Nu har allt anfallit färdigt och livet är åter

[UlfWiman]

Livet är så sakta åter

Jag fick en e-post i förrgår från min väninna Chris i Dublin. Hon tycker att jag ska gå i skola igen. Ta en ”masters” i engelska. Det vete fasen, men suget finns. Jag blir mer och mer insnöad i äldre engelska /amerikanska filmer. En av mina stora favoriter är Anthony Quinn. Den sista filmen som jag fått på mitt bord att översätta är Noble House med en mycket ung Pierce Brosnan. 6 timmar och 45 minuter film, det är ganska mastigt det.
Jag ser det som en form av terapi att göra översättningar för att inte tråkas ihjäl.

Livet som pensionär är faktiskt jättetråkigt, framför all om man har ett handikapp som jag och blir bunden hemma. Ser fram emot sommaren med glädje då lite av min rörlighet kommer tillbaka med värmen.

Jag svarade Chris och fick genast ett erbjudandet skickat till mig om att gå i skola i Dublin och samtidigt bo hemma hos Chris.
Inget att förkasta då hon är en mycket nära vän.
Det här är mycket självutlämnande, men jag känner mig trygg på ”Kalimera” då jag har många riktiga vänner här.
Annars hade jag inte skrivit något.

Några av er har eventuellt fått ett mail från mig från en konstig e-site. Släng det i papperskorgen. Det är inte jag som skickat det utan någon som kapat min adress.

Livet går i alla fall vidare.
Jag har nu varit hemma i Sverige ett år och det sätter sina spår.
Jag misstrivs inte det minsta, men saknar naturligtvis Kreta något våldsamt.
Det måste ligga i blodet. Flera av er jag pratat med kan inte heller förklara detta med Kreta. Det måste ligga i generna [vi har säkert varit Kretensare i ett tidigare liv]. Antingen älskar man ön eller så inte.
Mina vapenbröder Lars och Ole vet vad jag pratar om, även Peter med sin kärlek till Tilos.
Vi pratar i alla fall samma språk, en kärlek till ett land i fjärran.
Jag har i alla fall haft den exklusiva rätten att få bo där i många år.

Ni är fler som önskar att få göra detta, men tänk er för noga. Jag har testat det mesta hals över huvud och resultatet är inte bara positivt.

Jag har några få vänner jag måste få träffa innan mitt jordelivet är till ända. Detta var ingen profetia utan bara lite planering av livet.
Omfattar Monica P [mycket kär vän], Athanasia, Litentuva, Nektaria, Peter, Admirala, Arne och Janne [The Boss]. Resten har jag mött hemma hos mig i Agioi Apostoloi.
Inte att förglömma i detta ”Nike” som jag har en speciell kontakt med.

Jag har nu testat 2 flaskor vin.
Notios Argirogitikio nr 95589 på bolaget.
Surt djävla grekiskt vin. Inte en smakreferens till det jag brukar dricka.
Okej bortskämda jag med näsan i Antonis vintunna. Det här var hästlängder från det jag brukar inmundiga.
Alltså en stor besvikelse. Jag gillar ”Morbror David” [Mavro Daphne].
Det vinet är det stil på och lokal prägel. Finns inte att köpa längre på bolaget.
Varför vet jag ej.
Kanske leveransproblem, vad vet jag. På Kreta finns det i alla fall liknande i de flesta butiker.

Våren börjar göra sitt antågande även här i norr. Snön minskar så sakta på djupet och vissa dagar droppar det faktiskt ute. Gångvägarna i området börjar bli farbara för mig utan risk för livet och eventuellt sjukhusbesök.
Tyvärr så drar min ”cykel” in så förbaskat mycket sand så det är värre än på Kreta i mitt vardagsrum här i Öjebyn.

Äntligen har jag snyggt och rent hemma.
Städtjejen var här 09.00 i morse och dammsög och skurade.
Nu är det rent och snyggt i min lilla lya till det facila priset av 250.- [helt lagligt]. Vi har nu bokat upp en gång i månaden fram till jul 2009. Hon kan även stå till tjänst med tvättservice av en tvättkorg en gång i månaden. Jag älskar fri företagssamhet och initiativkraft från våra yngre medlemmar kontra kommunens service. Den kommunala servicen är kopplad till hur mycket du har i pension och inte till ditt behov.

