Othoni i september

[Charleston]

Vi åkte alltså med Pegasusbåten från Erikousa till Othoni (via Agios Stefanos och Mathraki). Kostade 5 euro p/p. Hamnbyn Ammos såg väldigt fin och välkomnnande ut, där den bredde ut sej längs vattnet. Vi blev skjutsade till vårt förbokade boende, Kalypso Hotel. En rätt stor byggnad, som ligger en bit upp i utkanten av byn. Inte många gäster då vi var där (18-25/9). Stort rum med en liten köksdel, fin balkong med utsikt över havet. Ingen a/c, men en stor takfläkt plus en ordentlig golvare fanns det i alla fall. Det var väl egentligen bara första dagen som det var lite väl varm på rummet, men annars klarade vi oss bra med fläktarna. Wifi fanns förstås (hyfsad hastighet). Billigaste boendet på resan (40 euro).

Första dagen intogs lunch på taverna New York, som dagen efter stängde för säsongen och det var sen bara två ätställen öppna, Taso’s och Antoni’s. Därtill bara under lunch- och kvällstid. Men det räckte för oss. Helt ok mat (Taso’s strået vassare), men inte var det Erikousaklass inte. Tyvärr hade Babis stängt sin restaurang för såsongen lite tidigare i år (renovering på gång), så hans omtalade och högt emotsedda vitlökspotatis gick vi miste om. Däremot såg vi Babis himself några gånger, en gång innan vi visste att det var han (han är annars lätt igenkännbar, om man så säjer) och en annan gång körde han om oss i sin stora bil, så det blev tyvärr inget snack med honom. Ett kafeneon var också öppet, Mikros, men där var toast det mest matliknande man kunde få. Deras minimarket var också öppen och där kan man numer betala med kort. Även Antonis-tavernan hade en liten minimarket, som även den var öppen (på utvalda tider).

Enligt Tonia, dottern i familjen som driver Mikros (dom är även ägare till Kalypso Hotel), är det under vintertid endast ett 70-tal individer som stannar kvar på ön. De flesta andra drar då in till Korfu och återkommer till våren. Det var annars mer tyskar än italienare på ön. Många tyskar har köpt fastigheter, som rustats (eller håller på att rustas) upp. En mäklare därifrån satsar tydligen rätt stort på detta. Kan man ju tycka vad man vill om, men de rätt stora husen han förmedlar står i alla fall inte och förfaller längre.

Othoni var faktiskt, otroligt nog, ännu grönare än Erikousa. Och här fanns det dessutom också en del riktiga och mestadels bra markerade vandringsleder. Som man dessutom till stor del nyligen har röjt och rustat upp. Bl.a. stod det papperskorgar typ var hundrade meter, så det var väldigt lite skräp längs lederna. Även bänkar var utplacerade med jämna mellanrum. Vi vandrade nästan varje dag. Förutom de två som beskrivs av PA i ö-beskrivningen på Kalimera, så gick vi en dag bort mot fyren och ner till en av stränderna på östra sidan av ön, en annan dag upp till byn Vitsentsiatika, och en heldag upp till Chorio och därifrån vidare till högsta toppen (Merovigli) och tillbakavägen via Dafni och Panagiakyrkan. Denna sistnämnda långa vandring var en riktig höjdare. Det var nästan som att gå i en djungel emellanåt och usikten uppifrån Merovigli var förstås fantastisk. En inte speciellt detaljerad, men ändå hyfsad, karta fanns uppsatt i hamen, som översiktligt visade var alla vandringsleder gick.

De två platser på ön som väl är de mest omtalade blev det tyvärr inte av att vi besökte. Jag tänker då på dels vitsandstranden Aspri Ammos och dels på Kalypsogrottan där strax intill. Vi hade funderat på att hyra en båtskjuts dit den sista hela dagen vi var på Othoni, men det blåste då en del från ”fel” håll och det lockade då inte att ligga på en strand med finkornig sand. Annars hade det inte varit några problem att hitta nån som kört oss dit (Tasos, t.ex., som verkade vara den som kunde ordna med det mesta).

