Vi har alle våre styrker. Og svakheter. Det jevner seg ut.

[Admirala]

Jeg er hos Inger, som har fått ny pc og har problemer med internett og sånn. Så fordi jeg har brukt internett og sånn mer enn henne, oppretter jeg en epostkonto for henne, registrerer en ny startside, bokmerker noen favorittsider osv.
- Forklar meg dette sent, sier hun, - jeg har en internett-IQ på 30.
- Min internett-IQ er på under 100, sier jeg.
- Den virker å være på minst 130, kommenterer hun.
- Hadde en datanerd vært her, ville du sett at min ligger på rundt 80, i beste fall, sier jeg.

Deretter går vi for å spise lunsj med den svenske professoren og hans frue. Mens jeg og fruen, som også er en meget oppegående dame, diskuterer arkitektur, diskuterer Inger og professoren arv kontra miljø, historiske perspektiver på dette og forskeres redsel for ikke å være politisk korrekte. Inger og professoren har lest bøker og artikler om dette. De har lest så mange bøker og artikler om dette at de like gjerne, i mine ører, kunne diskutert kvantefysikk. Deres arv-kontra-miljø-IQ er på minst 130. (Nei da, det heter ikke IQ i slike forbindelser, men dere skjønner hva jeg mener.) Fru professoren, som er arkeolog, og jeg, diskuterer arkitekturen på det nye Akropolis-museet, og selv om vi kanskje har arkitektur-IQ på litt over gjennomsnittet, er det ingen komplisert, kvantefysiskaktig diskusjon.

Som leder meg til det egentlige temaet: Å diskutere temaet dugnad og fellesskapsånd med grekere. Jeg er oppvokst i et land hvor det er en selvfølge å yte noe til fellesskapet, og at det man yter ikke nødvendigvis gir personlig vinning, iallfall ikke umiddelbart. (Professoren og Inger ville nok sagt at dette skyldes miljø, eller nærmere bestemt kultur, ikke arv.) Men tanken om å yte noe for fellesskapet, slik at vi alle kan få det bedre, er en tanke som generelt sett er på nivå med kvantefysikk for mange grekere. For, mener de, skal man gjøre en ekstra innsats, skal det være for at en selv, ens familie eller nærmeste venner skal nyte godt av det.

Et veldig enkelt eksempel: En vårdag sier jeg til en gresk venn:
- La oss ta med noen sekker og fjerne alt søppelet på stranden.
- Hvorfor, sier han.
- For da blir det hyggeligere å være her, og kanskje folk ser at det er rent og dermed kaster sitt eget søppel i søppeldunkene.
- Hvorfor skal jeg rydde for at folk jeg ikke kjenner skal ha det fint, sier han.

Jeg har hatt uttallige slike Til gode for fellesskapet-diskusjoner med grekerne, men til ingen nytte. Grekernes fellesskaps-IQ er ikke særlig høy. Ja, selvsagt generaliserer jeg. Og jeg skal fortsette med det. For til gjengjeld har grekerne betydelig høyere IQ enn nordmenn når det gjelder å nyte livet, å ta en dag om gangen, vektlegge sosiale bånd framfor karrierestigen, drikke vin på onsdager og stille spørsmål ved autoritetene. Blant annet.

Men altså: Samfunnsånden, dugnadsånden, den er det lite av i Hellas.

[Peter]

Det är en intressant sak du tar upp. Jag har hört, sett och märkt den på olika sätt i Grekland.

Jag märkte rätt tidigt att alla Greker är egoister. Inte på en "elak" nivå utan på en kulturell, och av ekonomi präglad nivå! Och det är ju normalt sett inget som berör mig som besökare i deras land. Man kan bara se och höra att det är så...

Jag tror det var -02 jag och medresenären träffade en Grek på Nisyros som egentligen bodde i Stockholm sedan lång tid. Han kom från Nisyros och hade ett hus och en del mark kvar där. Jag hade sett en Svenskregistrerad Volvo på bildäck på Nisse när vi åkte dit...

