Snabbdagbok höstresan 2010

[Arne]

Torsdag eftermiddag 30 September.

Tankar från Arkipelagen.

Vi sitta att skriva detta i 25 graders värme samt sol från klarblå himmel. Lägg en mild havsbris därtill. Vad vi frågar oss, det är varför det i princip ej längre finns några turister på öarna. Här på lilla Fourni är vi såvitt vi kan se de enda turisterna. Vi får se när vi i afton går ut att spisa middag på Nikos om det dyker upp några fler turister.

Att i för- respektive eftersäsong vistas i övärlden, det är enligt vårt förmenande en sann dröm. Billiga priser på mat och framförallt boende, ingen trängsel på färjorna.

Visst kunna vi förstå att de som förvärvsarbetar ibland äro bundna till fasta semesterperioder och så, men alla andra?

Vid morgonbadet i morse just nedanför Toula Rooms kunde Arne med den lilla elektroniska mätstickan uppmäta 24 grader. Solen skiner och vinden är svag. Vad mera kunna en skandinavisk turist begära…

Här på Toula Rooms är vi de enda gästerna, grannhotellet Nektaria har inga gäster alls. Prisnivån i slutet av September på Fourni ligga runt 25€ natten för fin studio med havsutsikt.

Det är ju i grunden mycket synd att så fint klimat och så mycken kapacitet står för fäfot om det beror på att vi nordbor fått för oss att det är för kallt och regnigt i arkipelagen så här års.

Nu sitta vi hos Snikne Ville att skicka detta. Skulle vi drista oss att direkt spatsera in till Nikos Taverna att därstädes i lönndom öppna Laptopen, då skulle Villes hökögon genast uppmärksamma detta och omedelbart byta lösenord. Alltså får det bli varsin isad Ouzo här hos Ville innan vi går till Nikos att äta kvällsmat.

Jodå Netwolf, det är den samme Snikne Ville. Han fanns i ett svenskt barnprogran runt 1970. "Rickard Rättrådig" hette serien, där den snälle men korkade kanadensiska gränspolisen Rickard alltid räddade gränspolischefens vackra dotter Nell från Snikkne Ville. Den som till äventyrs vill se valda delar av serien kan gå in på Youtube och söka på "Dudley-do right"

Och till Cia, vi var i morse inne att stödköpa förnödenheter i Annas lilla butik. Anna hade det riktigt prydligt i butiken, detta trots att du ej varit där och städat på flera år. Anna bad oss bringa en varm hälsning tillbaka.


Arne och Birgitta

[inkfish]

Har kollat igenom dina bilder nu Arne, fina! Du brände av en från Syros som hade kunnat platsa i fototävlingen, den med den mustaschprydde greken. Härlig bild!

Kul också med skylten som artigt ber bilister att inte blockera utfarten, nån sån har jag faktiskt aldrig sett. Men behovet måste vara mycket stort, över hela Grekland

[Kalimera]

Stort tack för underbar läsning!

Ha det fortsatt gott!

[Arne]

Fredag 1 Oktober

Ånyo samma fina väder, men lite kyligare idag. Termometern utvisar 22,3 grader vid pass klockan 07.00. Något trassel verkar det vara med livlinan, Samos Spirit, den avgick ej vid sjutiden som brukligt. En febril verksamhet har pågått runt fartyget hela förmiddagen. Kantänka något maskinellt trassel. Vi får avvakta och se vad som händer.

I går eftermiddag vandrade vi upp till Square, det lilla torget uppe vid slutet av huvudgatan att klyva ett krus på den fina cafenian därstädes. Birgitta hade slut på cigaretter och Arne gick ner till butiken för rökverk, Karelia, just vid början av huvudgatan. Igenbommad. Efter förfrågan visade det sig att damen som förestod butiken avlidit och att en vass diskussion pågick på ön om vem som skulle få övertaga rättigheterna.

Vad göra nu? Arne sporde tjejen i brödbutiken vid Square om råd. Jo, det fanns ett ställe där rökverk diskret kunde inhandlas. Tjejen följde med att visa vägen. Långt uppe i en gränd fanns en liten oansenlig affär där rökverk fanns till avsalu. Mera troligt rörde det sig om ”svartförsäljning”.

Så ner att dinera på Nikos lilla taverna vid hamnen samt gick Arne in till Elaka Tanten i den kombinerade hamncafe- och travel agency att inhandla färjebiljetter för resan med Samos Spirit till Samos den 8 Oktober. Nix, Samos Spirit går ej den fredagen.

Varför framgick emellertid icke. Vi fick alltså köpa biljetter till den 7 Oktober i stället, och därmed ta en extra övernattning i Pytagorion inför resan till Patmos eftermiddagen fredagen den 8 Oktober. Vi ska ringa till Eva på Sunshine i Pytagorion och boka en natt.

