Udda saker/upplevelser att gilla i Grekland

[Lissi]

Ursprungligen postat av Pnyx

Jag är en aning intresserad av kyrkogårdar... Familjen har väl inte alltid varit helt förtjust när jag glatt utropat "kyrkogård!" och stampat på bromsen... Då jag, äntligen enligt dem, kommit tillbaka till bilen har jag dock haft nya kunskaper om och perspektiv på orten där vi befunnit oss. Självklart har familjen fått ta del av dem... Många kyrkogårdar bli're på en resa... Numera reser jag ofta ensam och kan därför ströva runt på kyrkogårdar och filosofera hur ofta och länge jag vill.

Vi är också helgalna I kyrkogårdar. I Aten finns så fina!

[Pnyx]

Ursprungligen postat av Lissi

Vi är också helgalna I kyrkogårdar. I Aten finns så fina!

Håller helt med, Aten, med omgivningar, har fina kyrkogårdar. I alla fall de jag har besökt och det är nog en hel del...

[Malina]

På Amorgos finns en förtjusande kyrkogård i Xilokeratidi/Katapola med utsikt över havet!

[Lissi]

Ursprungligen postat av Pnyx

Håller helt med, Aten, med omgivningar, har fina kyrkogårdar. I alla fall de jag har besökt och det är nog en hel del...

JA, Aten, Paris, Madrid, Lissabon Dusseldorf, Krakow, Warszawa..överallt besöker vi kyrkogårdarna.

En av de vackraste finns i Pirgos på Tinos där alla gravstenar är otroligt fina arbeten i marmor.

Lissi

[Kalimera]

Ursprungligen postat av Pnyx

Jag är en aning intresserad av kyrkogårdar...

Samma här, och jag tycker inte alls det är konstigt.

Jag kan spendera ganska lång tid på kyrkogårdar, inte bara i Grekland, det gör jag gärna i andra länder också. Det intressantaste jag har sett var en stor kyrkogård i Prag som naturen hade tagit över.




Denna finns vid kastrot ovanför Koroni på Peloponessos.

[JohnS]

For meg er det absoloutt viktigste møter med mennesker.

[Lissi]

Ursprungligen postat av Kalimera

Samma här, och jag tycker inte alls det är konstigt. :




Denna finns vid kastrot ovanför Koroni på Peloponessos.

oj så blå himmel Janne! När vi var där I mars var det regnigt och grått...men vackert ändå. Den övergivna kyrkan var fin!

Lissi

[Pnyx]

[QUOTE=Kalimera;390411]Samma här, och jag tycker inte alls det är konstigt.

Jag kan spendera ganska lång tid på kyrkogårdar, inte bara i Grekland, det gör jag gärna i andra länder också. Det intressantaste jag har sett var en stor kyrkogård i Prag som naturen hade tagit över.

En lättnad att höra att det finns fler som är kyrkogårdsspanare. Jag är numera försiktig med för vem jag berättar om mina kyrkogårdsbesök. Ofta får nämligen åhöraren något skeptiskt i blicken som om de tänker: "det trodde jag inte, lite rubbad, vad mer döljs i den där mörka själen!?" Och det hjälper inte hur mycket jag talar om att kulturhistoria, personhistoria, konsthistoria, samhällsutveckling osv. återspeglas på kyrkogårdar. Hur spännande som helst!

Du tänker nog på den fantastiska nya judiska kyrkogården i Prag, som nästan helt tagits över av murgröna. Tar man spårvagnen dit ska man ta god tid på sig och noga läsa inskriptionerna på gravstenar och minnesplaketter (och också de tomma ytor som aldrig kom att fyllas med namn). Den som går därifrån utan att ha fällt en tår, har ett hjärta av sten.

