Är detta rätta stället att ventilera tankar ang cancer

[finemang]

Nico, jag känner med dig. Minns lite suddigt hur det var, eftersom det är många år sedan. Min svärmor lärde mig då att jag inte behövde tänka ut de "rätta" orden att säga, utan bara finnas till hands. Och att inte vända sig bort, utan till dem som drabbats och våga se situationen precis som den är (jag är verkligen välsignad med en mycket klok och omtänksam extramamma till svärmor). Jag antar att det handlar om att sätta sig själv åt sidan och vara där för någon annan, men ändå inte glömma bort sina egna behov. Svår balansgång?
För en stund sedan skrev jag ett tack till dig, för att du hade svarat på en fråga om Kato Stalos. Då hade jag inte läst om din svärfar. Att du orkade ge av dig själv till en total främling som jag, säger en del om dig...
Jag önskar att du och din fru får alla möjligheter att gå igenom det tunga och svåra som hänt på bästa sätt och att ni kommer ut stärkta som par på "andra sidan".
Lars

[anneli56]

Beklagar sorgen
Det är viktigt att kunna prata och stöjda varann.Att bara vara där och lyssna.
Jag miste min enda syster i januari i bukspottscancer.Hon blev 54.
Sorgarbetet tar lång tid och är tungt.
Anneli

[Janet]

Jag vill också beklaga sorgen och skickar varma tankar till dig och din fru.

Janna i Kalmar

[Argyris]

Tack för alla trevliga hälsningar.
Det värmer oss och ger oss kraft.

Hoppas att vi någon gång kan träffas, antingen över en mythos på Kreta eller någon annanstans.

/Nico

[Netwolf]

Jag har läst ditt inlägg och självklart tycker jag att du gör rätt att ventilera dina tankar. Du finns där som ett STORT stöd till din fru och även om du känner som att du inte räcker till, så gör du nytta. Jag miste själv min svärfar för 4 år sen, och jag gjorde precis som du. Jag försökte stötta min fru och lyssna. Även jag kände mig otillräcklig, men i efterhand visade sig att jag var uppskattad för att jag bara fanns där.

Beklagar sorgen.

/Netwolf