Annars var väl Othoni ingen höjdare rent strandmässigt. Nu var vi alltså inte på alla stränder (antagligen inte på den/de bästa heller). Bystranden var i alla fall hyfsad. Sen var det i och för sej jättefint badvatten bort runt nya hamnen och norröver därifrån, men knappast några direkta stränder att tala om.

En moppeuthyrare verkar ha dykt upp i ena änden av Ammos. Även om även den var stängd för säsongen, så stod det ett antal moppar där och ett anslag om uthyrning. Bilar var det annars rätt gott om (till skillnad från på Erikoussa). Drygt hälften hade registreringsskylt. Nån bensinmack finns ju inte på nån av Diapondiaöarna, så det var bensindunk på bensindunk som lastades av Pegasus och Alexandros varje gång dom kom från Korfu. På den sistnämnda båten var de ibland också bilar med, som man väl får anta då var fulltankade.

Några regnstänk under vår långvandring hade vi och ordentliga skurar hela förmiddagen på avresedagen (det slutade ett par timmar innan båtens avgång, som tur var), annars var det bra väder hela tiden och lite svalare än vår första vecka (närmare 25 än 30 på dagarna och ibland under 20 på kvällarna).

Så, även om maten inte kunde konkurrera med Erikoussas och de stränder vi var på höll rätt medioker klass, så gjorde ändå framförallt de finfina vandringarna och den fina naturen, med väldigt ymnig vegetation, att vi tyckte även den här ön var en höjdare. Skulle nog hålla Othoni som den generellt vackraste av de tre Diapondiaöarna. Och lugnt och avkopplande var det förstås även här.

Tilläggas kan, att precis som när det gäller Erikoussa och Mathraki, så finns det flera ”privata” alternativ till Pegasus och Alexandros för att ta sej från och till Korfu. Vi stötte på flera större sällskap, som blivit hämtade och skulle bli tillbakaforslade av öbor (av Tasos, bl.a.). Avstånden är ju inte så stora, så bara det inte blåser alltför mycket så verkar det finnas en mångfald av transportalternativ.

PS. Jag tror det har smugit in sej ett fel i en bildtext på Kalimeras öbeskrivning av Othoni. Det gäller bilden över nya hamnen. Det ska väl vara Aviakia, inte Chorio (Chorio ligger ju på nästan diametralt motsatt del av ön, se kartan nedan)? DS.


Karta över vandringsleder (det vita är vägar, allt annat är stigar):




Heldagsvandringen: upp mot Chorio



Heldagsvandringen: fortsatt upp mot Chorio



Heldagsvandringen: djungeldelen



Heldagsvandringen: vidare upp mot Chorio



Heldagsvandringen: det regnar över Erikousa, Panagiakyrkan i mitten



Heldagsvandringen: Chorio (lite till höger) har passerats



Heldagsvandringen: vidare upp mot toppen



Heldagsvandringen: kaxig undertecknad, Ammos nere till höger



Heldagsvandringen: lite brant åt andra hållet var det



Heldagsvandringen: solnedgångsutsiktsplatsen högra delen



Heldagsvandringen: solnedgångsutsiktsplatsen vänstra delen



Heldagsvandringen: fina stenhuset i Dafni



Heldagsvandringen: detalj från fina stenhuset i Dafni



Heldagsvandringen: frodigt



Heldagsvandringen: Panagiakyrkan med kyrkogård till höger



Heldagsvandringen: nervägen under trädtaken



Heldagsvandringen: ännu lite längre ner



En annan vandring: mot fyren, Erikoussa till höger, Albanien rakt fram



Fina bron med plats för vila



Stigen upp mot Vitsentsiatika



Vy ner mot Ammos från Vitsentsiatika



Tillbaka mot Ammos från Vitsentsiatika



Bra skyltat var det, nya och frekvent utplacerade papperskorgar fanns det



Ammos



Ammos, Kalypso hotell är den stora gula byggnaden uppe lite till höger



Ammos, bort mot nya hamnen (Avlakia)



Nya hamnen (Avlakia)



Ammosdelen från gamla hamnen (där Pegasus och Alexandros lägger till)



Amaryllisen växte lite varstans



Alexandros (alltså den större av reguljörbåtarna)