Det doftar så gott och är så fint när all sand är borta och fläckarna på golvet är försvunna.
Jag är ingen skitig människa, men fixar inte att torka golvet då det för det mesta slutar med olycka och 5-7 liter vatten utslaget på golvet.
Mindre bra situation. Men jag har lärt mig att be om hjälp i alla fall. Mitt egna sista försök slutade med en ny mopp då jag knäckte den gamla i sista fallet.

Jag tror jag hittat medelhavets känsla och smak. Svaret är Timjan i alla lägen, soppor och grytor av alla de slag smakar helt plötsligt grekiskt efter ett tillägg av Timjan. Antingen är Greklands kockar enkelspåriga eller så är det hemligheten. Italien har andra kryddor och likaså Turkiet och Frankrike. Men timjan är Grekland.
Just nu har jag en kokande löksoppa på spisen enligt Georgios på Ozón kokande på spisen. Det som fattas inför middagen är färskt Grekiskt lantbröd.

Uffe vid knapparna

[Lissi]

Uffe!

Så fort man ser att Du skrivit något så slänger man sig över texten.....Härlig läsning! Tack för att Du delar med Dig av Dina tankar.

Det där med kärleken till en speciell ö är ju så märkligt...Här har jag och mina 2 män (inte smtidiga) rest runt i Grekland sen början av 90-talet och så helt plötsligt kliver man iland på en ö och är HEMMA!!!!!

För Claes och mig blev det Tinos och där hade jag Peters ord i öronen när vi klev iland.."Antingen känner ni direkt att ni trivs eller så kommer ni in snett och gillar inte ön". 2 timmar efter att vi installerat oss hos goa Nikoleta och då vi satt med en kall Mythos i en gathörna på en enkel taverna så sa vi båda att vi i alla fall INTE kommit in snett!!.....Där kommer vi att tillbringa många veckor framöver...
Även Evia gillar vi skarpt. Mycket tack vare alla trevliga människor vi mött och den härliga Bill som vi bor hos..Det kommer inte att bli så många flera öar för oss, möjligen då Tilos en gång till..Jo KRETA kanske också om vi får träffa Dig där!

Jag önskar så att Du snart får komma "hem" dit igen!

Angående NOTIS- vinet så har Claes exakt samma uppfattning som Du. Den andra flaskan vi har får jag gärna dricka upp själv säger han

Hoppas att löksoppan blir till belåtenhet, jag känner nästan doften!

Ha en fin veckända!

Lissi

[MonkanS]

Ursprungligen postat av UlfWiman

Jag misstrivs inte det minsta, men saknar naturligtvis Kreta något våldsamt.
Det måste ligga i blodet. Flera av er jag pratat med kan inte heller förklara detta med Kreta. Det måste ligga i generna [vi har säkert varit Kretensare i ett tidigare liv]. Antingen älskar man ön eller så inte.

Jag kan bara förklara det med att det ÄR nåt speciellt med Kreta... och Grekland i övrigt. Jag kände det i somras när vi var i Rethymnon.. som jag varit till förr om åren så många gånger. Det kändes som att jag kommit hem till min andra hemstad. Det är nog så att vi har lite av det i blodet vi som trivs så bra där.

Ursprungligen postat av UlfWiman

Jag tror jag hittat medelhavets känsla och smak. Svaret är Timjan i alla lägen, soppor och grytor av alla de slag smakar helt plötsligt grekiskt efter ett tillägg av Timjan. Antingen är Greklands kockar enkelspåriga eller så är det hemligheten. Italien har andra kryddor och likaså Turkiet och Frankrike. Men timjan är Grekland.

Visst är timjan en fin krydda. Går till allt.. kött, kyckling, fisk, grytor, soppor. Jag har min timjan står på balkongen. Den övervintrar alldeles utmärkt där. Men nu är den snart slut. Tror att jag rensade bort för mycket när jag rensade ur den till vårens återväxt. Men den kommer snabbt igen är den börjar växa igen och blir till stor buske..

