Er man i Ierapetra 2006, mars

[Ylva A]

När alla mina sportlovsveckor tog slut och de vanliga pensionärsveckorna skulle börja, såg vi till att bli transporterade till Kreta igen. Det känns nämligen trist att se f.d. kollegor slita för min pension. Bäst att fly fältet! Det känns bättre att sitta här och skriva månadsrapporter.

Väl på plats fick vi några problem på direkten: trasig TV och utebliven dörrleverans! Vi tar det i tur och ordning. På morgonen då jag skulle åka till tandläkaren var TV:n svart! Det var bara att stoppa in den i bilen och ta med till en reparationsverkstad. Vi var utan den i ett dygn, men märkte genast hur TV-beroende vi är här. Vi tittar både på SVT Europa och de fria grekiska kanaler, som går att se här nära berget. TV-reparationen blev inte gratis, vilket tandlagningen blev.

Den 31 augusti förra året tog vi bilen till Alumet och beställde ny dörr till huset. Det har jag skrivit om tidigare! Eftersom den inte var levererad i början av december, sa jag till Ylva: ”Vi tar det lugnt, vi jagar inte upp oss. Är den inte levererad innan vi åker hem i december, får vi avvakta till i mars”. Nu har vi besökt Pablo på/i lokalerna på Alumet igen. Dörren fanns på plats, men då den skulle göras i ordning, visade det sig att karmen var för smal! Dörrvredet rymdes inte. En vecka skulle det ta, men vi förväntar oss minst 3 månader! Strax innan vi ska åka hem i juni, levereras den, tror jag. Jag ska inte påminna. Jag ska inte bli förbannad. Jag ska inte …………..!
Jag ska säkert få betala så snart dörren är insatt. Inget avdrag för lång väntetid heller.

Här kommer några bilder från vardagslivet på Kreta, som vi upplevt under knappt 2 veckor.
Tre kaffedrickande präster satt på ”Posten”, vårt ölkafé i Ierápetra, och pratade, skrattade och skojade med en förståndshandikappad äldre man. Jeansen med gällivarehäng började falla alltför djupt och halva baken började synas på honom. Då passerade en annan man, hälsade på prästerna och sa: ”Här sitter Ni och har det trevligt. Ni måste ha ett utmärkt jobb”.
Jag håller med!

Vi pratade med en vänlig lantbrukarkvinna en morgon, då vi tog morgonpromenaden. Vi pratade bl.a. om det rådande vädret. Hon skyllde de uteblivna regnen (det har nämligen inte regnat något under vintern på den södra sidan) på människornas tilltagande synder. Gud straffar människorna, som gärna gifter sig, men skiljer sig vid minsta problem. Ibland räcker det inte med arvsynden! Vi kunde ju inte tala om, att vi båda var frånskilda! Men eftersom det har kommit två kraftigare regn och några småskurar sedan vi kom hit och naturligtvis inte syndat, kanske vi har gjort Vår Herre mildare till sinnes?!

Nu äter inte kretensarna kyckling, eftersom de är väldigt rädda för smittsamma sjukdomar. Myndigheterna har förbjudit befolkningen, att ha fjäderfä fritt utomhus, men här lyder man inte de bestämmande. Överallt ser vi hönsen som vanligt fritt springande ut och in i hönshusen. Tamduvorna verkar man däremot ha stängt in. Vi får se hur det blir med virusspridningen!

Kreta mötte oss med regn. Dagen därpå var det som vanligt värmande sol. Temperaturerna har varit 15 – 24 grader under dagarna. Efter 5 dagar var jag redan solbränd i ansiktet. Nu väntar resten av kroppen på sol. Jag saknade inte Åre under WC-tävlingarna. Det såg kallt och blåsigt ut! Vi välkomnades av byns människor som vanligt: ” Välkomna åter”, av de mindre bekanta och med ägg, grönsaker, olivolja, vin, raki och kramar av de närmare bekanta. Naturen har välkomnat oss med blommande aprikos-och persikoträd och massor av olika blommor under olivträden. Vilken prakt!

Grekland nöjer sig inte med en nationaldag. Man har två! Den 25:e mars är det ”Självständighetsdagen” (1821) och den 28:e oktober är det ”Oxidagen” = nej till Mussolini. De firas på samma sätt vid båda tillfällena med parader av skolbarn, hemvärn, sjukvårdspersonal, röda korsare, folkdansare och militärer. Kommunala chefer och präster håller tal och alla människor önskar varandra ”Lycka till”. Allt sker för att genom tradition öka känslan av samhörighet inom staten, kyrkan och mellan människorna. Det är en verklig folkfest. Solen skiner och alla njuter av livet oberoende av ev. problem. Hundra gånger större än Svenska flaggans dag!

/ Jannis på Kreta.

[Monica P]

Ja, parad har vi på måndag ! Det blir intressant att se hur de unga gymnasieflickorna ska göra. För varje parad som gick under några år nu har det blivit allt kortare kjolar och allt högre klackar...till slut, på paraden den 7/3 (dodekanesadagen) blev det bara FÖR korta och FÖR höga, så det har utgått bestämmelse om rättning i leden och vettiga skodon... det såg verkligen ganska löjligt ut, för det är inte rimligt att gå i marchtakt på tå.
Personligen led min sjukgymnastsjäl när jag såg dem, och lite led min feministsida också...och den politiskt korrekta...