![]() |
|
#1
|
||||
|
||||
![]()
Måndag 17 November. Chania Airport
Morgonen varm och vacker på vår balkong vid Hera Studios längs Thetokoulopous Street i Chania old Town. Vår förbeställda taxi anlände allredan en kvart över åtta, och vi gick genast ner med våra två ränslar. Alls icke mycken trafik längs vägen ut till Flygplatsen. Redan strax före klockan nio var vi framme. Taxiföraren äskade 23 €, men erhöll 28 för trevligt bemötande och utmärkt service. Vi gingo genast in i byggnaden att checka in våra tvenne ränslar. Totalvikten stannade på 17 kilo. Den genomgående bokningen är i sanning guld värd. Nu kunna vi oförhindrade av ränslar fara hela vägen Chania – Athen – Arlanda till Umeå att först hemmavid hämta våra ränslar på bagagebandet. Lycka! Det grekiska inrikesflyget har en i sanning generös inställning till det här med handbagage… Får bagaget bara rum på hyllan, då må detsamma uppenbarligen väga hur mycket som helst. På resan från Chania med Aegeans Airbus A-320-200 noterade vi en passagerare vars volymiösa och tunga kabinväska krävde gemensamma ansträngningar från såväl passageraren som tvenne flygvärdinnor för att den rekordtunga väskan kunna få upp på hyllan. Gårdagens morgon huserade vi i vår studio i väntan på att värken i Birgittas rygg skulle släppa efter intag av smärtstillande medicin. Det fungerade, och vid tretiden på eftermiddagen kunde vi gå ner i gränden att leta reda på en av våra favorittavernor, Semiramis. Densamma var emellertid sorgligen igenbommad för säsongen. Nåväl, vi har en favorit till i gränden, nämligen Tamam, en taverna inhyst i ett före detta Turkiskt Hamam, en relik från den fyrahundraåriga Turkiska ockupationen av Kreta. Tamam passade ossn likt handen i handsken. Vi stegade genast in och hade turen att finna ett ledigt bord i den i övrigt välfyllda lokalen. Arne valde grillad Porkfillet och Birgitta fann tycke i en rätt bestående av baconinbakad kyckling. Notan inklusive tvenne krus vitt och en liten vodka hamnade på 27 €, resans dyraste men särklassigt godaste måltid. Hem vi sjutiden att sitta balkong innan nattning. Det var faktiskt relativt många turister på gatan nedanför som strosade omkring att titta i turistbutikerna. Lite bilder från gårdagen ligga nu inne i galleriet under ”Måndag 17 November. Nu har vi exakt 28 dagar kvar till nästa Kretaresa, sexveckorsturen över jul och nyår. Innan dess ska vi nu i kommande månadsskifte göra en tredagarstur till Estland och Tallinn. Birgittas onda rygg är på bättringsvägen, och vi slapp därav att beordra assistansservice längs hemresan. Livet leka! Arne och Birgitta |
#2
|
||||
|
||||
![]()
Det där med grekiska språket,,,,,
Jag har inte den största språkbegåvningen, men klarar skandinaviska, tyska och engelska ganska bra. Grekiska har jag dock aldrig lärt mig, några ord bara. Det handikappet kan vara både ett plus och minus. När gubbarna/herrarna pratar högjutt skulle jag vilja veta vad dom pratar om. Eller kanske inte. Jag tror att dom bara pratar gallimatias. Mina damer/gummor som alltid har ett underbart språk skulle jag egentligen vilja förstå. Men det är normalt inget problem. Jag har nämligen återupptagit stickningen efter 30 år. (Ni gubbar kan sluta läsa nu). När jag satt på Water Edge Cafe och stickade satt två svartklädda damer vid bordet intill. Tittade intresserade på mig. Till slut kom en av damerna fram till mig. Frågade på grekiska vad jag stickade, kände på garnet och förundrades över min rundsticka av trä. Med kroppsspråk förklarade jag att jag stickade en kofta och att rundsticka var bra även när man inte stickade runt, runt. Ett trevligt samspråk var det. Det finns en liten affär/vävstuga när man går in till centrumgatan i Paleochora (just vid svängen innan man kommer till taverna Pandelis). Där sitter det alltid ett antal damer och har det trevligt. Varje gång jag går förbi vinkar dom och liksom vinkar in mig. Nästa gång ska jag gå in för nu vet jag att kroppsspråket fungerar. Nu vet jag inte hur jag ska avsluta mina funderingar. Jag sitter nu på Athens flygplats och bara längtar hem till min säng. Den kommer att göra gott för min onda rygg. Men snart är vi tillbaka till Paleochora! Jag längtar redan. Nu avslutar vi vår reseberättelse, men det kommer mera…… Birgitta. |
#3
|
|||
|
|||
![]()
Birgitta,så fint berättat,trevligt att få kontakt via stickningen ska bli kul att höra när ni återvänder till Paleochora om du ansluter dig till de stickande damerna.
Tror jag ska ta med mig en stickning nästa greklandsresa. Monica ![]() |
#4
|
||||
|
||||
![]()
Stickningen måste vara en jättebra kontaktskapare ... Och jag tror inte att du ska underskatta kroppsspråket. Det kan berätta mer än man tror!
|
#5
|
|||
|
|||
![]() Citat:
Lissi |
#6
|
|||
|
|||
![]() Citat:
![]() ![]() Fint att höra att du Birgitta är på bättringsvägen.. ha en fin resa hem! Sunny ![]() |
![]() |
|
|