Liten reflektion vid midsommartid …

[sjöborren]

Det hände för några år sedan då jag under en skogspromenad upptäckte några midsommarblomster i en solbelyst glänta, vilket fick ett ungdomsminne att vakna till liv: minns hur jag gick barfota och tyst för att inte bryta magin, klättrade över sju gärdsgårdar och plockade sju sorters blommor som jag lade under kudden för att sen drömma om mannen jag skulle komma att gifta mig med.
Kan inte minnas att jag någonsin drömde om en snickarprins …men det är trots allt mer än femtio år sedan. Idag skulle jag aldrig utsätta mig för något liknande. Inte för att jag behöver eller för att jag lider av benskörhet - konstaterats efter att vid flertal tillfällen missat ett sista -trettonde- trappsteg. Tacka vet jag enplanshus. Bara tanken på att behöva kravla över gärdsgårdar, om det finns några, kanske landa bland: fästingar, brännässlor, mördarsniglar eller vildsvin gör att blodtrycket stiger.

Undrar om det idag och vid min ålder kanske räcker med att kliva över sovrumströskeln sju gånger och med blommorna i en vas på nattduksbordet och boken Femtio nyanser av honom under kudden - en rockad för att undgå eventuella fästingar.

Just nu sitter vi i en tyst, näst intill vindstilla trädgård här i Mälardalen. Det är en behaglig värme med omväxlande sol och moln. Plötsligt drar en svag bris förbi och för med sig doften från honungsrosens tusentals små blommor.
Nu kommer min snickarprins med något svalkande att dricka …

Trevlig midsommar!