[yannis]

Det där med kyrkogårdar är intressant!
Många här är inte alls religiösa, eller liksom jag ateister. Men att sitta vid en kyrkogård, vandra in i den, läsa på gravstenarna, titta på den blomstrande utsmyckningen är en njutning som jag i alla fall tycker om. Arne har inte förståelse.
Jag njuter ganska ofta av att gå in i en kyrka för att titta på den skönhet som finns där. Men jag har bara tänt ett ljus vid 2 tillfällen. Det var i min ungdom i Storkyrkan i Stockholm samt vid första besöket i St Peterskyrkan i Rom.

Kanske är det för stillheten, oändligheten och den stilla ro man får. Jag vet inte. Samtidigt är det väldigt roligt att läsa på gravstenarna! På lilla Hörnefors kyrkogård finns en gravsten: Här ligger,,,,, och hans mara,,,,. Ristaren av gravstenen hade missat på ett r och ett k.

Birgitta.

[Malina]

Fint att ni skriver så mycket om kyrkogårdar,fast nu tycker jag att det är dags för något nytt.
Jag känner mig upprymd och har en smula resfeber eftersom vi reser till Cykladerna på lördag.Som vanligt *Santorini,Amorgos och så Sikinos,som är en ny ö för oss. Ska bli så spännande.

[Kajja]

Jag håller med dig! Blir förvånad att så många är så intresserade av KYRKÅGÅRDAR eek:
Näe...där har jag inget att tillägga. INTE min grej! Håller mig till andra upplevelser som är mer levande. Tidsnog hamnar vi där nere men jag har lite annat att göra innan

[JohnS]

En enkel rose i en whisky-flaske (egentlig en Jim Beam bourbon-flaske) på en grav på kirkegården i Parga kan få tankene til å vandre. Er dette bare en rent praktisk måte å plassere rosen, eller ligger det også et budskap eller en hilsen i flasken?

[Kajja]

Ursprungligen postat av JohnS

En enkel rose i en whisky-flaske (egentlig en Jim Beam bourbon-flaske) på en grav på kirkegården i Parga kan få tankene til å vandre. Er dette bare en rent praktisk måte å plassere rosen, eller ligger det også et budskap eller en hilsen i flasken?

Jag förstår att det finns intresse av sådant...MEN..sorry..jag åker till Grekland för att se annat! Vi är alla olika. Skulle kunna börja skriva om "det okända" istället...där har jag mycket att berätta!!😱 Men det är ju ett annat forum!👻👻
Gonatt alla/Kajja

[Thira]

Ursprungligen postat av JohnS

En enkel rose i en whisky-flaske (egentlig en Jim Beam bourbon-flaske) på en grav på kirkegården i Parga kan få tankene til å vandre. Er dette bare en rent praktisk måte å plassere rosen, eller ligger det også et budskap eller en hilsen i flasken?

Kanhända placerades rosen i vad de kunde få tag i för stunden, kanske var det ett spontaninfall att besöka en väns grav och plocka en ros. Eller så, som du skriver, så fanns det en tanke bakom även flaskan. Sånt där kan få mig också att fundera och bli nyfiken men också väldigt berörd. Det finns något lite ömtåligt över det hela på något sätt.
Jag tycker dessutom att kontraster kan vara oerhört vackra.

[Kalimera]

Ursprungligen postat av Pnyx

Du tänker nog på den fantastiska nya judiska kyrkogården i Prag, som nästan helt tagits över av murgröna. Tar man spårvagnen dit ska man ta god tid på sig och noga läsa inskriptionerna på gravstenar och minnesplaketter (och också de tomma ytor som aldrig kom att fyllas med namn). Den som går därifrån utan att ha fällt en tår, har ett hjärta av sten.

Den är det! Vi var där hur länge som helst, och efteråt tyckte vi att det var Prags största sevärdhet!

Ursprungligen postat av Malina

Jag känner mig upprymd och har en smula resfeber eftersom vi reser till Cykladerna på lördag.Som vanligt *Santorini,Amorgos och så Sikinos,som är en ny ö för oss.

Hälsa våra vänner på Santorini med varsin kram från oss!

En annan sak jag fascineras av är statyer och monument som också har mycket att berätta om tider som flytt.