Så kom han fram till vårt bord på en Taverna en em när vi åt lunch i Mandraki och vi blev sittande ett bra tag och pratade. Och det var ett av de mest intressanta samtal jag haft med en Grek. Dessutom på Svenska!!! Han förklarade en hel del av den Grekiska mentaliteten. Just detta att det finns inget viktigare än JAG, familjen och ekonomin som rör familjen. Han sa t o m att en Grek skulle inte ens pinka på sin granne om han så brann, om det inte fanns någon vinst i att göra det... Jag har för mig att han hade bott i Stockholm i ca 20 år så han kände till och kunde "bägge" sidor så att säga. Och det var hans jämförelser som var så intressanta.

Jag har ju under många år sett samma sak hos tex Stelios på Tinos. Är det bra för mig och familjen? OK. Annars är det "I don´t give a skit" som gäller...

Som jag förstår det så är det i huvudsak två saker som styr detta. Den stora biten är ekonomin. Grekland har ju egentligen varit ett tämligen "fattigt" land fram tills för 15 - 20 - 25 år sedan. Lite beroende på hur man ser det. Och det gör ju naturligtvis att man tittar främst på sin egen och familjens ekonomi.

Den andra är de rent fysiska förutsättningarna. Grekerna jobbar ofta själva med det som skall göras hemma eller i verksamheten. Man vill inte, eller har inte råd, att hyra in hantverkare som vi nog har lite lättare att göra. Och då uppstår situationen att hjälper jag min granne / kompis så tar det tid och kraft från det jag behöver göra för mig själv, min familj.

Man kan ju kalla det för en kulturell skillnad. Och jag tror att den är till största delen historiskt betingad. I Sverige har vi haft ett relativt välstånd under större delen av 1900-talet och inte drabbats av krig eller andra problem i den digniteten. Där Grekland varit betydligt värre ute... Och det är ju lättare att vara mindre egoistisk i ett välmående land...

Det skulle vara mycket intressant att se om och hur Grekland har förändrat sig i denna fråga om 50 - 75 år...

[grimm]

Hej admirala och alla andra,

Jag har så mycket att tycka om detta så jag vet inte var jag skall börja, så det borde jag låta bli. Det finns så många kopplingar att göra till olika saker, så det låter jag bli.

Det enda jag tänker säga är att det finns händelser i mitt liv som jag så starkt kopplar till att människor bryr sig mer om den lilla gruppen än det stora anonyma, som gör att jag agerar i detta fall mer som en grek/spanjor/luxemburgare än som en holländare/tysk/svensk.

Inget ont i att vara vare sig det ena eller det andra, men skillnader finns.

Och jag erkänner, jag tycker det är medmänskligare att se att en människa i min närhet behöver hjälp, och våga prata om det, istället för att döva mitt samvete med att skänka till stadsmissionen eller RK.
nu hoppas jag att alla förstår mig rätt, att ge till RK eller stadsmissionen är hedervärt, likaså att man gör saker som hela byn/staden kan njuta av, anonymt eller inte.
Men jag ser nog många i min nära krets som behöver min närvaro, min hjälp och min omtanke.

Nu tar jag på mig min asbestdräkt

/Grimm

[Monica P]

Vad jag lagt märke till, men inte längre reagerar på, är en tendens att mena "skyll dig själv", till exempel i trafiken. Är du så korkad att du sitter och drömmer är det ditt eget fel att det smäller, ungefär.
Man blir inte överbeskyddad men får ta konsekvenserna.
I allt Admirala skriver känner jag igen mig.

[Admirala]

Som nevnt har jeg diskutert dette med mange grekere, og de har ikke problem med å innrømme at de mangler omsorg for fellesskapet - men de har til gjengjeld svært stor omsorg for sine nærmeste, som også Peter skriver.