//Monica S

[UlfWiman]

Min Timjan bara vissnar så jag får ha den på burk [inte fy skam].

Jag har nu ätit ca 1 liter av soppan och jag önskar att jag kunde bjuda er mina vänner. Den är inte helt fel, recept kommer senare. Måste bara tänka efter hur jag gjorde.

Lissi, Peter har förklarat så jag är up to date. Han har lovat att följa med mig hem och jag har lovat att följa med till er ö.
Dessa fb öar. Man liksom jag fastnar för en ö och blir sedan enkelspårig.
-Varför?
Har inget svar av mig själv. Kreta är bara "hemma" för mig.

Uffe

Ps:Ge Claes mina credits för vinet och drick upp det själv.

[Monica P]

Ja, Uffe, det var roligt att läsa ditt långa brev. Det där med ö-känska, hemkänsla kände jag med när jag kom till Kalymnos första gången. Mitt i natten gled båten in i viken och ankrade en bit utanför själva hamnen. Uppe på bergssidan fanns det stora belysta korset. På kajen stod det en massa väntande människor. Vi fick klättra ner på en svajig trappstege utanpå båten till pråmar som tog oss in till kajen. Vår lilla folkvagn lyftes med en kran och sattes tvärsöver en pråm, sen fick en hop karlar ta i och lyfta av bilen för det var inte jäms med kajkanten..jag tyckte om alltihop från första stund.
Nu efter alla år har väl det romantiska skimret nötts av, men jag kan fortfarande inte tänka mig att bo någon annanstans resten av livet.
Hur det nu ska gå när man blir stel i benen - när hela ön är kuperad som den är. Men vi tar ett problem i sänder.
Vi vill dock se andra platser också, och kommer att resa när det blir möjligt, har vänner utspridda över landet.
För närvarande nöjer vi oss med Kalymnos och fina reseprogram på TV.
Ha det så bra , nu är det fina tider framöver!

[Athanasia]

Härlig läsning (som vanligt)Uffe!Minns än den första gången jag hamnade i Rethymno,,stod ute i havet med vatten upp till midjan och tänkte,,Det här är hemma!Har visserligen besökt några andra öar(inte så många).Men Kreta är i särklass för mig.

[litentuva]

Ursprungligen postat av ATHANASIA

Härlig läsning (som vanligt)Uffe!Minns än den första gången jag hamnade i Rethymno,,stod ute i havet med vatten upp till midjan och tänkte,,Det här är hemma!Har visserligen besökt några andra öar(inte så många).Men Kreta är i särklass för mig.

Kan bara hålla med!

[HenricG]

Fin läsning Uffe.
Här söderöver (södra Småland) har vintern gjort storstilad come-back inatt. Några centimeter blötsnö. Men löftet om vår är ändå uttalat, tranorna trumpetar ihärdigt och talgoxarna håller fast vid sitt fnatt.

Hemma på Kreta ja... Jag kände för att gråta första gången vi var där och det började närma sig hemresa. Likaså de andra gångerna, det har knutit sig i magen när sista kvällen lagt sig.
Men lika befriande är det ju att lyfta härifrån och vara på väg, lyckan när planet tar mark, när dörrarna öppnas och värmen och dofterna strömmar över en överträffas inte av mycket.
Nu är det väl drygt sexti dagar tills vi åker "hem" igen. Just Kreta verkar vara en sån där ö man blir fast vid. Och precis som alla andra här kan jag inte förklara "varför". Jag skulle kunna börja räkna upp saker, men det skulle bara sluta med ett "allt", så jag nöjer mig med det.

[dettis]

Jag håller med om att det känns som hemma på Kreta. Efter att ha återvänt i flera år så är vi nu sedan 1,5 år lyckliga ägare till ett underbart hus ute på landet, bland oliv och apelsinträden.
Själv åker jag ner den 11 April och stannar till hösten, min man kommer så fort han får semester. Vi firade jul och nyår där och jag älskar Kreta också på vintern.

