Er man i Ierapetra 2007, november

[Ylva A]

Här kommer en direktbild från livet i Koutsounari. Det är fredagskväll den 2:a november och klockan är 19.30. Den grekiska kycklinggrytan puttrar på spisen och Ylva sitter inne och virkar. Jag sitter ute och lyssnar på kvällsljuden. Det är + 22, fast solen går ned c:a kl. 18. Cikadorna hörs fortfarande lite på avstånd och i det nyöppnade snabbköpet spelar man grekisk musik. Samtalen mellan människorna förs på albanska. Albanerna dras till affären, eftersom ägaren är alban och gift med en f.d. lärares (inte Dáskales) dotter. Familjemedlemmarna, tre generationer tillbaka, är enormt överviktiga, medan det albanska inslaget är magert. Det ska bli intressant att se hur det utvecklar sig i den 4:e generationen. Det unga paret har nämligen en dotter på 1 år. Pelagia och Georgios är ensamma i kväll. De pratar tyst med varandra. Det är tydligen ingen paréa i kväll.

En timme senare är allt förändrat. Jag har magen full med kyckling inklusive två glas vin. Hos grannarna stiger stämningen. Än så länge har bara en bil anlänt, men snart kommer flera!

Den 4:e november firades rakins dag på gymnasieskolans innegård i Ierápetra. Då visade byarna runt staden upp sina kunskaper i att destillera sina jästa druvor. Fast det skedde på förmiddagen, var det gratis provsmakning och bedömning. Om vi var där? Nej, man får inte vanhelga en skolgård med sprit och definitivt inte på en söndag. Det lärde Melina Mercouri mig i ”Aldrig på en söndag” och jag lärde mig själv under många år i skolans värld. Dessutom får vi både visning och provsmakning flera gånger under månaden i vår egen by.

Jag hörde att pensionärer i Sverige måste visa sina leg. när de skulle köpa lättöl. Stackars er!

Jag har många gånger berättat om våra grannars enorma generositet. Har de tråkigt, kommer Pelgia och säger: ”Kom över på en kopp kaffe” eller ”Vi har paréa för vänner i kväll”. Vi är ju bättre språkligt nu och kan delta i samtalen. En sen kväll tillsammans med deras släktingar och vänner säger Georgos, när några börjar resa sig: ”Skall jag starta ett rakikok till, så att ni stannar lite längre?” Då svarar prästen, som också är med: ”Om det var min egen kazáni, skulle jag sitta kvar.” En annan kväll säger Jannis, f.d.borgmästare i grannbyn: ”Det är en ovanlig familj det här. De är bara två personer, men har alltid mat hemma för tio.” När Georgos och jag såg på Champions League tillsammans med bl.a. Dáskale, den f.d. skolläraren (70), lämnade den senare paréan efter några minuter. Han gillar inte sport. ”Han kommer tillbaka i tredje halvlek”, sade G. Mycket riktigt. När jag tittade ut genom fönstret
kl. 7 följande morgon, gick läraren från anläggningen. Han hade då fått både en kopp kaffe och en pratstund i byns bästa kafenio, som han brukar säga.

Vi har rensat bort ogräs från ett trädgårdsland, som tillhör en annan granne. GZ som jag kallar honom, reste i början av oktober till Aten för höftoperation. Han bad oss då att vattna blommor, buskar, träd och ett litet trädgårdsland. I landet hade han planterat en art av maskrosor, som nu börjat växa sig stora. Naturligtvis hade det också kommit upp ogräs, framför allt en klöverart med gula blommor. Eftersom vi har gröna fingrar, kunde vi inte låta bli utmaningen – rensa ogräset, men spara maskrosorna. Det måste ha varit första gången vi inte rensade bort det kända svenska ogräset! Vår greklärare i Östersund kunde inte förstå oss dumma svenskar, som inte tog tillvara på den fantastiska salladen, som växte överallt på gräsmattorna. Här nere sliter man för att leta upp den i bergen, eller så odlar man den. Smakligt sett är den ”grekiska” inte lika besk som ”vår”.

Så snart det dyker upp ett mörkt moln på himlen, säger Ylva:”Nu blir det regn!” Som oförbätterlig optimist tror jag definitivt inte på detta, utan säger: ”Jag behöver inget paraply”, eller: ”Vi hänger tvätten, det blir inget regn.” Varje gång har Ylva rätt. Molnen lämnar ifrån sig åtminstone några liter och pessimisten får rätt. Optimisten blir blöt och det tvättade likaså. Men jag vet i alla fall varför det heter sudoku. Hustrun suddar och suddar!

Pasok har nu efter röstning enats om partiledare. Det blev ingen förändring. Papandréo sitter kvar, trots att han anses alltför akademisk och för amerikainriktad. Han fick 60 % av delegaternas röster, 73 % på Kreta. Risken är nu att partiet splittras i två delar, eftersom Venizélos satsat allt på att överta ledarskapet.

