Resebrev från Grekland 2000

 

© Text: Marianne Westhausen


Santorini, Mykonos, Paros och Koufonissi. Maj - juni 2000.

Torsdag 9 juni - fredag 17 juni
Klockan 8.20 åkte vi med bussen från Aliki till Parikia. Halv tio gick Georgios Ekspres från Paros via Naxos, Iraklia och Schinoussa till Koufonissi, dit vi ankom vid 13-tiden.

Nikitas från Hotel Ostria (+30 285 71671/71672) väntade på oss i hamnen. Han körde oss till sitt mycket fina lilla pensionat med 10 rum. Vi fick rum nr. 6 med god terrass (flott solnedgång och utsikt över by och hav) och härligt stort badrum - allt var inrett i vackra, avstämda färger. Även här var det daglig städning och frukosten åt vi i den trivsamma lilla gården med den fina utsikten. Priset var 12.000 dr. med frukost och det var det bästa rummet vi hade haft på de grekiska öarna.

Jag menar det är rum nr. 6, 7 och 8 på översta våningen, som har den bästa havsutsikten.

Nikitas berättade att han bor i Aten om vintern, där han också är född. Hans föräldrar kommer från Koufonissi och här bor han nu 7 månader om året.
Han spelade härlig musik i baren och berättade för övrigt att en av hans bästa vänner är Antonis Remos, som vi ju har ett par cd-skivor med.

Vi åt läcker lunch på Finikas vid den första av de fyra fina sandstränderna varje dag och badade på Platia Pounta-stranden i kyligt, men härligt, vackert, klart turkos vatten. På kvällarna åt vi på olika ställen i byn, hos Mélissa, To Palió Fanári, fisktavernan vid bystranden och hos Kapitan Nikolas, där vi fick den läckraste fyllda auberginen vi hittills hade smakat, en kycklingsouvlaki, bröd och ½ l. vittvin = 3.000 dr. Priset för 3-4 rätter samt bröd och vin på Finikas låg också på c:a 3-4.000 dr. Mycket rimligt. Vi besökte även baren Kalamia, som har en dator till rådighet för deras kunder och dessutom deras egen hemmasida. Härifrån skickade jag e-mails hem ett par gånger.

Det blåste en del, och det var nog anledningen till att havet kändes kyligt, kanske c:a 20-21 grader, inte mer. Men vi hade sol från en klarblå himmel i tre veckor, och lufttemperaturen var precis lagom. Kanske var det över 30 grader, men på grund av blåsten var det precis lagom.

Ostria hade tyvärr bara plats i tre dygn, så om måndagen flyttade vi ned till Sofia Soultanas (+30 285 71472) (rum nr. 1).

Rum nr. 4 och 5 hos Sofia är bättre än nr. 1, om man inte tycker om att "alla" pensionatets gäster passerar på trappan just utanför balkongen med fritt insyn in i rummet. Nr. 4 är ett trebäddsrum.
Annars var det rent och fint och vi njöt att vara så nära havet. Ibland städade Sofia faktiskt TVÅ gånger om dagen i badrummet!

Den sista kvällen var det fullmåne över Keros. Luften var varm och skön, vi såg fram emot denna vackra myskväll på Koufonissi innan avresan till Naxos och Santorini nästa dag. Vi tyckte nog att vi hade satsat väl hårt, genom att bestämma oss för att åka med den allra sista färjan från Koufonissi lördag morgon, men eftersom väderleksutsikterna lovade lugnt väder så hade vi bestämt oss för Express Hermes lördag morgon kl. 9.30. Flyget skulle lätta från Santorini 23.55 samma kväll.

Nåväl, tillbaka till sista "myskvällen". Efter den vanliga duschen på kvällskvisten låg Jens på sängen plågad av ett hopplöst ryggskott. Han kunde inte riktigt röra sig och myskvällen var som bortblåst.

