Er man i Ierápetra maj 2023

[Ylva A]

.ligt månadsbrev denna gång. Snart har ännu en 9-månadersperiod passerat och berikat vårt liv med kretensisk tillvaro. Tänk om fler fick vara med om allt vi upplever under tre årstider här, i stället för att under lång längtan se fram emot en resa och under några intensiva veckor hinna med sol, bad, upplevelser och även vila. Vi är privilegierade och kan nog säga, att vårt äventyr blev ännu bättre, än vi drömt om. Nyckeln till det är nog språket.

Dagen efter det grekiska valet hade skolbarnen ledigt. Här är man alltid generösa med ledigheter. Vad vaknade de till? Hela Kreta hade blivit blått. Seger för Neo Demokratia för första gången på flera decennier. I riket tappade Syriza hela 12 %-enheter, då f.d. anhängare lämnade för Pasok och ND. Val nr 2 hålls den 25:e juni, som ett förstärkt proportionellt val, genom att man får bonusplatser i parlamentet i en glidande skala. Om det största partiet når
25 % är bonusen 20 platser, medan de återstående platserna fördelas proportionellt efter röstandelar. Om största partiet får 40 %, blir bonusen 50 platser. N.D. fick 40 % vid första valet. Antalet partier som når 3 % avgör också hur många procent som behövs för absolut majoritet. Man pratar redan om ett eventuellt 3:e val i höst.

De18-åriga grekiska ungdomarna har i genomsnitt ökat i vikt med 15 kg för pojkar och 7 kg för flickor under de senaste 20 åren. De väger också 2-4 kg mer än jämnåriga i USA och 3-5 kg mer än andra europeiska ungdomar. Lätt att se på gymmet och vid snabbmatställena.

Denna säsong var en gyllene period för olivoljan, då producentpriset blev 6 euro/kg för Sitia-regionen. Det var både god kvalitet och stor kvantitet och träden blommar redan igen. Pengar strömmar in i Grekland via investerings- och underhållsprogrammet ”Gyllene Visum”. Det har skett köp av fastigheter för 1,57 miljarder € under de senaste 12 månaderna. Den lägsta investeringsgränsen är 2,5 miljoner €. Det är bråttom, för den 1 augusti kommer investeringsgränsen att fördubblas. 62,1 % av investerarna kommer från Kina, 6,5 från Turkiet och 3,7 % från Ryssland.

Flera tavernor i närområdet har varit akut stängda. I en tände chefen gasen för sent och brände ansiktet svårt. I ett familjeföretag välte dottern i en golfbil och eftersom hon var en av matlagarna, blev det bättre att stötta hennes återkomst än att hålla tavernan öppen. Då märkte vi tydligt ryktesspridningen. Först hade hon halkat i köket, brutit benet och var gipsad, sedan hade hon skadat sig allvarligt i ryggen. Men det var mjälten som var krossad. sa andra. Tavernan öppnar åter den 1 juni och då får vi veta. Allt som är säkert, är att hon i alla fall lever och åter är hemma.

Våra grannar Jannis och Angelina har haft husinvigning. Vi har fått vara med två gånger som gäster och översättare på trevliga och glada tillställningar. De skall starta inredning av övervåningen också, då dottern med sambo vill bo där några vintermånader. Schweiz, där de bor, känns alltför kallt och mörkt för dem under vintertid.

Vid månadens slut var det minnesdag för John Atkinson, som avled i mars. Ett 80-tal släktingar, döttrar och vänner av många nationaliteter mötte upp i det stora hus han och hustrun Pat vackert restaurerat i byn Mithi. Det blev mingel under många timmar, eftersom matleveransen var försenad. På olika sätt blev vi påminda om hans betydelse i Ierapetra-området.

Efter tre stora operationer, varav två i hjärtat, har vår grekfransktalande vän skrivits ut från sjukhuset. Han är nu hos bekanta i Aten för rehabilitering. Det verkar ha gått bra.

