Tankar under mullbärsträdet

[lugnagatan]

För några dagar sedan var ett sammanträffande mellan månskäran och Venus på kvällshimlen, som syntes tydligt på himlen över Chania.

Tecknen är många. Min bror i Stockholm fyllde 60 år i år, min mamma i Åre ska fylla 80 år.
Maria putsar och fejar i bageriet på Theodokopoulou . Det ska öppna på onsdag (idag) . Själv sitter jag på ett gathörn i stadsdelen Splantzia, där jag inte varit sedan nyårsafton. Frun har jag lärt känna bättre nu. Ouzeriet står i hennes namn. Det är bäst att tala grekiska med henne. Mannen talar gärna engelska och kommer alltid fram och frågar, men är ofta ute på långa promenader, och träffar vänner, och gör mindre inköp.

Vid den här gatukorsningen har jag många angenäma minnen från den starka sommaren, och börjar komma ihåg den intensiva konserten med cikador.
Det har gått upp för mig att den intensiva invasionen med cikador är tecken på ekologisk obalans. Förut fanns stora ekskogar och bättre miljöer för fåglar och andra djur som höll cikadorna tillbaka.

Kostas ena dotter och fru kommer förbi, hand i hand. Jag bodde på baksidan av deras steakhouse. Där gick Apovrado-familjen varje kväll efter stängning, men slutade plötsligt under hösten. En Apovrado-son uppvaktade en av döttrarna men det gick inte så bra .... Det är hemskt känsligt.

Pjotrek kommer förbi harmonisk och skakar hand på väg hem till sitt rum i Kastelli. Han har fått ett tillfälligt jobb i Rethymnon. Martjin, som bor hos Pjotrek, kommer förbi senare, på väg mot Minoos, med ögonbrynen något sänkta. Ett mindre bekymmer kan tänkas. Det tillfälliga jobbet hade upphört för några dagar sedan. Fasadmurare.

Krzysiek har ett ständigt bekymrat uttryck kring ögonen. Han kommer förbi med en kasse med en aluminiumform med mat som lämnades ut på hörnet alldeles i närheten. Som utlännning i Chania lär man sig att grekerna själva är dom bästa hjälparna - dom har det stora hjärtat.

Krzysiek är bekant med allt och alla i Chania med sin otroliga sociala kompetens som råttan i soptippen. Han är invandrare från Polen med arabiskt påbrå.


Viktorka tror att hon är en berömd ballerina och hoppar framåt några steg och kastar bakåt med huvudet, himlar med blicken mot himlen och blundar sedan av harmonin, när alla ser henne... Hon ser ut att vara av något blandursprung med långt lockigt hår - En av Chanias ursprungliga innevånare som jag gärna ser framför mig i min egen föreställningsvärld .- min egna fantasifigur, som jag tror kan ha funnits...


På vägen hemifrån över Dikastirio-platsen hittar jag ett gammalt mynt som är svårt att identifiera. Efter blötläggning i salt och vinättika över natten och skrapning med stålull framträder något som kan vara ett budskap från framtiden:







( bilderna syns för den som är inloggad )


Symboler som signalerar om "visdom" och "framsynthet" .
Vid övergångsstället över den breda boulevarden Iroon Polytechneio kommer bilarna i hög hastighet mot Dikastirio-platsen, och det gäller att se sig mycket noga för, men en dam med handväska och några tyngre kassar hade sonika bara tagit in och gick på gatan mot strömmen av bilar ! i sin egen takt, utan att se framåt, endast vaktande sina egna steg....

Jag måste stanna upp och se om detta verkligen var sant !