Tanken om den långa hemresan nästa dag fick mig långt ner i skorna. Hur skulle jag komma hem med allt bagaget och skulle Jens klara turen eller skulle jag beställa sjuktransport? Jens hade allt för mycket bagage med och hur skulle jag kunna dra alltihop över Koufonissis bystrand till hamnen nästa morgon? Nu hotade man dessutom med blåst igen.

Jag bestämde att detta var absolut sista gången vi reste med för mycket bagage!!! Vi ska aldrig ha mer med, än att den ena kan bära allt bagage om den andra blir dålig. Det var väl tur trots allt, att vi inte åkte med ryggsäck denna gången, för två stora, tunga ryggsäckar hade jag ju inte kunnat bära. Eftersom jag plågats av hälsporrar genom senaste året, åkte vi med resväskor med hjul och jag fick nu dra Jens stora, tunga resväska och allt handbagage, medan han tog min lite mindre och lättare - ryggskott eller ej.

Sofia var otroligt söt, hon ringde strax till Nikitas på Hotel Ostria och han lovade att komma förbi och hämta bagaget nästa morgon. Sofia gav Jens några starka piller mot smärtorna och var så betänksam som någon.

Nästa morgon serverade Sofia kaffe och kakor på vår balkong - kakor som hon hade tagit med ända från Aten. Dessutom kom hon med ett litet paket i staniolpapper - det var andra kakor som vi skulle ha med på resan. Tack Sofia!

Det kom ingen Skopelitis denna morgonen, den var avlyst på grund av vädret, berättade man, även om det ännu inte hade börjat blåsa.

För oss fanns ingen marginal för avlysningar. Blev Express Hermes också avlyst skulle vi inte hinna med flygmaskinen hem från Santorini omkring midnatt. Men Express Hermes kom, det var en behaglig resa på 2½ timme från Koufonissi via Schinoussa och Iraklia till Naxos. Jens var rätt dålig på resan eftersom han inte tålde Sofias starka piller, som hon hade gett i bästa välmening.

Från Naxos gick en färja kl. 13.50. Vi åt en snabb och god pita-gyros lunch på parallellgatan till hamnpromenaden på Naxos - här äter vi varje gång vi väntar på färjan, - tradition! Jag hann just att köpa en flaska Naxos Kitron likör och så fick vi fatt på väskorna igen, som vi hade placerat på båtkontoret där vi köpte biljetter till färjan "Santorini".

Det började blåsa upp ordentligt, det var lite nervöst om man nu skulle kunna finna på att avlysa färjorna. Vi visste att alla färjor avlyses om det blåser mer än 8 beaufort. Vindstyrkan låg på 7-8 beaufort. "Santorini" kom till Naxos hamn och vi gick ombord. Den avgick en halv timme försenad, det var en stor och bra färja, vi märkte över huvud taget inte att det blåste.

Vi satt i behagliga flygstolar och njöt resan, jag läste i min bok "Kapten Corellis Mandolin". Via Ios kom vi till Santorini c:a kl. 17.30, fick tag i en taxi som körde oss till Fira. Bagageinlämning kände chauffören inte till, men han körde oss till turistkontoret. Där hänvisade man oss till Hotel Pelican, två, tre minuters promenad därifrån. Där fanns "left luggage" i källaren och det kostade 500 dr. pr. väska. De stängde kl. 21.00, men därefter skulle man bara kontakta receptionisten på hotellet som ville låsa upp om man kom senare. Inga problem med det. Vi bytte kläder nere i källaren där vi lämnade bagaget och gick upp och lånade toaletten på Hotel Pelican (+30 286 23113/23114) för lite tvätt- och tandborstning.

Sedan gick vi - utan att bära på något, vilken lycka! - gatan RAKT UPP mot calderan. Här satte vi oss på första bästa café och njöt den storslagna utsikten och solen som nu var på väg ner.

Med musiklistan i handen hade vi nu bråttom att hinna med ett besök i musikaffären i Fira också. Nostos Music ligger på "guldgatan" och Stathis ville bjuda på ett glas ouzo, men vi lovade att ge oss bättre tid när vi kommer nästa år.