Ylva hade ont i en tå en dag. Min fråga om den blev: ”Vilken tå är det? Ine dinatå? (är det svårt)” s.k. Öhlundsk humor, som inte förstås av alla, inte ens av hustrun.

Liknande historia har ni hört förut. Vi hade beställt förbättrad lackering på bilen av vår nye granne, som har eget företag. Han ville ha tre dagar för jobbet med start en fredag. Då jag lämnade bilen, frågade jag när jag kunde hämta den. På söndag kväll, blev svaret. Då jag ringde på söndagskvällen, ville han behålla den till måndag morgon, men leverera den själv. Eftersom vi skulle skjutsa Adrianos till skolan och själva gå på gym, sa jag att den måste levereras kl. 8. Inga problem, sa han. Vi väntade till kl. 10 utan bil, så jag var ganska irriterad när jag åter ringde upp. Inga problem, bilen skulle komma inom en timme. Leveransen blev 12.30, men eftersom resultatet både var billigt och bra, var vi inte längre lika sura, som när vi väntade. Vi sköt upp gymmet till dagen efter och Adrianos fick åka in med oss den morgonen istället. Det blev bäst så och allt är sig likt på Kreta, fast grannen är serb!

Vid besök hos hudläkaren den 8 maj fick Ylva besked att hennes hudcancerfläck i pannan var helt utläkt. Efter helkroppskoll på mig gav han besked: ”Inga akuta problem.” Efter influensan (där mycket tyder på covid -19) med viktnedgång, brist på ork och matlust kändes det som om jag nått ”slutet på historien”. Nu var det var bara blodsockervärdena som oroade. Men i mitten av månaden vände allt igen. Maten smakade åter bra, sömnen förbättrades, det gick att göra bergspromenader igen och på gymmet gjorde jag de vanliga passen. Då var det inte roligt att den 16:e se allmänläkarens bekymrade minspel och huvudskakningar. Det får bli läkaren på min hälsocentral som får besluta om framtida medicinering.

Som vanligt i maj har vi varit ute och plockat kapris. Det är en trevlig, enkel sysselsättning som ersättning för den hjortron-, lingon- och annan plockning, som vi får avstå under Kreta-vistelsen. Våra odlingar i trädgården har resulterat i massor av oregano (som vi torkat), persilja, lök och några jordgubbar.

På Facebook har det varit mycket snack om de låga temperaturerna under månaden. Vi håller med. Under de 19 år vi upplevt maj på Kreta, är det bara 2017 som varit lika sval, tror jag. Det året kom sommaren den 1 juni, i år får vi vänta lite längre. Ylva har i år sett fram emot de mogna aprikoserna, men då de är klara är vi redan ”hemma”. Vi tvättade vintertröjor och tjocka vinterbyxor den 10:e, vilket är ovanligt sent. Vi bytte till sommargarderoben den 12:e, men den kalla nordliga vinden gjorde att vi ångrade oss på kvällen. Vintertäckena lades i vacuumpåsar den 16:e, för vi trodde att det som liknade sommar hade kommit dagen innan. Det vi mest saknat är inte dagstemperaturerna utan de sköna kvällarna ute på altanen. Vi har haft en tropisk natt och 4 mm regn. Högsta temperatur var 25,8, lägsta 12,4 grader och dygnsmedeltemperaturen oftast mellan 18 och 21 grader.

Förhoppningsvis, utan att veta, är jag tillbaka i höst igen med förstärkt hörapparat, ny ögonlins och nya mediciner och för Ylvas del, utan rygg/ben/höftproblem. Då har det gått
30 år sedan vi såg vårt lilla radhus för första gången. Det kallar jag jubileum.

Under skrivandet av det här skedde en olycka. Ett felsteg på översta trappsteget på vår trappa och för att undvika att stupa rakt ner i gruset, gjorde jag några långa snabba steg utan att falla. Resultatet blev skada i höger vad ned mot hälsenan. Lika sårbar som Akilles. Det var det andra benet som drabbades i oktober 2013 och som tog 9 månader att läka! Jag haltar svårt. Krya på mig! Glad, skön sommar! Nu sätter jag . / Jannis (punkterad)