Hur skall det gå...

[Riitta]

Tänkte väl detDet måste vara alla kryddorna som doftar så gott

Riitta

[Hjalta99]

Ursprungligen postat av Riitta

Så trevligt att så många vill skriva om "sitt" KalymnosFör mig är Kalymnos mycket av en KÄNSLA och kanske lite svårt och förklara Den "hemmakänslan" infann sig redan vid första besöket -87 tror jag det var. Vänner man fick då är vänner fortfarande, fast någon har dött också
Nu efter tre års bortavaro var Kalymnosdoften som slog mot mig med en gång När jag skulle sova, så var jag som värsta sniffare och drog in dofterna tills jag somnade För mig finns det Greklandsluft och Kalymnosluft, två olika fina dofter Sedan vaknade man av att tuppen gol som det skall göra på morgonen
Jag tycker det är svårt och säga att åk dit och gör det och det, men hoppas verkligen att många provar om Kalymnos är något för dom.
Glädjer mig att Anna-L har hittat dit,

Riitta

Riitta,
Du beskriver precis min känsla för Kalymnos! Jag kunde inte sagt det bättre själv . Och det är sant det du skriver; Greklandsluft och Kalymnosluft är två vitt skilda "lufter" - och också dofter. Och den där tuppen som gal och gal... För några år sedan var det en kalkon(!) som blev helt betagen(?) i mig. Jag härmade ljuden och han blev alldeles till sig och pratade och ville komma nära... vi skrattade så vi höll på att - ja, ni vet... Sen hade jag några besvärliga dagar när jag gick förbi gården... Sådana härliga saker kan bara hända på Kalymnos!
Jag känner mig lyckligt förunnad att få möjlighet att besöka denna vackra, dramatiska ö med dess innevånare som tar emot oss besökare med sån vänlighet. I höst blir det tionde resan och jag hoppas att det ska bli fler.

Eva L,
Jag började resa -92 och har varit på Mykonos, Kreta, Rhodos och Karpathos förutom alla småöar vid olika båtutflykter. Kreta fick jag uppleva på ett annorlunda sätt än andra, tror jag. Jag åkte med min man och han är otroligt fascinerad och intresserad av WW2. I en vecka åkte vi kors och tvärs över den västra delen och tittade på minnesmärken, gravar och annat som hörde till. Vi besökte också Knossos, Elafonissi och åkte på båtutflykt. Det var full rulle hela veckan. Jag skulle gärna åka tillbaka och även uppleva "den andra sidan" av Kreta. Karpathos var också en intressant och dramatisk ö. Dit kan jag också återvända och uppleva allt igen och kanske ta det lite lugnare och stanna på fler platser vid mopedutflykterna.

Eva

[JohnS]

Selv om jeg bare tilbrakte en uke på Kalymnos i beg. av juni, er jeg et ivrig medlem av "Kalymnos fan club", hvis noe sånt finnes. Selv falt jeg fullstendig for Pothia, mens Myrties og Masouri ligner mer på steder man kan finne på mange øyer, ut fra den lille kunnskap jeg greide å skaffe meg.

Jeg synes det er et paradoks at så mange er bekymret for at turismen ikke utvikler seg fort nok på Kalymnos, når det mest attraktive for meg er at masseturismen ennå ikke har satt sitt preg på øya. Er det en selvfølge at turisme er den eneste måten Kalymnos kan overleve på?

En av drosjesjåførene jeg kjørte med, hadde sterke synspunkter på dette. Han mente Kalymnos ikke burde få flere turister enn de har, og heller satse på å utvikle seg på andre områder, som fiskeoppdrett og foredling av fisken derfra osv. Han mente at mye av særpreget ved Kalymnos kommer av at de aller fleste arbeider hele året, og at man ikke i så stor grad har en høysesong der alle arbeider livet av seg, og så en dvale-periode om vinteren. Dette gjør også noe med menneskene, var hans påstand, folk som skal leve hele året av det de kan trekke ut av turistene i en kort og hektisk sesong, blir mer opptatt av effektivitet og grådighet enn av gjestfrihet.

Kanskje synspunktene hans kan være litt til ettertanke?

[Monica P]

John har en del tänkvärda synpunkter, tycker jag. Men allt har två sidor... om man för sin försörjning är beroende av turisterna vill man ju att de ska komma, helst inte alla på en gång utan utspridda över året. Där har Kalymnos fått en nytändning i och med klättrarna som kommer hela året UTOM just den varmaste tiden. Men klättrarna frekventerar inte restauranger och sånt särskilt mycket, de klättrar, äter och vilar och hyr förstås moppar och bilar....

Vi hoppas på grottorna också, det blir nästa stora attraktion, men innan folk kan få gå in i några hittills obesökta grottor måste de bli säkra och försedda med fin belysning, vakt och sånt, det har förekommit vandalisering av stalaktiter och enstaka olycksfall. Men på Pserimos finns en grotta som är i Europaklass enligt en grottforskare som var här i fjol. Vänta bara.

Sen finns det trehundra eller flera kyrkor på ön, vilket lockar mycket folk, mest Atengreker som "samlar" på såna.

Fisketurismen blir snart verklighet, med möjlighet att följa med ut till havs. Man håller på med en "havspark" där man ska kunna dyka på vrak utan att vara jätteduktig dykare. Idéer finns , men det är trögarbetat.

Som John säger är detta inte en ö där man är helt beroende av turismen. Stan lever även på vintern, kaféerna är igång året om, livet rullar på, det är inte lika intensivt som på sommaren men mycket mer än på ex. näraliggande Kos.

[malou]

[quote=JohnS;135520]..
Jeg synes det er et paradoks at så mange er bekymret for at turismen ikke utvikler seg fort nok på Kalymnos, når det mest attraktive for meg er at masseturismen ennå ikke har satt sitt preg på øya. Er det en selvfølge at turisme er den eneste måten Kalymnos kan overleve på?../quote]

Jeg hører nok ikke til dem som har best kjennskap til øya, men den har så absolutt blitt en av mine favoritter. Det som har slått meg de siste årene er ikke veksten av turismen - men snarere noe som kan virke som tilbakegang. (Så helt uberørt eller uoppdaget er ikke Kalymnos). Det virker som om færre reiser dit, charterselskapene i Norge i hvert fall, reklamerer ikke spesielt for øya og dens sjarm, har også redusert muligheten til å reise dit. - Hotellene eller overnattingsstedene tilbyr nå eks. en døgnpris i høysesongen rundt en tredjedel av hva man må betale mange steder i Kykladene. Det sier jo litt.

Ellers - Monica - du har så rett - norske bekjente som reiser til Kalymnos for å klatre, de klatrer, hviler, sover. Telendos har de jeg kjenner ikke hørt om. Heller ikke kjenner de Myrties/Massouri - der man gjerne må ha vært noen dager for å ta inn atmosfæren. I hvert fall første gang man reiser dit...........


Velkommen i fanklubben!