Lissos källor

[lugnagatan]

Buss-föraren körde mycket säkert över bergen , och ropade enträget ut namnet på varje liten by. Bussen stannar vid stranden i Sougia. Där det ligger en rad barer med rums-uthyrning.




Längst bort syns vägen (E4) till Agia Roumeli . Den är mycket svår och farlig, och kräver minst en övernattning utomhus. Den gör man bara i grupp, och med erfaren guide.
Från Agia Roumeli skulle komma en person-färja (utan bilar) till Sougia, och den måste bussen vänta in, vilket var mitt hopp att i sista stund hinna med bussen hem.
Annars hade det varit väldigt frestande att övernatta i någon av barerna




Här kan man se tecknet på den stora landhöjningen som skedde vid en stor jordbävning på 300-talet (den vågräta linjen ) . Det syns också på många andra ställen på västligaste Kreta.




Man tar in i en liten ravin som är ovanligt grönskande.






Här ska man akta sig för dom mörka stenarna som är mycket hala även för den väl-skodde.




Man klättrar upp ur ravinen och kommer upp på en rygg. Här är det helt säkert att inga bilar kommer fram. Man har inte funnit några rester av antika vägar som skulle leda till eller från Lissos.




Den forna staden Lissos låg helt avskilt i den sänka som vi nu har framför oss. Det finns även möjlighet att tag sig till viken med en liten båt som går från Sougia hamn.




I sänkan finns rester av många sorters byggnader och aktiviteter. Tempelt här träffades av några stora stenbumlingar vid ett jordskalv, och var därför mycket svårare att plundra än Diktynna på den rakt motsatta sidan av Kreta.
Centrum i staden var källan, och den rinner fram där än idag, och att få ställa sig på knä och sänka ner hela huvudet var som att bli pånytt-född.