Två nya öar: Anafi och Syros i september

[Charleston]

I år körde vi delvis den lite mer oplanerade stilen. Och tur var väl det, för både Sea Jets oberäknelighet med sina båttider och de hårda vindarna kunde annars ha ställt till det ordentligt. På grund av det förra, så avbokade vi de två inledande nätterna på Santorini och tog en taxi direkt från flygplatsen till hamnen och utökade våra planerade fem Anafidagar till sju. Inget vi ångrade. Det lilla vi fick se av Santorini (första gången för oss) lockade inte till nåt längre besök där. Hamnen tyckte vi dock inte var fullt så förskräcklig som omtalats. Gick ju i alla fall bra att hänga där på en öppen taverna tills nattbåten (halv tre) avgick till Anafi.

På Anafi blev vi (efter en viss fördröjning) hämtade av vår värd Giannis, från Panselinos uppe i Chora. Ett boende vi var mycket nöjda med, trots en rätt spartansk inredning av själva rummet (fanns dock både kaffekokare och gasolbrännare). Uteplatsen var nämligen helt suverän. En rätt stor inbyggd sak, med en sån där bågformad öppning. Vidunderlig utsikt både över hav, hamn och, kanske framförallt, bort till Kalamosmonoliten med klostret på toppen (den senare såg man ju i och för sej nästan hela tiden, oavsett var på ön man befann sej). Just att den var inbyggd (f.ö. den enda av boendets uteplatser som är det) var ju en klar fördel när det sen blåste på ordentligt några dygn. Bra pris var det också (och vi behövde dessutom inte betala för den första halvnatten vi tillbringade där). Vi trivdes t.o.m. så bra att vi utökade Anafivistelsen med ytterligare tre dagar, dvs tio inalles.

Anafi var en mycket fin, om än rätt karg, ö, tyckte vi. Hade dessutom inte nästan alla fantastiskt fina stränder på sydkusten varit ockuperade av fricampare och nakenbadare (trots förbudsskyltar på de större av ständerna) hade den antagligen gått in på fem-i-topp-listan. Nu var det för det mesta stört omöjligt att hitta skugga på stränderna, eftersom det under i stort sett alla de rätt så rikligt förekommande tamariskerna stod uppsatt tält med tillbehör. På Klisidistranden, nära hamnen, stod emellertid bara ett enda tält, så den besökte vi flera gånger (kort vandring från boendet var det därtill). Vi vandrade förstås en hel del. Finfina vandringar överlag. Givetvis gick vi upp till klostret på Kalamostoppen och utsikten därifrån var ju helt klart magnifik (lite Amorgosfeeling, typ Profitis Elias, var det allt). Men även stråket från det nedre klostret bort längs med sydkusten mot Roukounas och ända bort till hamnen var väldigt vackert. Liksom leden längre upp i bergen, mellan samma kloster över Kasteli bort mot Chora. Vi tog oss även från Chora upp norrut en dag, där själva stigen kanske var den finaste av alla. Något som överraskade oss lite var att det fanns så pass mång tavernor och fik på ön. Som dessutom var öppna så här mitt i september (8:e-18:e var vi där). Speciellt då förstås i Chora, där vi räknade till åtta matställen och runt fem fik. Dessutom taverna + fik i hamnen, två tavernor ovanför Klisidistranden, en taverna + nyöppnat fik/bar i närheten av Roukounas. Vi hade väl räknat med en 3-4 tavernor i Chora plus en i hamnen och en i bästa fall öppen vid Roukounas. Att maten överlag var god behöver väl knappast tilläggas. Två minimarkets i Chora (varav en höll på att stänga, rätt så tomma hyllor där) och en minimini i hamnen. Chora var överlag väldigt vacker och mysig, tyckte vi. En bankomat har dom satt upp däruppe också (finns alltså även en nere i hamnen, där dom f.ö. håller på att göra i ordning en, som det såg ut i alla fall, ny, mer vågskyddad, anläggningsplats för båtarna). Vi gillade alltså Anafi. Framförallt för lugnet, de vackra vyerna, vandringarna och boendet. Och, alltså, hade det varit mindre camping på stränderna hade vi gillat ön ännu mer.

Vi hade löst tänkt oss att på nåt sätt sen ta oss till Syros och när så direktbåten dit (Andros Jet) till slut blev konfirmerad, så slog vi till. Båtresan tog visserligen sex timmar, men vi slapp byten med tillhörande tidsspill. Några dagar innan bokade vi fem nätter på Romanza Rooms, uppe i Ano Syros (precis nedanför gamla delen). Vi blev hämtade i hamnen och här trivdes vi t.o.m. ännu bättre än på Panselinos, så vi stannade där hela resten av vår resa (tolv dagar, 18:e-30:e). Ett av dom bästa boenden vi haft i Grekland, faktiskt. Fint rum, bra säng, suveränt badrum, diskbänk, kokplattor och en tvådelad jättestor uteplats, med underbar utsikt över Ermoupolis stad, hamnområde och ut över havet. Bra pris där också.

