![]() |
|
|
|
#1
|
||||
|
||||
|
Tänk när det började gå upp för mig att var jag än kom så var det ingen som förstod hur jag använde ordet "jämt"... Här hos oss använder vi det istället för " bara"... ex. jag ska jämt gå på toaletten innan vi kan gå...
Folk undrade varför jag skulle göra det hela tiden.... Malin |
|
#2
|
||||
|
||||
|
Citat:
|
|
#3
|
||||
|
||||
|
Jag är ingen språkprofessor så jag kan bara relatera till min enkla svenska jag lärt mig i livet! Jag kan avslöja att jag blev född i Hufvudstaden men flyttade därifrån till ÄNGELHOLM 1980.
Jag har farit landet runt många gånger sedan dess och undrat vart är vårt gamla svenska språk på väg? Då-ra, typiskt från storstan! Jo jag bräker säkert ur mig ett och ett annat konstigt ordval jag med! Men jag stavar Dojjor med två J. yeasou PEACE |
|
#4
|
||||
|
||||
![]() Ere bara ja som tycker de låter fiiint å seja dårå dårå ? |
|
#5
|
||||
|
||||
|
Tror att du är rätt ensam om att tycka att det låter fiiint, själv tycker jag bara att det låter som ett fjantigt tillägg
(hukar) // Helén |
|
#6
|
||||
|
||||
|
Min gamla far som idag är närmre 89 år brukar alltid säja, Serru! Då menar han "ser du", å då menar han att" så är det" eller "fattar du"------------
Yeasou
|
|
#7
|
|||
|
|||
|
go-north
Då-rå inte då-ra. Vad betyder det? Onödiga ord finns i alla språk. En del används för att förstärka och en del för att det inte skall bli tyst (o hemska tanke). Till Elisabet borde du skrivit obönhörligt och inte obönhörigt samt att Ha De borde vara ha de(t). Även om man skriver fel kan man förstå men, vad sägs om Lös Godis, är den på vift eller flyter den. "Skivad kalv lever med kul potatis" - kan skivade kalvar och potatisar vara sambos? "Skivad kalv lever med kul potatis" - kan skivade kalvar och potatisar vara sambos? Vårda språket annars begiper inte andra vad man säger. Nu skall jag kolla "barn under kläder", va inga barna där! |
|
#8
|
||||
|
||||
|
Det är ju just det de INTE gör - de stavas som det SVENSKA uttalet men i en del ord sammanfaller det med det engelska som i tejp och mejl, men inte i jos och julia.
Men precis som inkfish säger så räknas olika stavning som rätt under en lång period. Språkets utveckling är ju inte precis något som går snabbt. (Med vissa undantag; jag har då aldrig varit med om något så snabbt som när ordet taliban blev svenskt. Det gick på typ tio minuter!) |
|
#9
|
||||
|
||||
|
Citat:
Just svenskanpassning av engelska ord kan vara lite svårt. Tejp är självklart. Mejl är ännu inte lika självklart. Så har vi mobbing som blivit mobbning på svenska. Men det är ju samma konstruktion som jogging men inte fasen säger vi joggning? Så där kan man hålla på i evigheter. Och det är väl det Språkrådet och SAOL vet, eftersom de godkänner olika stavning/uttal av många ord under en LÅNG övergångsperiod. Elisabet: jag dricker nästan aldrig juice, därför har jag nog helt enkelt aldrig tagit in om du skrivit jos här. Själv är jag inte där än, jag tycker att det ser knepigt ut
|
|
#10
|
||||
|
||||
|
Den förträffliga språkdatabasen vi har på jobbet klarlägger bra hur det ska användas i det svenska språket:
e-post; e-posta Bindestreck efter e i förkortningen. Den enskilda försändelsen kallas ett e-brev el. ett e-meddelande (vardagligt mejl o. mejla, obs! stavningen på svenska, inte "e-mail" ). SAOL, Datatermgruppen. ett e-brev (ett e-meddelande) /e:bre:v/ En enskild försändelse skickad med e-post kallas ett e-brev, inte "en e-post"! (Vardagligt ett mejl och mejla. Obs! den svenska stavningen, inte "e-mail".) SAOL, Datatermgruppen. R
|
|
#11
|
||||
|
||||
|
Jag vet, Rasmus
. Men vad jag skrev var ju att mejl inte är lika självklart - menar att man fortfarande ser mail medan man aldrig ser tape.
|
|
#12
|
||||
|
||||
|
Hej!
Nu kastar jag min in i debatten, något som stör mig är särskrivningar. Det är en betydlig skillnad mellan Herr toalett och herrtoalett man undrar lite grann vem denna herr toalett är...!! Det kan inte var roligt! Jag kan också vara petig på andra språkförbistringar, men jag brukar hålla tand för tunga då även jag kan vara lite slarvig med orden (då inte skriftligen). Men det är kul att läsa andras särskrivningar.
|
|
#13
|
||||
|
||||
|
Ett annat fenomen som man inte vet om man ska skratta eller gråta åt är när ord används på ett "omöjligt" sätt. Jag har inte tänkt på om det förekommer inom andra heat- och finalsporter, men sedan sprinten kom som längdlöpningsgren så kör man ständigt fem kvartsfinaler. Hur får de ihop det???
|
|
#14
|
|||
|
|||
|
Citat:
, for Elisabet minnet meg på denne: Det engelske ordet ghoti, det betyr fisk! Jo, for gh uttales f, som for eksempel i rough O uttales i, som o'en i women Og ti uutales sh, som i nation Fish, altså
|
|
#15
|
|||
|
|||
|
Hej! Utan att vara språkpolis är det intressant att veta, att dagens islänning i stort förstår det språk som talades på 1200-talet, på Island.
Jag tycker det "charmigt och pitoreskt" att höra andra språk. Jag blir sugen att lära. Var rädd om de olika språken. Tänk att resa till Grekland utan att få säga kalispera. |
|
#16
|
||||
|
||||
|
Det förvånar mig inte! Isländska är för övrigt ett härligt språk. Har kommit i kontakt med det via islandshästvärlden.
|
|
#17
|
||||
|
||||
|
Citat:
Jag undrar om inte det där a-et är en vaghetsmarkör - man vill inte säga bestämt "här" utan det något mer obestämda "här då" som blir hära. |
|
#18
|
||||
|
||||
|
Den hära och den dära används också istället för;
"den häringa" och "den däringa", allså när man beskriver vad man menar och inte plats angivelse. // Helén |
|
#19
|
||||
|
||||
|
Citat:
Det är livsfarligt att ge sig in i såna här trådar
|
|
#20
|
||||
|
||||
|
Citat:
Va! föll bindestrecket bort?! ![]() Vad gör man inte för att hålla tråden vid liv?
|
![]() |
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|