Kalimera Grekland

Gå tillbaka   Kalimera Grekland > Ordet är fritt > Kalimerahörnor > Jannis & Ylvas hörna

Svara
 
Ämnesverktyg Visningsalternativ
  #1  
Gammal 2018-09-30, 11:06
Ylva A Ylva A är inte uppkopplad
 
Reg.datum: aug 2008
Ort: Östersund/Koutsounari
Inlägg: 1 440
Standard Er man i Ierapetra 2018, september

Nu är vi åter i ”Paradiset”. Inte för att vi längtat efter sol och värme, då månaderna i Östersund gett oss rikligt av bådadera. Det var bara midsommarhelgen, som visade sin vanliga dåliga sida med regn och kyla. Det ovanliga för oss var innetemperaturer runt 28 grader dock utan takfläkt och air-condition. Eftersom nattemperaturen oftast var över 15 grader, gick det inte att vädra ut värmen. Sängläge utan täcke och kläder gjorde ändå nätterna drägliga. För rekordsommaren 2018 räknar man in även maj månad. Det var den varmaste sommaren i Jämtland på 120 år. Dygnsmedeltemperaturen på Frösön var 18,3 grader för juli månad. Ett jätteregn då på 61 mm, gjorde dock att de bruna gräsmattorna började grönska igen. Här kändes den heta septembermånaden ganska jobbig, de dagar vi inte haft blåst. I princip är det ”på eller av”. Är det ”på”, då stormar det rejält från norr, vilket det gjort några gånger.

Vi hann bara komma på plats innan vi blev bjudna på fest. Bábis, ägare till ett lägenhetshotell i byn, skulle gifta sig med Effi och dottern Maria (2 år) skulle samtidigt döpas. Hela ceremonin hölls utomhus på en stor anläggning ”Apollon Palace” i I-a, där det också finns en kyrka. Vigseln förrättades i sol och värme bland välklädda kvinnor (en del i långa klänningar) och ett antal kostymklädda manliga släktingar. När solen började dala, anlände fler gäster klädda lite mer praktiskt och det blev dags för dop. Vi var ungefär 300 inbjudna naturligtvis försedda med kuvert innehållande sedlar. Kuverten överlämnades till Babis svärmor.

Det ortodoxa dopet borde man förändra, men det är naturligtvis omöjligt. De nakna barnens skrik inför hundratals åskådare visar vilka traumatiska upplevelser det måste vara (om de blivit några år) och lämnar säkert bestående minnen. Gamla skäggförsedda bibelläsande präster tvingar ner hela det nakna barnet i den stora dopfunten och varken mor eller farmor får undsätta, trots att barnen ropar efter dem. Alla dop vi varit med om har slutat på samma sätt. I kaos! Vid ett tillfälle tvingades man skjutsa barnet till sjukhuset efteråt.

Något tilltufsade av upplevelsen förflyttade vi oss upp till uterestaurangen, där vi blev väl trakterade med så mycket mat och dryck vi önskade. Snart började också en orkester att spela. Det var dags för kretensiska danser. Gubbar, som man oftast bara sett sittande på kaféer och inte verkar vara i speciellt god form, förvandlas nu raskt till duktiga dansörer. De 20 extra kg, som pressar på ovanför livremmen, gungar med utan problem. En del kvinnor verkar avstå bröllopsmaten för att kunna dansa hela kvällen. En härlig kväll som för oss avslutades efter midnatt.

Så här kan en vanlig dag vara för oss på Kreta. Upp kl. 7. Frukost och biltur till Ierápetra vid 8.30-tiden. Gym i två timmar. Småsnack med de som inte är blyga, dvs. över 25. På väg till bilen efteråt, stoppas vi av en välbekant röst på andra sidan gatan. Där står Christos vid vespan, vännen Nikos f.d. chef, som vi inte sett på över ett år. Det grekiska samtalet flyter lätt kring livet, familjerna, hälsan och sysselsättningar. När jag skämtsamt frågar honom, om han har någon ”kopélla” nu, blir svaret: ”Jag har en 45-åring som bara är min.” Att han 65 + är gift hindrar inte hans frihet, eftersom hustrun bara visar intresse för kyrkan. Sedan följer öl (alltid Amstel med mezé) på ”Posten”. Där sitter sällan turister. De skräms bort av att det nästan enbart är stamgäster, greker med kaffe eller raki, eller vi två som för våra samtal där.

På väg tillbaka ser vi några bekanta ansikten på det stora kaféet ”Veterano”. Det är våra grannar från Koutsounári, Dáskale med fru, dotter och svägerska. Vi stannar genast upp och pratar med dem. Det är så roligt att se att Dáskale åter är ute och träffar människor. Han är avmagrad men i alla fall på benen. Vi har inte sett honom sedan förra hösten. Han gick in i en djup depression och har vägrat gå ut. En delförklaring kan vara, att han förra hösten bytte till nya fönster, utan att anlita sonen till Georgos och Pelagia för arbetet. Nu är den goda grannkontakten bruten tills vidare, precis som jag tidigare hade förutspått. Nu fick våra sociala kontakter räcka, så vi körde hem. Då kom vår tyska vän Christel på besök och ville ha en pratstund. Middagen intog vi i lugn och ro, men kl. 21, när hustrun förberedde sig för läsning i sängen, kom våra albanska vänner och knackade på. De hade med sig ett kilo grillat lammkött, som blivit över då vänner till dem firat sin ankomst till ön. Det fick bli mat till kommande dagar.

