Odling

[Ylva A]

Ja, men kanske inte som ni tänkt er.

Förra sommaren, när vi fick ett jobb gjort ute på verandan, fick vi två träklabbar över,
20 x 20 x 7 cm. Jag bad vår granne Andreas att borra så många hål han kunde i de båda fyrkanterna. Det blev 14 i den ena och 16 i den andra. Jaha, tänker ni kanske, vad i hela friden skall Ylva ha detta till.

Ja gissa! Varje hål fylldes med ett ägg, en massa gult frömjöl och blev sedan förseglat med någonting. Solitärbin! Så nästa år, när aprikosträdet och granatäppelträdet blommar, har jag 30 nya, flitiga pollinerare. Nu önskar jag bara att jag hade flera träklabbar till nästa år. Tipset fick vi via naturprogram i svensk TV.

Solitärbin har inget gift i sin gadd och är inte aggressiva. De får i regel ett 10-tal avkommor var om vi ger dem lämpliga hål.

Det står väldigt lite om solitärbin på Wikipedia, men om ni googlar på solitärbin hittar ni massor med information och tips.

Nu i maj/juni började de små liven krypa ut ur sina borrade hål. De är helt täckta med gult frömjöl, när de lämnar hålen.

Maken hälsar att det är bättre med solitärbin än med bihustrur.

Ylva

[Monica P]

!!!Något nytt lär man sig banne mig varenda dag!!!

[Inger]

[Ylva A]

Jag kanske skall berätta hur det gick. Innan vi for hem till Sverige för 2 månaders semester med barn och barnbarn, hade den ena träklossen tömts på solitärbin. Vi såg dem sakta krypa ur sina små hål fyllda från topp till tå (om de nu har några) med frömjöl. De stannade några dagar och åt upp det som var kvar av allt gult som "mamma" samlat ihop till dem och sedan försvann de för att pollinera närliggande blommor. I den andra klossen hade ingenting hänt ännu. Skall bli spännande att se när vi kommer hem igen i mitten av augusti./Ylva