Er man i Ierápetra 2022, september

[Ylva A]

Jannis back in town! (Lyssna på Mel Tormé och hans ”Lolo´s back in town”.) Han har lämnat Jan-Erik hemma i Östersund och skall nu leva kretensiskt ett tag. Men vi tar det från början!

Vid hemkomsten till Sverige, blev vi fint mottagna på Arlanda av tusentals resenärer som skulle till alla tänkbara ställen i världen. De hade så när hindrat oss från att snabbt återvända till Östersund. SAS hade inte meddelat oss att terminal 4 var stängd, vilket också frustrerade oss, så till den milda grad att en kabinväska blev kvarglömd i säkerhetskontrollen, när vi efter 3 timmar i kö måste springa för att hinna med planet mot Jämtland. Det kändes som om vi var i Kabul, vid flykten från Syrien. Kvarglömd är nog fel ord. Det var de två killarna i säkerhetskontrollen, som stressade oss mest. Den som genomlyste väskorna kom t.o.m. ut och visade sig och det var ju bara han, som hade sett vad bagaget innehöll. 5 minuter före avgång klev vi in i avgångsbussen.

Väl hemma besökte vi Lidl, då det var den grekiska veckan. Jag hörde att det pratades grekiska i närheten. Härliga ljud. Vi kände igen vår f.d. greklärare Georgios (nu 55-60) och det var häftigt att komma med i det grekiska samtalet och visa honom, att vi nu är språkkunniga.

Utan bil har vi under de 100 svenska dagarna använt ”dramaten” och promenerat längre sträckor till de större butikerna samtidigt som vi fått vår dagliga motion. Vi har träffat vänner och barn och då ibland utnyttjat tåg. Vädret har varit OK tycker jag, trots att Östersund hamnade längst ner på solligan. Lika illa som för ÖFK, längst ner i Super-1-an.
Den inglasade balkongen har utnyttjats nästan varje dag.

I sommar har jag bl.a. läst ”Girigsverige” av Andreas Cervenka. Den handlar om vad som hänt med den ekonomiska fördelningen i vårt land under de senaste decennierna. Den bör läsas av alla. Några kommentarer om valdebatter och utfallet av valet vill jag inte lämna. Grekiska vänner undrar vad som hänt med Sverige. Själv är jag tacksam att befinna mig en bit bort.

Jannis mötte vid flygplatsen och transporterade oss säkert hem med all packning i behåll. Det var 60 kg, nytt rekord för Ylva. Ett paket inläggningssill hade läckt ut, så sanering krävdes dagen efter. Huset hade Angelina städat och hon dök upp vid framkomsten med son, mat och vin. Vi träffade vår nära granne Georgios dagen efter. Han såg piggare ut än på flera år och mer pratvänlig. Tråkigt nog flyttade han in till staden i slutet av månaden. Han hyr en 2-rummare och får nu nära till kaféer och gamla vänner. För oss blir det tyst i väntan på eventuell hyresgäst. I ett av de närliggande husen har det i sommar enligt ryktet varit en bordell. Vi får väl med ögon och öron kolla om den nattliga trafiken fortsätter!

Den gamle Manolis, lantbrukaren, har vi hälsat på. Vilket hjärtligt mottagande vi fick av honom och hans sköterska Katarina. Hon har nu hjälpt honom under ett helt år med mat och skötsel. Tyvärr är det svårt att förstå hans kretensiska dialekt, men vi försöker påminna honom om gamla, gemensamma minnen kring hundar, odlingar, bröllop och rakitillverkning. Den första gången jag träffade honom, frågade han mig vilken pension jag hade. Nu 20 år senare ställde han samma fråga. Hans hjärna är nästan lika frisk som förr och 94-åringen vill alltid jämföra ekonomi.

Angelinas och Jannis husbygge fortsätter sakta med säkert. Golvplattorna är inlagda, badrummet kaklat och de väntar på dörrar och fönster i aluminium. De själva hoppas på inflyttning vid årsskiftet. Akram har av sin arbetsgivare fått tillgång till en lastbil, som han får använda, när han tar sig och andra till och från jobb. Nu kan han köra allt. Fiskar gör han ju så ofta han får tid. Vilket betyder att vår frys fylls med fisk.

När vi tar en ouzo i Sverige blandar vi den ibland med apelsin och då kallar vi den för jouzo!

33.000 greker har mist livet i covid, men viruset är fortfarande kvar och det kan fortfarande överraska, som det har gjort flera gånger, skriver man här. 130.000 har i sommar vandrat i Samariaravinen och totalt beräknas det bli 160.000. I år är det 60 år sedan ravinen förklarades som nationalpark.

Inflationen i Grekland är för närvarande 12 %, alltså något högre än i Sverige. Naturligtvis verkar det mesta lite dyrare även här. Men när vi sitter på ¨Posten¨ kostar fortfarande
2 stora Amstel inkl. meze 6 €. När vi nu tittar på de passerande, försöker vi uppskatta deras åldrar genom att titta på kroppshållning och gångstil. Tipset fick vi av Robert Gustafsson i TV-programmet ”Vilket Liv”. Förr kollade vi trosornas storlekar, trasbyxor och tatueringar, men kroppsstilar är mer inspirerande. Den senaste elräkningen för oss var på 63 €. Den subventionerades med 73 € av den grekiska staten. Nästa månad beräknas hela subventionskostaden bli 1,1 miljarder €.

Sedan vi kom ner i mitten av månaden, har det varit både sommarhetta och höstsvalka. Svalkan varade bara några dagar och månaden avslutades med temperaturer över 30.
2 mm regn föll en kväll och det var den enda nederbörden sedan i våras. Våra översomrande vänner pratar om de kraftiga nordliga vindarna under juni månad.


Vandra vidare mot en väntande höst. / Jannis