Den stora skandalen och samtalsämnet under månaden har varit avslöjandet av en haschodling på Kreta. För några veckor sedan anlände kretensisk polis till byn Zodianá uppe vid berget Ida. Byn ligger 2,5 km från Anógia, som är mer känd. När poliserna med ett 10-tal bilar närmade sig, blev de beskjutna från balkonger i byn. Man var redan informerade om aktionen. Politiker och poliser hade nämligen känt till odlingarna sedan länge, men blivit så bra betalda att de låtit det hela fortgå. Nu anlände 200 nya poliser från Aten med bl.a. helikopter. Då var det lätt att se odlingarna i olivlundarna från luften. Under tiden hade förstås ”odlarna” hunnit smita upp på berget, vilket har gjort att fasttagandet dragit ut på tiden. Det har varit nya rapporter varje dag på TV. Kreta kallas Greklands Colombia. Mängden knark har varit 100-tals kg och har sålts framför allt till Holland. En 21-åring hade 5 miljoner euro på bankboken. En annan hade köpt mark och fastigheter på ön för åtskilliga miljoner. Byborna åkte omkring med Mercedesbilar och behövde inte slita med sitt vanliga jordbruk. Undrar just var pengarna hamnar nu?

Förra månaden utlovade jag en berättelse om Christians husdjur. Resultatet blev inte som jag trott. Han hade i slutet av förra månaden fått hembesök. Något okänt hade nämligen ätit både på tomat och banan, men vem hade besökt honom? Små svarta bevis fanns förutom krafsandet nattetid. Han tog ut alla plymåer i soffan och när han kom längst ner, var det något som snabbt försvann. Eftersom han är storviltjägare (tvåbenta?), tog han genast bilen till staden. Där köpte han två slagfällor och en stor fångstbur, där en lucka faller ner och stänger inkräktaren inne. Trots att han betade med de läckraste rätter, lyckades han inte fånga besökaren. Christians egen slutsats är: ”Med åren blir det allt svårare att fånga en mus!” Men jag förstår inte, varför han hade fångstburen i sovrummet, när frukterna tidigare fanns i köket.

Om ni tror att greker bara sitter på kafeníon och inte rör på sig, har ni bara delvis rätt. Vi hade på ”Posten” sett en affisch, om att det den 11:e i grannbyn Chinokápsala skulle vara en löpartävling över 9.300 meter. Även de som promenerade var välkomna. Naturligtvis fanns vi som enda utlänningar på plats. 11.30 gick startskottet för de som hade bråttom uppför berget, men då hade vi redan startat i promenadtakt. Den snabbaste tiden bland de ca 20 som sprang var 45 minuter och tiden för Ylva och mig 2 timmar. Större delen av rundan uppför berget var på grus och då var det inte lätt nedför heller. Antalet som deltog var ca 40. Diplom, t-shirt och applåder vid målet var belöningen. Flertalet av de som sprang tillhör en intresseförening för natur och motion. Motion och natur gillar ju vi också.

När man blir riktigt gammal på Kreta (och det blir både man och kvinna), kan man betala för tillsyn och vård. På ”åldringshem” i Agios Nicolaus kan man för 800 € i månaden få bostad, mat och daglig tillsyn av läkare. Jag får väl diskutera med Landstinget i Jämtland, om de har något billigare! Dagiskostnaden i Ierapetra är 240 € per månad. Det är dyrare att vara gammal och för sent för mig på dagis.

Det tog lång tid innan polletten föll ner. Jag hade trots grekstudier aldrig kopplat ordet alfabete till det grekiska alfa och beta. Men när jag hörde alfavitó sägas här, förstod jag. Det vi benämner beta, heter på grekiska nämligen víta.

”När flugorna vill komma in i huset, blir det oväder”, säger Pelagia. Det vill de göra i november. Månaden har dock varit härlig. Några omgångar med kraftiga regn och temperatursänkning till + 15 har det varit. När det är svalare på kvällarna sitter vi inne, men sitter ute på förmiddagarna istället. Livet var härligt i ”svinnovember”.

/ Jannis

[Kalimera]

Ursprungligen postat av Ylva A

Den stora skandalen och samtalsämnet under månaden har varit avslöjandet av en haschodling på Kreta. För några veckor sedan anlände kretensisk polis till byn Zodianá uppe vid berget Ida. Byn ligger 2,5 km från Anógia, som är mer känd. När poliserna med ett 10-tal bilar närmade sig, blev de beskjutna från balkonger i byn.

Jag var på Naxos när det hände, och följde allt på teve. Alla på Naxos pratade om det, och alla sa: de är inte kloka de där kretensarna.

Det är dyrare att vara gammal och för sent för mig på dagis.

Tack för underbara läsning, som alltid!

[Monica P]

Håller med Janne, underbar läsning!

[kari]

Holder også med