djup och flummig så vill jag dela med mig av MIN känsla när jag återvänder till Grekland - och speciellt Kreta (där jag har min starkaste upplevelse av detta kvar):
Jag blir liksom FÖRÄLSKAD i allt och alla; landet, dofterna, livet, människorna, katterna - men allra mest i MIG själv! :) Jag blir min egen bästa vän i Grekland och älskar den känslan! Någon som förstår?
Jag förstår! Känner likadant:)
//Stinabye_bye
Precis!
När man kliver ut på flygplanstrappan (vilket numera alltid blir i Chania) och hettan, dofterna och ljuden slår emot dig så börjar de lugnande endorfinerna strömma till. Inte ens i mitten av juli, när det var som att kliva in i en bastu, så kändes något annat än "Ahhh...hemma igen"
När man kommer ut i ankomsthallen och antingen möts av biluthyraren eller "vår" taxiförare Zacharias så känner man verkligen - här trivs jag. När man sen kommit fram, öppnar terrassdörren och tar med sig en Amstel upp på takterrassen - då är alla krav hemifrån som bortblåsta - glömda helt enkelt.
Nu är jag HÄR och NU! :)
BoCina
Låter underbart!!
//Stinabye_bye
litentuva
2010-03-07, 17:20
Jag blir liksom FÖRÄLSKAD i allt och alla; landet, dofterna, livet, människorna, katterna - men allra mest i MIG själv! :) Jag blir min egen bästa vän i Grekland och älskar den känslan! Någon som förstår?
Absolut!! Men undantag för katterna...
(med risk att få på moppo av alla Kalimeras kattälskare...;))
men når en (tilfeldigvis svensk) dum tenåring kalte meg (iført australsk skinnhatt...) en "Jävla Grek", har jeg nok aldri vært stoltere.
Du ser! Det behövs en svensk om sanningen ska framflabb_flab
Jag känner mig lyckligare i Grekland men både min positiva livssyn och inre lugn är detsamma både där och här hemma.
Enigma
I normala fall (läs Sverige) har jag ett stort behov av kontroll och allt jag skall företa mig måste planeras. Jag blir i normala fall lättirreterad för att bussen eller tåget är försenat och har mycket litet tålamod. Kan inte leva utan min klocka eller min mobiltelefon eller datorn;)... I Grekland drabbas jag plötsligt av tålamod, lugn och att jag behöver inte veta vad klockan är eller om jag har täckning på mobiltelefonen eller inte... Jag anser mig själv vara en gladare och en mer öppen människa än vanligt... :)
I normala fall (läs Sverige) har jag ett stort behov av kontroll och allt jag skall företa mig måste planeras. Jag blir i normala fall lättirreterad för att bussen eller tåget är försenat och har mycket litet tålamod. Kan inte leva utan min klocka eller min mobiltelefon eller datorn;)... I Grekland drabbas jag plötsligt av tålamod, lugn och att jag behöver inte veta vad klockan är eller om jag har täckning på mobiltelefonen eller inte... Jag anser mig själv vara en gladare och en mer öppen människa än vanligt... :)
..men är inte det en allmän "semesterkänsla?" Jag undrar mycket över det när det gäller mig i alla fall..om jag/Du var i en fransk by eller på en italiensk ö på semester skulle vi ha mer kontrollbehov då? Eller det är kanske så att vi är så vana och HEMMA i Grekland att vi just KAN släppa allt för vi känner igen oss och vet hur det funkar/inte funkar och anpassar oss till det automatiskt av vana...??? Det är spännande att vi förändras så av Grekland....
Lissi - som LÄNGTAR!!!
camilla34
2010-03-14, 19:21
Nu har jag inte varit i grekland, ingen annan utlandssemester heller, bara tyskland, österike ungern och våra grannländer.
MEN jag skulle tro att jag ändras. Tycker det är en självklarhet att man ändras lite när man kommer på semester. Ingen stress med att passa tider, ingen matlagning, ingen städning av stort hus, bara ledighet och lugn. Ska bli så skönt att komma iväg i maj, åker med dottern, lilla sonen och sambon bli hemma.
klapp_klap
[quote=Lissi;198849 Eller det är kanske så att vi är så vana och HEMMA i Grekland att vi just KAN släppa allt för vi känner igen oss och vet hur det funkar/inte funkar och anpassar oss till det automatiskt av vana...??? Det är spännande att vi förändras så av Grekland....
Lissi - som LÄNGTAR!!![/quote]
Ja, jag tror att det är så att det är på grund av att man har semester och då slappnar man av automatiskt...
- "bara" 153 dagarbye_bye
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.