Er man i Ierapetra 2018, november

[Ylva A]

Ja, då sitter man här igen då, på altanen förstås, på månadens sista dag och försöker tänka efter om något speciellt har hänt. Men när man har så lång erfarenhet av livet här, med vana att klara av kretensiska egendomligheter, så blir det inte så mycket knasigheter att delge er.

Höstmånaden har varit mild, solig och skön, men successivt fick vi ersätta överlakanen med filtar och den 12:e med silkesvaddstäcken. Temperaturen på natten hade då sjunkit till 16 grader ute. Regnat har det också gjort några gånger till allas belåtenhet. Klädesbyte har vi också haft, då shorts och sommarkläder hamnat i vacuumpåsar och ersatts med långbyxor och tröjor i våra garderober.

November är rakítillverkningens huvudsakliga månad. Vi var på kazáni hos goda vänner i byn. Destillationsanläggningen var ny och av turkiskt fabrikat. Det yttre lagret av koppar, inkl. kolonn, men som tidigare eldning underifrån med ved. Staten har krävt att den gamla utrustningen skall bytas. Trevlig stämning under kvällen med mezé, bakad potatis, rostade kastanjer och mixed grill. Några glas rakí blev det naturligtvis. Nu har vi också sådan språklig vana, att vi deltar i samtalet utan större problem.

Vår granne Geórgos gör inte längre raki, men han har kvar sin anläggning som dekoration i sitt veduppvärmda vinterrum. Där finns på väggen en tavla till rakíns lov, som översatt låter så här:
Den 1:a rakín gynnar aptiten
Den 2:a munterheten
Den 3:e yrseln
Den 4:e pratet
Den 5:e förvirringen
Den 6:e bråket
Den 7:e och 8:e för med sig polisen

Den 3:e november är i stället en dag för egenproducerat vin. Då träffas en del bybor på taverna för att för första gången testa och jämföra de nyjästa vinerna. Smaken är ingen höjdare, men kan ge en förhoppning om bättre smak i början på nästa år. Vid den här tiden av månaden stänger flertalet tavernor för året, och de sista turisterna drar norrut som flyttfåglar men vid fel årstid. Apropå flyttfåglar har vi sädesärlor, som håller till i olivlunden utanför vårt hus. De får passa sig för en mängd hungriga kattor, som ligger och lurpassar och hoppas på ett skrovmål. Kattorna är många och de verkar ha mars även i november, med tanke på hur de låter. När turisterna inte lämnar sitt överskott till dem, väntar ½ år av hunger och ett evigt letande i soptunnorna.

Förutom våra rutiner med morgonpromenader och gymbesök har vi hjälpt våra vänner Angelina och Jannis i deras växthus. De har chansat med gurka i ett av växthusen och att det kommer regn i vinter. Gurka tål nämligen inte att vattnas med avsaltat vatten, men månadens regn på 44 mm har gett en god start och de första gurkorna har vi redan fått smaka på. Sista söndagen i månaden ville de också ha hjälp med att skörda sina oliver från området de fick som gåva. Tänk att de frågar en 80-åring och han orkar än, men han har ju vilat från olivplockningen i c:a 10 år! Trevligt, men slitsamt arbete i 7 timmar i solens sken. På kvällen bjöds vi på mat och dryck inne hos Pelagia och Georgos.

Årets olivskörd är tidig och liten i vårt område sägs det. Å andra sidan är oljepriset ovanligt högt, eftersom Italien och Spanien inte kunnat starta med skördandet. För deras del är det den stora nederbörden som gett problem.

Här kommer en liten prisjämförelse från 2008 jämfört med 2018.
Franska 0,85 € 1,2 €
Mjölk 0,75 € 0,75 €
Bensin 1,1 € 1,5 €
Influensaspruta 5 € 11 €
Två öl på ”Posten” 5 € 6 €

När ni lägger er i kväll skall ni tänka: ”I morgon är det söndag. Då ni i morgon upptäcker, oj, det är inte söndag, det är bara lördag, upptäcker ni att ni har tjänat en dag. Fortsätter ni med det under hela veckan, har ni fått en hel vecka gratis.”

En limerick till rakins ära:
Är du på väg till Anatolí,
åk då inte värdshus förbi!
Kom in på besök.
I vårt lilla kök,
finns alltid mezé och rakí.

Ett brev från december är också möjligt, om det händer något speciellt!
/ Jannis