Kalimera Grekland

Gå tillbaka   Kalimera Grekland > Kykladerna > Naxos

Svara
 
Ämnesverktyg Visningsalternativ
  #1  
Gammal 2021-06-15, 13:53
Kalimeras avatar
Kalimera Kalimera är inte uppkopplad
Admin
 
Reg.datum: nov 2004
Ort: Karlskrona
Inlägg: 31 806
Standard Sandpapper från Naxos



En av smärgelgruvorna på Naxos.

Moutsouna ligger på östra Naxos cirka 11 kilometer från Apiranthos. Moutsouna var tidigare mest känt för sina smärgelgruvor, idag är det annat som lockar. Smärgeln (Emery) användes bland annat för tillverkning av sandpapper, i min ungdom var många sandpapper märkta med Naxos. Smärgeln forslades från gruvorna via en linbana ner till Moutsouna. Linbanan finns kvar än idag som ett slags monument över industrialismen på Naxos.

AB Svenska Naxos hade fler än 400 anställda för många år sedan.

Läs mer om Naxos berömda sandpapper här.
Svara med citat
  #2  
Gammal 2021-06-15, 16:41
MickeKöpings avatar
MickeKöping MickeKöping är inte uppkopplad
 
Reg.datum: apr 2009
Ort: Köping
Inlägg: 1 076
Standard Sv: Sandpapper från Naxos

Från Runeberg.org

http://runeberg.org/tektid/1941b/0014.html
http://runeberg.org/tektid/1941b/0015.html


Teknisk Tidskrift / 1941. Bergsvetenskap

8 febr. 1941

Utvecklingsmöjligheter för en industri för
smärgel-skivor och stora kvarnstenar i Grekland. Grekland
äger i sin Naxossmärgel en av de rikaste
smärgelföre-komsterna i världen utan att man där utnyttjar denna
naturrikedom. Man exporterar nämligen direkt den
brutna obearbetade smärgeln, och de för industrien
nödvändiga smärgelprodukterna importeras i sin tur
från utlandet till flerfaldigt höjda priser. Talrika
hittills i utlandet gjorda förädlingar av smärgeln (rening,
målning etc.), vilka äro fullt tillräckliga för
tillverkningen av vissa smärgelprodukter, kunde utan
svårighet även företagas i Grekland. Därför pläderar den
förutvarande docenten vid Polytekniska institutet i
Charkow och nuvarande kemikern vid "Kemiska
produktbolaget i Aten", D. Angelopulos för skapandet av
en grekisk industri för smärgelskivor och
kvarnstenar. — Smärgeln består av korund == A1203 med
inblandning av magnetit = FesOé och talrika mindre
halter av hematit, limonit, kvarts, järnpyrit, turmalin,
muskovit, biotit, rutil, cyanit, sillimanit, staurolit,
nar-kit, vesuvian och granit etc. Den uppträder vanligen
sprickig eller bladig med blågrå, svartgrå eller svart
färg och med en stor hårdhet, som i den Mohsska
hårdhetsskalan ibland uppgår till 9 på grund av
närvaron av korund. Smärgel har en sammansättning,
som ligger mellan 7: de och 9: de hårdhetsgraden allt
efter korundhalten och står föga efter diamanten,
vars hårdhet är 10. Den användes som slip- och
polermedel. Dess handelsvärde beror på massans
homogenitet och korundhalten, som varierar mellan 54
och 82 %. I pulverform i 30 olika kornklasser
användes den numera till polering av glas, marmor,
byggnads- och dekorationssten samt till polering av
metall, vidare även vid tillverkning av smärgelpapper,
smärgelsten och smärgelduk, såväl som smärgelpulver,
vidare för jordborrningsredskap i stället för diamant
och slutligen till de stora kvarnstenarna i
spannmålskvarnarna och kvarnar för målning av andra hårda
substanser, som stensalt, järnoxid etc.

Det finns icke något tvivel om, att gruvorna vid
Naxos skulle kunna ge betydligt högre avkastning än
den nu erhållna. Det finns heller icke något tvivel om,
att Naxossmärgeln icke är av högre kvalitet än någon
annan, icke blott på grund av sin sammansättning utan
även genom formen och arten av beståndsdelarnas
sammansättning. Naxossmärgeln är lämpligare än
någon annan för slipning av speglar och ädelstenar.
Förbrukningen av smärgel från Mindre Asien i
förhållande till Naxossmärgeln är ca 2:1, dvs. ca 2
viktsenheter smärgel från Mindre Asien äro nödvändiga för
att få samma resultat som med 1 viktsenhet
Naxos-smärgel vid slipning av metaller, ädelstenar och
kristaller.

De rikaste förekomsterna av grekisk smärgel finnas
vid Naxos, vidare i Paros, Sikinos, Ikaria och Samos.
Av sämre kvalitet är smärgeln från Indien,
Madagaskar, Sydafrika, Kanada och USA. Smärgel av ännu
sämre kvalitet finnes i Ryssland.

Smärgelns specifika vikt är 4,2. Till följd av sin
kristalliska byggnad, har den efter söndermalningen
och förädlingen alltid kvar egenskapen, att bilda
spetsiga och olikformiga ytor. Till följd av sina båda
egenskaper, sin hårdhet och sitt i spetsiga vinklar
resulterande brott och den ovannämnda bildningen och
bibehållandet av olikformiga spetsar också efter
användningen, äger den en stor bearbetningsförmåga
(slipningsförmåga). Därför har den fått en mycket
stor användning i industrien.

Halten av järnoxidul, FeO, i den brutna smärgeln får
endast vara mycket liten vid industriellt arbete och
användning, emedan FeO, när den under någon tid
utsättes för luft, lätt oxiderar och genom den vid
rivningen hastigt följande upphettningen bidrar till
allmän överhettning hos slipföremålet och slipverktygen,
varvid dessa snabbt förändras och förstöras. Genom
sammanblandning av bauxit och smärgel och deras
hopsmältning i elektriska ugnar, framställas numera
substanser, som äro väsentligt mycket hårdare än
smärgel och korund respektive karborundum, alundum,
aloxit och neodimantit. Då som bekant bauxit även
hör till de i Grekland förekommande mineralen, vore
alltså förutsättningarna för en modern industri för
smärgelprodukter i Grekland fullkomligt givna, i all
synnerhet som man nu i mycket hög grad använder
ersättningsmaterial för tillverkning av s. k.
smärgelprodukter.

H. R.
Svara med citat
  #3  
Gammal 2021-06-16, 10:57
Kalimeras avatar
Kalimera Kalimera är inte uppkopplad
Admin
 
Reg.datum: nov 2004
Ort: Karlskrona
Inlägg: 31 806
Standard Sv: Sandpapper från Naxos

Tack för den informationen!

Otroligt intressant.
Svara med citat
Svara

Ämnesverktyg
Visningsalternativ

Regler för att posta
Du får inte posta nya ämnen
Du får inte posta svar
Du får inte posta bifogade filer
Du får inte redigera dina inlägg

BB-kod är
Smilies är
[IMG]-kod är
HTML-kod är av



Alla tider är GMT +1. Klockan är nu 14:15.


Powered by vBulletin® Version 3.8.8
Copyright ©2000 - 2021, Jelsoft Enterprises Ltd.
KALIMERA & TA DET LUGNT