Elaka Tanten har numera blivit riktigt trevlig. Detta icke beroende på hastigt påkommen personlighetsförändring ,utan har mera troligt sin grund i at den konkurrerande Agencyn på andra sidan gatan numera också har rätt att kränga biljetter till Samos Spirit. Tidigare hade Elaka Tanten ensamrätt.
Biljetterna betingade pris av 8,3€ pp då inräknat Agencys provision på 0,3€ biljetten.

Lite bilder från gårdagen finnes i bildgalleriet under ”30 September””

När Samos Spirit kom in till kaj vid halvåttatiden noterade vi att den mest var greker som klev iland. Endast ett yngre par med ryggsäckar. De stegade målmedvetet iväg till troligt förbokat boende. Några rumsraggare fanns ej vid kajen.

På Nikos Taverna var vi de enda matgästerna för kvällen. Det kan ej vara muntert att som tavernaägare endast kunna räkna in 14,5€ i kvällskassan… Det var vad vi batalade inklusive ett krus vitt. Granntavernan hade ej en endaste gäst och bommade igen vid åttatiden.

Vi får korrigera antalet turister på ön. Under morgonens långsittning på vår balkong kunde vi faktiskt räkna in sex turister på väg mot Kambistranden. Lägg därtill oss två samt det yngre paret som kom med gårdagens färja, då är vi faktiskt tio turister på ön.


Arne och Birgitta
Direkt från Snikne Villes café

[lemon]

Hade tillsammans med familjen gärna ökat turistkvoten med 50 procent på ön, men sitter istället på kontoret...
Ett stort tack för era rapporter! Läser dem med stor glädje.
Bästa hälsningar

[ciakoohler]

OOOHH vad blir sugen på att åka dit .!!! var så länge sen sist 7 år sen närmare bestämt.

[Arne]

Lördag 2 Oktober.

Disig morgon med 21 grader inledde dagen. Efterhand har solen kommit åter och vi har nu vid halvnio 23 grader. I morse prick klockan sju avgick livlinan Samos Spirit på sin femtimmarsfärd till Vathy på Samos. Mycket folk som gick ombord, detta betingat av gårdagens inställda tur.

Vi har nu avverkat halva höstluffen och har tvenne veckor kvar. Känns som om vi hunnit med mycket de gångna två veckorna. Färdplanen har hittills hållit precis perfekt. De tvenne tuberna med räkost är nu förbrukade. Kvar återstår av vår medtagna färdkost tvenne tuber kaviar samt merparten av det torkade renköttet.

Vid lunchtid i går ner till Snikne Ville att skicka dagsrapporten samt inmundiga varsitt glas Ouzo med is. Det är billigare än vinglasen. Vi spar 1,5 Euro på Ouzon. Slutsumman bantas till 4,5€.
Så lyssnade vi på lokalradion via SR-s streamade utsändning över webben. Strax runt halvtvå hem till studion att vila siesta en timme eller två.

När vi vaknade upptäckte vi att lilla Fourni fått flottbesök. En grekisk kustkorvett hade lagt till vid färjekajen. På akterdäck tronade en hypermodern 60 mm automatkanon med pansarkupol. Ett hypereffektivt vapen med en eldhastighet icke av denna världen. Det tränade ögat kunde även skymta en avskjutningsramp för sjöstridsrobotar på fördäck, samt en anordning för fällande av sjunkbomber längst akterut. Fartyget gjorde bara ett kort besök och avseglade redan vid femtiden.

Vid sjutiden på kvällen ner till Nikos att ärta kvällsvard. Precis som gårdagskvällen voro vi de enda gästerna. God mat fick vi i alla fall.

På hemvägen, vid niotiden stannade vi till hos ”Manne on the corner” Manne driver en liten cafenia just i hörnet strax innan man kommer fram till Toula Rooms. Detta fik har byns gubbar som stamgäster och öppnar redan vid halvsjutiden på morgonen.

Manne har en egenhändigt förfärdigad grill vid knuten. På den lilla grillen där grillas bläckfisk dagarna i ända. Manne bjuder den nygrillade fisken som fri mezes till sina gäster.

Doften från grillen ja. Enligt Birgitta är det ljuveliga kulinariska förnimmelser medan Arne finner doften leda tanken till en däckverkstad där vulkanisering av gamla bildäck pågår…

Manne och hans fru försökte frenetiskt få barn, men under de första elva åren av äktenskapet ville det sig icke. Dock, för fyra år sedan skedde ett mirakel och hustrun blev gravid och födde sonen Giorgio, familjens ögonsten. Lille Giorgio fyller fyra år nu den 28 Oktober.

Vi bad Manne om varsin Metaxa samt grekkaffe. Priset stannade på blygsamma sex Euro för hela kalaset. Kantänka vi får lokalt pris. Detta var vår första Metaxa med grekkaffe för denna resa.

Lite bilder från gårdagen finner den vetgirige i bildgalleriet under
”1 Oktober”

Arne och Birgitta

Direkt från Snikne Villes café