|
|
#1
2010-01-11, 19:12
|
|||
|
|||
Melodiene i et språk
Hold et tynt papir noen centimeter foran munnen. Uttal først bokstaven T, så K. Ser du at papiret beveger seg? Det er fordi pusten slynges ut når vi uttaler disse bokstavene. Holder du papiret foran munnen og uttaler bokstavene T og K på gresk vis, skal ikke papiret bevege seg. Prøv! Merker du at lyden blir mykere?
Dette er bare en av grunnen til at gresk, iallfall for meg, er et mykt språk. Tenk bare på deres Γ, gamma (G), og Δ, delta (D), som flyter så bløt fra ganen. Som en lekende kontrast er den rullende r-en. Ikke bare det. Språket synger sin egen melodi, med ordets trykksterke stavelse der vi kanskje minst venter det. Mange har nydelige opplevelser med gresk språk via musikk, selv om vi kanskje ikke skjønner et eneste ord. En av mine første oppvåkninger når det gjelder det gresk språkets milde melodi, var da jeg satt på flyplassen i Amsterdam og hørte flighten til Athen bli ropt opp, først på nederlandsk og deretter på gresk. Sistnevnte var som myk og mild balsam. Alle har vel overhørt (eller deltatt i) en gresk krangel, og språket egner seg definitivt til det også, uten kanskje å virke mykt eller mildt, men i dagligtale smyger, flagrer, leker og innsmigrer de greske ordene og setningene seg. Det vakreste greske ordet jeg vet er ελαιόλαδο, eleåladå. Bare på gresk kan olivenolje høres ut som en kjærlighetserklæring! En annen som elsket det greske språkets melodi, var den norske dikteren André Bjerke. Jeg har lagt ut dette diktet før, men det er lenge siden. Selv uten å kunne et eneste ord gresk, forstår nok de aller fleste hva de greske ordene han bruker betyr. Grekernes ord Fugler fra munnen er grekernes ord: lette av himmelrom, tunge av jord. Sky, hav, blå himmel: hvor dypt de forstås som sinnefo, thálassa, ble oranós! Måken er glaros; det klinger så riktig bølgebeslektet og lysgjennomsiktig! Ilios , sol har de brennende i-er. Skyggen, skía, er den mørke befrier Sval av vokaler er ánemos, vinden. Bløtt glir selíni som måneguddinen. Ord hvor de blåeste fjernheter nås: Over deg: ástra, og bak dem: théos. Ord fra urgrunn: beskytt oss, bevar oss, Sínnefo, thálassa, ánemos, gláros! |
|
#3
2010-01-11, 22:40
|
||||
|
||||
|
Sv: Melodiene i et språk
Undrar om någon granne går förbi mitt fönster nu när jag sitter med en bit toalettpapper framför munnen och pratar för mig själv.
 Dikten är mycket vacker ... ska lägga den i minnets skattkammare. Hälsn. Lilla sjöborren. 
|
|
#4
2010-01-11, 23:04
|
|||
|
|||
|
Sv: Melodiene i et språk
For et vakkert dikt. André Bjerke var en fantastisk dikter. Er det forresten noen som har tips til nettsteder der man kan trene på det greske språk? Fulgte noen kurs på Friundervisningen i Norge, men dessverre ble læreren syk og jeg fikk ikke tatt meg sammen til å fortsette etter et langt avbrudd. Har noen CDer jeg pleier å høre på i bilen, men ville gjerne hatt litt mer tekst å trene på. Takknemlig også for tips til selvstudier på CD.
|
|
#5
2010-01-11, 23:34
|
||||
|
||||
|
Sv: Melodiene i et språk
Citat:
http://www.xanthi.ilsp.gr/filog/default.htm Lexin bildtema är också bra då man kan klicka på de flesta bilder och få höra uttalet http://lexin.nada.kth.se/lang/trio/gr/grekiska.htm ett lexikon är ju också bra att ha http://lexin2.nada.kth.se/sve-gre.html Mvh Ann som blev sugen att fortsätta öva grekiska själv
|
|
#6
2010-01-17, 15:35
|
||||
|
||||
|
Sv: Melodiene i et språk
Åh sånt där med ljud är intressant! Alla dessa små små skillnader som gör att man inte låter grekisk.
Även om jag uttalar p t och k på som vi gör i svenskan så kommer en grek förstå vad jag säger utan problem men jag kommer aldrig låta som en grek. Detta för att de aspirerade och de oaspirerade inte är betydelseskiljande i grekiskan. Likadant i svenskan. När en grek pratar svenska med sina oaspirerade p t och k fattar vi precis men han låter inte svensk. I ryskan har de inte heller aspirerade t, p och k, dvs det kommer ingen vindpust. I svenskan har vi det alltid utom efter s, till exempel i spanska eller springa. (prova med pappret eller genom att hålla handen framför munnen) I vissa språk till expempel thailändska och lakota är aspirerade och oaspirerade t, k och p olika fonem, dvs de gör att ett ord ändrar betydelse. Då gäller det att kunna höra och göra skillnaden. Man kan också testa att viska. Om man säger bil och pil(aspirerat) och pil(oaspirerat) så låter bil och pil(oasp) likadant eftersom det inte kommer någon luft medan pil(aspirerad låter lite annorlunda). Samma är förhållandet mellan g - k(oasp) - k(asp) och d - t(oasp) - t(asp). Jag gillar de grekiska s:en. Har ni tänkt på dem? Jag tror de är lite tjockare än våra svenska s. De är liksom nästan som sh-ljud ibland och på slutet av ord blir de nästan som en vissling ibland. Det måste jag öva på. |
|
#7
2010-01-17, 15:44
|
|||
|
|||
|
Sv: Melodiene i et språk
Citat:
Et eksempel til: I Norge skiller vi som regel ikke mellom s og z. Zeppeliner uttales seppeliner, Liza uttales Lisa. Men det er stor forskjell på den greske z'en - som er skarp - og den mykere s-en. |
|
#8
2010-01-17, 16:11
|
||||
|
||||
|
Sv: Melodiene i et språk
Ja s och z är lite klurigt. I svenskan skiljer vi inte heller på dem. Jag tycker det är liiite jobbigt med z. Inte så att de är svåra att höra eller att uttala men de är lite ansträngande inuti ord. De kommer inte riktigt naturligt. I början och i slutet av ord tycker jag de är lätta att säga.
|
|
#9
2010-01-17, 16:22
|
|||
|
|||
|
Sv: Melodiene i et språk
Helt enig, BaiChi.
Liza er nemlig navnet på en hund, eid av en av mine greske venner. Jeg får stadig kommentarer på at jeg uttaler navnet hennes feil. Selv føler jeg jo at jeg sier Liza, men jeg gjør jo tydeligvis ikke det, da. Samtidig tok det meg lang tid før jeg klarte å la være å si Nikoz, men Nikohs eller hvordan jeg nå skal skrive det 
|
|
|
Linjär visning
