Bröllop i Aten 1967

[Monica P]

Grekiskt bröllop beskrivs på annan tråd. - Vårt var inte så glamoröst förstås.
1967 hade vi redan varit gifta i Sverige sen början av året. När vi omsider kom till Grekland fann vi att jag inte fick arbetstillstånd eftersom den svenska vigseln inte dög åt myndigheterna i Aten. Vi sprang från den ena myndigheten till den andra, nix. Så det var väl bara att gifta sig då... Min man fick ta på sig jobbet att skaffa alla papper, jag hade fullt upp med lillan och jobbsök och acklimatisering i det nya landet.

Man ifrågasatte min religion. Hon är mer kristen än nån här, hävdade min man , som sympatiserade med de lugna svenska gudstjänsterna, där man satt stilla och lyssnade i stället för att springa ut och in i kyrkan .Vi vägrade att genomföra nån sorts konvertering, protestanter har ju samma grunddogmer. Slutligen fick vi lova att våra barn skulle döpas i ortodox tro, och det var inget problem för mig.- Papperen klara.

Svärfar bokade festlokal på en taverna i nedre Kifissia, på den tiden ingen flott förort, getter och höns och områden utanför stadsplaneringen. Vigseln skulle ske i vår kvarterskyrka Agios Jannis , Makryjanni, nedom Akropolis.

Och så blev lillan sjuk, veckan före bröllopet, jättesjuk. Vaknätter, sjukhus, vaknätter. Bruden blev blek och tärd. Snarast grön i ansiktet.

Dagen innan vigseln fick vi äntligen åka hem. På den stora dagen kom en frissa hem och gjorde mig vacker, med Fara-Dibahfrisyr som var poppis på 60-talet. Hyrd brudklänning, långa handskar, å, jag var jättetjusig. Natten innan hade min man fått åka iväg och bo hos släkten, det passade sig inte att vi sov ihop ...vi sågs på kyrktrappan. Lillan var med på bröllopet, hon gick från famn till famn, det var lite sensationellt...jag var så trött att jag såg dubbelt. Minns inget, tur att vi har några fotografier.

Festen var rolig, alla åt och dansade, mest min galante svärfar, men min man fick jobba som chaufför ,så han fick inte vara med på festen! Vi var ju dom enda som hade bil. Jag roade mig kungligt, hade bytt till en kort-kort vit klänning. I min BH hade min väninna stoppat in en liten sax, symboliskt för att förbli självständig. Samma gäller om man lyckas trampa brudgummen på tån just när prästen mässar "att lyda och ära sin make".
Det blev ett skratt när saxen trillade ur BHn på dansgolvet!

Frampå morgonsidan tog vi oss hem, bara för att få ta över en jättepigg Lillan och en jättesur gammelfarmor som inte hade fått vara med på festen.

Jag har forfarande kvar pärlkransarna i någon gömma.

[Kikh]

Tack Monica! Det ligger en antydan av "Mitt stora feta Grekiska..." över ert "lilla enkla" bröllop. Jag har inga problem att föreställa mig saxen på glid men det verkar ändå som om hela bröllopet förlöpte rätt smärtfritt. Stackars maken som inte ens fick festa runt på sin egen bröllopsfest och sen fick tampas med farmor!

Kickie

[KosAnn]

Vad du är duktig på att skriva målande. Men, vad roligt det hade varit att få sig dig som brud och hur roligt ni hade på festen.
Jag ser fram emot att läsa din hörna.

Ha det gott
Annika

[eija]

Så inspirerande berättelse igen Monica!! Jag skrattade så hjärtligt och kunde nästan se alla dessa händelser !!!
Ha en skön vecka!

Eija

[Monica P]

Tackar så mycket. Det började bra-ingen träningsvärk efter gårdagens bergsbestigning...