Vi tittade på cd-skivor, pratade om olika artister, lyssnade på några av dem och fick köpt det vi ville.

Sedan gick vi ned till vårt favorit-pita-gyros-ställe i Fira, som ligger en bra bit uppe på den första smala gränden på höger sida när man kommer från torget på huvudgatan (just ovanför Hotel Pelican) och går upp mot calderan. Stället heter Diporto Psitopoleio, Grill House, här finns ingen utsikt, men mycket vänlig betjäning och god grekisk musik, maten perfekt och priset rimligt.

Så skulle det handlas, 5-stjärnig metaxa, vitlök, salladslök och en kalender för nästa år.

Åter till "left luggage" och in på Hotel Pelican för att ringa efter taxi till flygplatsen. Vi hade kollat med Kamari Tours, där Apollo har kontor, att det inte var någon ändring i avgångstiden från Santorini kl. 23.55. Halv elva var vi på flygplatsen där vi träffade Birgit och Jörgen från utresan, de hade varit där i god tid redan halv tio. Ytterligare 8-10 andra "seat only" passagerare fanns på plats, men annars var det märkligt TOMT.

Det kom ingen guide, inga Apollo-gäster med hotelluppehälle, det fanns faktisk över huvud taget ingen personal i intjeckningen - det var väl konstigt. Utanför stod några greker med sina hotellskyltar och väntade på att hyra ut rum till nya turister som skulle komma från Danmark.

"Jag har ett mobil nr. till en av guiderna" sa en av de andra passagerarna. Han ringde till Charlotte.
"Nej, maskinen står fortfarande i Köpenhamn och lättar först i morgon bitti" var beskedet.
Kunde vi nu lita på det? Tordes vi lämna flygplatsen? Tänk om maskinen kom i alla fall?

En tillfällig hotellman, en av dem som stod och väntade på nya turister, körde oss till Perissa, där vi aldrig varit förr. Kändes inte som att vi missat något.

Vi fick rum, delade en flaska Santorini-vin med Birgit och Jörgen på hotellets terrass med hjärtformad swimmingpool, sov gott, vaknade till mycket våldsamma vindstöt nästa morgon, åt frukost, varefter vår vänlige värd ringde till flygplatsen och kollade den nya avgångstiden innan han körde oss till flygplatsen igen kl. 10.00. Allt för vår egen räkning (vi borde ha sparat kvittot för refusion hos Apollo efter hemkomst!) - det var riktigt dåligt att Apollo inte hade skickat ut en representant till flygplatsen för att i alla fall informera oss om förseningen kvällen innan!

Nu blåste det 11 beaufort (33 s/m?) - inga färjor gick nu - vi var bekymrade över om flygmaskinen över huvud taget kunde landa.
Men kl. 13.00 kom vi iväg - även om vi höll på att missa maskinen, eftersom man på en tidpunkt hade sagt avgång kl. 14.00 och vi därför inte var uppmärksamma på att alla andra hade gått igenom säkerhetskontrollen och det plötsligt var avgång kl. 13.00. Ombord kom vi, hittade snabbt ett par tillfälliga platser, satte oss i en fart - och så iväg!

Enligt den ursprungliga planen var vi nu ett helt dygn försenade när vi landade i Kastrup kl. 17.00.
Det hade varit skönt om man hade haft söndagen till att "komma hem" på.

(Vi fick ytterligare 200;- p.p. refunderat p.g.a. förseningen även på hemresan, efter att vi kontaktat Apollo när vi kom hem.)

Marianne Westhausen

 

Läs mer om öarna i resebrevet:
Santorini » - Mykonos » - Paros » - Koufonissi »

Fler resebrev från 2000 »


© 1997 - 2005 Jan Eklund / KALIMERA | TA DET LUGNT - Internet: www.kalimera.se - E-post: kalimera@kalimera.nu



HEM

SÖK

FORUM

E-GUIDER

BOKA HOTELL

BOKA BÅTBILJETT

BOKA HYRBIL

© 1997-2020 Janne Eklund/Kalimera