Monumentet i Anos Viannos på Kreta är ett bra exempel på det. Kolla här.

[Netwolf]

När jag tänker efter så finns det lite exter som jag håller på med. Varje gång jag kommer till en ny ö, så tar jag alltid kort på sölduken, då de "alltid" har en karta över ön. Dock inte "alltid". I småkykladerna har de inte det, vad jag sett. De har nån sorts allmän sölduk över småkykladerna istället. Sen hade de faktiskt inte det på Skopelos, vilket var lite av en besvikelse.

Sen har jag faktiskt en udda sak till. Eller jag tycker inte att det är udda, men min fru o dotter finner det en smula bisarrt. Så fort jag ser en skrotbil, så vill jag stanna och ta kort.
På Ikaria t ex var det rena himmelriket, men det tog ju tid att ta sig fram förstås, när man räknar in alla stopp.

/Netwolf

[Kajja]

Ursprungligen postat av Netwolf

När jag tänker efter så finns det lite exter som jag håller på med. Varje gång jag kommer till en ny ö, så tar jag alltid kort på sölduken, då de "alltid" har en karta över ön. Dock inte "alltid". I småkykladerna har de inte det, vad jag sett. De har nån sorts allmän sölduk över småkykladerna istället. Sen hade de faktiskt inte det på Skopelos, vilket var lite av en besvikelse.

Sen har jag faktiskt en udda sak till. Eller jag tycker inte att det är udda, men min fru o dotter finner det en smula bisarrt. Så fort jag ser en skrotbil, så vill jag stanna och ta kort.
På Ikaria t ex var det rena himmelriket, men det tog ju tid att ta sig fram förstås, när man räknar in alla stopp.

/Netwolf

Netwolf, åk till Jönköping!
Där kan du fota vår skrotbil på parkeringen
Förstår varför mannen tar Miatan till jobbet

Jag har en udda grekgrej till:
Jag brukar diskret småkika in i privata hus om dörren
är öppen. Fantisera om hur deras liv ter sig etc.

I övrigt var jag nog lite kaxig mot dom som gillar kyrkogårdar.
Så är det när munnen pratar innan hjärnan tänker
I beg your parden!

Trevlig 25-gradig helg alla!
/Kajja

[Monica P]

Som fastboende här tycker jag att det är lite kul att kolla in turisterna...somliga är väldigt udda, uppriktigt sagt...

[Getpinglan]

Jag håller med om att de här krigsmonumenten verkligen får en annan som glad turist att verkligen haja till, att det i grekernas liv inte för så länge sedan inte fanns tid för att njuta av sol och bad och kulturminnen från "de gamla grekerna" - allt vi gillar så mycket.

Mer udda sak: Det är kul när man möter en grek eller grekinna som inte heter typ Kostas eller Maria - utan Aristoteles eller Afroditi. :-) barn till föräldrar som vågat utmana den ortodoxa kyrkans tradition att ge namn efter helgon.

[Ylva A]

Den här upplevelsen var nog en av de saker, som gjorde att jag kom att älska Grekland. Jag var 1978 på sommarsemester på Paros, Naoussa. Hotellägaren (om man nu kunde kalla det hotell) Nikos ville på kvällen att vi skulle gå till en kafenio i närheten. Vi bjöd på whisky och han på ouzo. På en balkong i huset bredvid hängde en 8-armad bläckfisk på mörning. Han ropade upp till familjen på balkongen och genast kom bläckfisken flygande genom luften och grillades sedan. Jag hade aldrig smakat kolgrillad bläckfisk förut, men det är nu en favoriträtt bland mezérätterna. Vilken härlig kväll det blev, trots att Nikos med vänner inte kunde engelska och vi inte kunde grekiska.
Boendet var dock inget att minnas. Vi bodde under jordnivå närmast trappan. På natten kröp diverse insekter upp i sängen via sängbenen, innan vi stängde dörrspringan med en handduk. Då klagade svenskarna vid dörren bredvid!
/ Jannis, nu hemma i Koutsounari