[Lissi]

Ursprungligen postat av UlfWiman

Lissi, Peter har förklarat så jag är up to date. Han har lovat att följa med mig hem och jag har lovat att följa med till er ö.
Uffe
Ps:Ge Claes mina credits för vinet och drick upp det själv.

Jag ska göra ett försök i kväll, men det får bli halva flaskan

Jag och Claes hoppas att vi en gång får vara på Tinos då Peter är där, han kan ju ön. Om Du sen är där också så blir det ju Kalimerafest Tänk en sån på Tinos

Lissi

[Kalimera]

Ursprungligen postat av UlfWiman

Livet är så sakta åter

Härligt att höra Uffe!

[Kalimera]

Ursprungligen postat av dettis

J Efter att ha återvänt i flera år så är vi nu sedan 1,5 år lyckliga ägare till ett underbart hus ute på landet, bland oliv och apelsinträden.

Var på Kreta har ni huset?

Själv åker jag ner den 11 April och stannar till hösten,

Ajdå, det låter som en av mina önskedrömmar. Grattis!

[Lissi]

Hoppas att Du skriver ofta här och lämnar Kretarapporter

Lissi

[anneli56]

En gång för längesen blev jag också förälskad i Kreta men jag tycker fortfarande att Kreta är mysigt och kommer säkert att åka dit igen. Men sen av någon anledning efter 2 besök på halvön Peloponnesos, började mitt hjärta bulta mer, och idag har vi vårt drömhem här,med egna oliv-apelsin-fikon-citron och mandelträd

Roligt att läsa dina berättelser,Uffe, men tråkigt att du inte gillade Peloponnesos vinen, Notios Argirogitiko
, den tycker vi om, även om den nu inte är allra godaste av Argirogitiko vinerna.

[Nektaria]

Ursprungligen postat av UlfWiman

Jag har nu varit hemma i Sverige ett år och det sätter sina spår.
Jag misstrivs inte det minsta, men saknar naturligtvis Kreta något våldsamt.
Det måste ligga i blodet. Flera av er jag pratat med kan inte heller förklara detta med Kreta. Det måste ligga i generna [vi har säkert varit Kretensare i ett tidigare liv]. Antingen älskar man ön eller så inte.

Hej Uffe!
Det är härligt att få ta del av dina tankar, planer och naturligtvis av mat- och vinpratet!

Att vissa av oss är hängivna vårt älskade Kreta, och andra av andra pärlor i Grekland, är inte ens lönt att spilla tid på att förklara för någon som inte vill/kan förstå. Fast med tiden har flera av mina vänner smittats så pass att de har rest eller ska resa och har om inte blivit helt beroende, så i alla fall tagna av upplevelsen!

Vi har ännu inte fallit för att bosätta oss eller köpa hus på Kreta, men hoppas på att få tillbringa mer tid där som pensionärer om några få år.

Vi vet några som köpt hus i och omkring Georgioupolis utan att först prövat på att stanna under "no-season", som sålt och rest hem.
Naturligtvis är de då, om än besvikna, en erfarenhet rikare!

Tänker inte prova ditt "sura djävla grekiska vin". Litar på ditt omdöme! Men du provade 2 flaskor för säkerhets skull? Eller.. Vi väntar tills i maj när vi får "på-plats-tappat".

Snödropparna här i Högdalen tittar blygt fram mellan snöhögarna, men det är fortfarande flera minusgrader på nätterna. Just nu står snön horisontellt utanför fönstret. Men sega sega (sakta sakta....)
Men "segt" var namnet!

Väntar på receptet på Georgios löksoppa. Det låter gott i snålblåsten!
Timjan är också en av mina favoriter

Tack ännu en gång för dina rader!

Hoppas också på att få ses - vem vet, det kanske blir på Kreta

God helg i ditt renstädade hem!

Lena

[91kg]

Ursprungligen postat av UlfWiman

Livet är så sakta åter

men saknar naturligtvis Kreta något våldsamt.
Det måste ligga i blodet. Flera av er jag pratat med kan inte heller förklara detta med Kreta. Det måste ligga i generna [vi har säkert varit Kretensare i ett tidigare liv]. Antingen älskar man ön eller så inte.
Mina vapenbröder Lars och Ole vet vad jag pratar om,

Uffe vid knapparna

Hej Ulf!