Här kommer månadens ironi. På vårt gym ”Athlórama” kommer, varje gång vi är där, en av stadens kändisar c:a 60. På gymmet är han inte social, pratar inte och har t.o.m. svårt för att hälsa. Han tar väl ut all sin charm på kvällarna! Genom upprepad användning av löpband och cykel har han lyckats minska ganska många kilo av sin stora kroppsmassa. Under sin motion tittar han alltid i veckomagasinen med lättklädda ”damer”. En dag tog han fram telefonen och tog foton på de vackraste kurvorna också. Lite senare, när jag i motionssalen skulle ställa mig på balansplattan, såg jag honom liggande på den fortfarande stora magen, sträckande ben och armar upp i luften. Aha, tänkte jag: Han leker valross! Men ingen av de nu anländande sylfiderna i gymgruppen ville flocka sig kring honom. Han har nog större lycka kvällstid?
Å andra sidan får jag inte samma uppmärksamhet när jag balanserar här, som när jag gör det i Östersund.

I slutet av månaden fick vi förklaringen till varför det målats pilar i olika färger i gatukorsningarna i vår närhet. Bredbandsnätet kommer snart att vara ett faktum, nästan vid husknuten. Naturligtvis grävde man av vattenledningen, så vi fick en ordentlig fontän på samma gång. I vår by har vi, trots torkan, haft samma goda vatten från bergen som förut. Däremot har vattnet till olivträden ransonerats. De flesta växthusen har vilat under sommaren. Tomater tål avsaltat havsvatten och odlingarna startar nu. Gurka däremot kräver vatten helt utan salt, så nu behövs ordentlig påfyllning med regn under hösten. Endast 6,8 mm regn har fallit i Ierápetra sedan i mars. Men i månadsslutet kom molnen och det kom lika mycket.

Först kom alla partiers fantastiska löften före vale. Men den 9:e sept. kom ”tvi vale”. Nu efter vale bygger politikerna drömslott med kompis/ar men låter inte alla vara med. Vilka vänner ska de leka med och vilka sprätter de sand på? (Norrlänningar tar gärna bort en bokstav.)

Tre favoritplatser för greker är kyrkor, apotek och kaféer. Om det mest är kvinnor, som man ser i kyrkorna, är det definitivt huvudsakligen män, som besöker kaféerna. I vår lilla by är antalet kyrkor intakt, medan vi har berikats med två ytterligare kaffeställen. För vilka, kan man undra? De äldre männen går på sina vanliga ställen ändå och turisterna får sitt ”all inclusive” på hotellet. Byn har ett apotek, som är väl etablerat och man kan få hjälp med allt. I staden finns apotek på var 10:e meter och de är lika populära både för män och kvinnor.

Akram, bonussonen, har under hela sommaren haft målningsarbeten varje veckodag och ibland två per dag. Han är missnöjd över, att han inte haft tid att fiska och kunnat koppla av. Han har också fått nej på sin begäran om uppehållstillstånd. Det behövs mer och en advokat hjälper honom. Han har just börjat på skola en kväll i veckan. Jag kan gissa, att det mest kommer att gälla geografi och grekisk historia. Språktesten klarade han bra.

/ Jannis, som hoppas att ni har det gott i era egna ”Paradis
Svara med citat
  #2  
Gammal 2018-09-30, 22:14
Monica Ps avatar
Monica P Monica P är inte uppkopplad
 
Reg.datum: mar 2007
Ort: Kalymnos, Grekland
Inlägg: 5 355
Standard Sv: Er man i Ierapetra 2018, september

Tack , å tack igen för era sympatiska reflektioner kring livet i Grekland. Den man älskar törs man driva lite med ...vi satt på ouzeri nu ikväll och jag kände att jag inte skulle kunna vara utan folklivet och de omedelbara kontakterna och den sjävsvåldiga trafiken och de stökiga stadsmiljöerna och de vänliga bekanta, jag som mest sitter hemma...men livet finns där, utanför mitt staket, till förfogande med allt bra och dåligt.
Svara med citat
  #3  
Gammal 2018-10-01, 13:50
Kalimeras avatar
Kalimera Kalimera är inte uppkopplad
Admin
 
Reg.datum: nov 2004
Ort: Karlskrona
Inlägg: 34 276
Standard Sv: Er man i Ierapetra 2018, september

Citat:
Ursprungligen postat av Ylva A Visa inlägg
/ Jannis, som hoppas att ni har det gott i era egna ”Paradis
Jag var i det grekiska paradiset fram till i onsdags, men är nu hemma i mitt svenska paradis. Allt bra, fast på olika sätt.

Tack för månadsrapporten!
Svara med citat
Svara

Ämnesverktyg
Visningsalternativ

Regler för att posta
Du får inte posta nya ämnen
Du får inte posta svar
Du får inte posta bifogade filer
Du får inte redigera dina inlägg

BB-kod är
Smilies är
[IMG]-kod är
HTML-kod är av



Alla tider är GMT +1. Klockan är nu 17:22.


Powered by vBulletin® Version 3.8.8
Copyright ©2000 - 2024, Jelsoft Enterprises Ltd.
KALIMERA & TA DET LUGNT