Flere av dem jeg har pratet med skylder på det faktum at Hellas har vært okkupert av fremmede makter så lenge. "Det er tyrkernes feil at vi er slik", sier flere. Å yte til fellesskapets beste den gang, var også å yte noe til tyrkernes beste. Man visste heller ikke helt hvem man kunne stole på, naboen kunne jo ha "bisniss" med tyrkerne. Dermed ble det naturlig å bare gjøre godt mot sine egne, de aller nærmeste.

Nå er det jo lenge siden Hellas ble en selvstendig stat, men sammen med andre årsaker som bl.a. Peter nevner, har det kanskje bidratt til at grekerne har denne innstillingen selv i dag.

[Admirala]

Ursprungligen postat av grimm

Inget ont i att vara vare sig det ena eller det andra, men skillnader finns.
/Grimm

Det er nettopp det som er mitt poeng også, derfor den lange innledningen. Vi har alle våre styrker og svakheter, som menneske, samfunn og nasjon.

[Peter]

Ursprungligen postat av Admirala

Flere av dem jeg har pratet med skylder på det faktum at Hellas har vært okkupert av fremmede makter så lenge.

Jag snuddade vid de politiska sakerna i förra inlägget men undvek aktivt att gå in på det. Men nu drog du upp det... Och jag tror att det också har en rätt stor betydelse.

Grekland har historiskt sett varit ockuperat av Djingis Khan, Alexander den Store (Han var faktiskt inte från Grekland på den tiden...), Rom, senare Italienare, Turkar, England har varit där och tafsat osv, Inblandat i många krig, hade ett svårt inbördeskrig efter 2:a världskriget och i modern tid varit styrt av en militärjunta... Det är inte så konstigt att man misstror sin granne eller t o m sin bäste vän! Man kan aldrig i en sådan situation vara säker på var dennes lojalitet ligger!

Så jag tycker inte det är så konstigt att man tittar till sin egen familj i första hand, även politiskt. Där man förhoppningsvis kan ha en trygghet och säkerhet... Och det vore konstigt om det inte hade präglat "den Grekiska mentaliteten"! Vi här i Sverige har ju aldrig behövt uppleva krig i modern tid, fundera över någon "Stasi-övervakning" eller om grannen var "överlöpare" på det sättet! Så det är ju helt främmande för oss.

Även om deras sätt och inställning till vissa saker ibland känns lite främmande, och i vissa fall obekväma för mig, så har jag en viss förståelse för dem. Speciellt när man sätter det hela i ett större perspektiv. Jag tror man måste titta på historien både på lång och kort sikt när man funderar över detta.

Varje år besöker mellan 15 och 20 MILJONER turister Grekland. Och jag tror det är ytterst få som åker hem besvikna och tycker att Greker inte är trevliga, generösa och härliga människor. För Grekerna är det kanske ibland lättare att prata med, och lita på, en besökare som åker hem om en vecka än med sin granne...?

Och jag tror inte ett ögonblick på att Grekerna ser oss som "vandrande plånböcker" som det var en tråd om här för några år sedan. Det ligger i deras kultur och tradition att vara just gästvänliga och generösa. Ordet "Xenos" betyder främling och vän och om en "Xenos" kommer till din dörr ska du ta väl hand om denne... Och det har jag verkligen upplevt i Grekland...

[Admirala]

Enig i alt du skriver, Peter. (Unntatt mht Alexander )

Her har vi vel kanskje iallfall en delforklaring på alt søppelet i naturen. "Bare søppelet er ute av mitt synsfelt, kan det gjerne ligge i andres." Jeg har greske venner som både er intelligente og omtenksomme, men de kan godt finne på å tømme bilens askebeger rett ut av vinduet når de f.eks står på en offentlig parkeringsplass. (Det kunne sikkert en nordmann gjort også, men jeg innbiller meg at det ikke skjer så ofte.)

Som sagt før, det er farlig å generalisere, men her snakker vi om tendenser til å i større eller mindre grad foreta - eller ikke foreta - en handling. Måtte bare understreke det