Ja det är något man bara känner och saknar och Kreta är speciellt - mycket speciellt.

Hur ofta går inte tankarna dit då man genast känner en iver att få åka om än bara över en helg

Själv har jag tom funderat och tagit tanken till mig ang att flytta dit, men högsommaren(värmen) samt rent praktiska saker sätter begränsningar,men tätare resor dit i framtiden ska det nog kunna bli

Nu som singel så kommer rese eller Kreta vänliga helt klart att prioriteras för tex den bil-luffning som vi gjorde hösten -07 i 2v ger och gav så mycket att det är bara så...

Det hade varit ett nöje Uffe att få träffas där nere igen och då även fått ut på lite äventyr och lite god mat i Therisso...eller bara sitta under ett mandarinträd AA och ljuga en stund

Ha det riktigt fint!

Mvh!

[malou]

[quote=UlfWiman;162639]

Livet är så sakta åter

Jag fick en e-post i förrgår från min väninna Chris i Dublin. Hon tycker att jag ska gå i skola igen. Ta en ”masters” i engelska. Det vete fasen, men suget finns. Jag blir mer och mer insnöad i äldre engelska /amerikanska filmer. En av mina stora favoriter är Anthony Quinn.

Fint at du skriver igjen. Når helsen svikter, kan det meste kjennes tungt, i hvert fall i perioder. Men du er altså tilbake.

En master, ja hvorfor ikke om lysten og engasjementet er der? Det kan jo virke som om temaet ligger snublende nær, ut fra hva du skriver ovenfor her.

[aake]

Hej Ulf!
Det slog min då jag läste Ditt inlägg beträffande Kreta.Under mina många,många besök på ön så har jag känslan av att ha levt där i ett tidigare liv.Det går inte att rätt beskriva känslan av ro och frihet då jag står och blickar upp mot bergen. Min fru får dock inte den känslan! Då Du skriver om Timjan,glömmer jag inte då vi en tidig morgon gick upp mot St Elias kapell och plockade en "bukett" Timjan som doftade underbart.Doften satt kvar i fickan på mina shorts trots att jag badat i dem.
Hälsningar från aake

[Nektaria]

Ursprungligen postat av aake

Du skriver om Timjan,glömmer jag inte då vi en tidig morgon gick upp mot St Elias kapell och plockade en "bukett" Timjan som doftade underbart.Hälsningar från aake

Jag tog på mig uppgiften att gå med blommor till grekiska familjens farmors grav någon gång i början av maj. En vacker bukett av blommor hade jag med mig och kunde inte namnet på en enda!
Vid foten av trappan till kyrkan växte basilka - alltså inte timjan - men dofen av basilika förknippar jag med mitt älskade Kreta!

Lördagshälsningar från Lena

[eija]

Hej Uffe och TACK!
När jag nu läste din text, blev jag alldeles säker om att jag MÅSTE fortsätta min färd från Slovenia (min son studerar där och jag ska träffa honom där i maj) med tåg till Saloniki och vidare till Thassos för att få veta om jag känner ännu detsamma: jag har kommit hem igen !! Tre år är en lång tid och jag har haft fina äventyr annonstans i Grekland, men hela tiden har jag längtat efter min gamla kärlek ! Ön har nu fått en konkurrent: Peloponnesos och jag är lite fundersam nu. Alltså det finns ingen annan utväg än att ta reda på!!
Jag har besökt Kreta tre gånger, fina resor alla, men det har varit annorlunda. Det var ju en ren SLUMP (ÖDET??) att då för över tjugo år sen det var just ön Thassos , som jag besökte alldeles ENSAM för första gången i mitt "grekiska" liv och den stal hela mitt hjärta, alldeles utan motstånd!
Dessa saker är såna som inte kan förklaras rationellt. Men det är ju viktigast att man kan vara en hel, lycklig människa, åtminstone under den korta tiden när båten närmar sig ön och man vet att man har kommit hem, äntligen!
Eija