Syros var verkligen en ö som växte. Stor kontrast mot Anafi så klart, när man steg av båten. Men sen var det ju bara att leta sej in något/några kvarter från den (i vårt tycke) inte så lockande långa hamnpromenaden, så var det ju hur fint som helst, med alla trappor, smågator och gamla fina byggnader. Och så var ju gamla delen av Ano Syros längst upp makalöst häftigt. Där kunde man verkligen gå vilse bland alla gränder och prång. Mysiga fik där. Och det lilla Markos Vamkarismuséet! Och eftersom vi bodde rätt nära, så intog vi flera gånger vår middag på matställenna däruppe. En sån tavernautsikt är det inte ofta man får uppleva. Även på Syros vandrades det en del. En lång en från Ermoupolis längs östra sidan av ön bort till Kastri (extremt mycket plastsopor var det på en bit av den leden, men Kastrit var ju väldigt speciellt) och en relativt kort en i och runt Ano Syros och väderkvarnarna. Dessutom tog vi en dag taxi till Kambos och gick ner till jättefina ödsliga stranden Grammata, via Gria Spilia. Tyvärr inföll hela resans enda helt molniga inslag just när vi kom fram. Finaste ständerna hittade vi dock när vi vandrade från Papouri ner till först Aetos (där vi var helt själva) och sen Varvaroussa (nästan helst själva, men stranden är ju rätt lång). Speciellt den senare var nog den finaste stranden på hela resan – vilket vatten! Förutom soporna, så var alla vandringarna där uppe i norra delen fina (om än inte i Anafiklass). Flera dagar tog vi även bussen till Kini, varifrån vi en dag gick bort till Delfinistranden. Kini var helt ok, speciellt för att vara en organiserad strand, och själva byn var åtminstone lite halvmysig. Delfini gav vi dock inte så mycket för, men trevlig kortvandring ändå. Vi tog även bussturen söder- och västerut, till Galissas ett par gånger, för att få se även den delen av ön. Och frågan är om inte vi, som helst undviker solstolar och sånt, föll mer för det stället än Kini. Så här under eftersäsongen var det rätt avslappnat där, vilket vi uppskattade (däremot kanske inte själva byn var nåt att hänga upp). Även på Syros åt vi förstås mycket gott överlag (en pizza i Ermoupolis undantagen). God billig lokal ouzo hade dom också, plus ett lokalt rosévin som kan ha varit det godaste rosé vi någonsin druckit. Som sagt, Syros växte för var dag vi var där, till något av en liten favorit faktiskt. En inte så stor ö, men med både en riktig stad, fina stränder (både organiserade och mer ensliga) och en naturskön och fridfull vandringslämplig nordlig del. Inga direkt mysiga småbyar kanske, men Ano Syros kompenserar nästan fullt ut för det.

Bra bussförbindelser var det på båda öarna. Överraskande så på Anafi, där (den enda) bussen körde fram och tillbaka mellan Chora och nedre Kalamosklostret och mellan Chora och hamnen fyra gånger om dagen (plus extraturer för det senare i samband med färjornas ankomst/avgång). På Syros gick det ju inte några bussar norrut förstås, men i övrigt bra (fram till sista dagarna, då offseasontabellen började gälla). Och taxibilarna på Syros höll en klart överkomlig prisnivå.

PS. Med ”bra pris” för boende avses 35-40 euro per natt. DS.

[Alala]

Så intressant att få läsa om Anafi, det är inte så ofta vi får göra det här nuförtiden. Och roligt att ni tyckte om Syros också, tror att det skulle jag också göra. Finns ju på min lista.

Tack för fin rapport!

/ Anne

[kari]

Takk for informativt og fint reisebrev, Charleston

[Kalimera]

Så intressant att läsa om er vistelse på Anafi. Det är en ö som jag i förväg skulle tippa på att ni skulle tycka mycket om. Vi har varit där två gånger, men egentligen ingen gång eftersom omständigheterna var som de var. Vill väldigt gärna åka tillbaka för att upptäcka och vandra på riktigt. Ett av få minnen från Anafi är just det du skriver om stränderna, att de är ockuperade av fricampare och nakenbadare. Jag trodde nog att det hade minskat, men jag hade fel.

Syros trodde jag skulle vara en för stor kontrast för er i jämförelse med Anafi. Men så var det inte, och det blev jag verkligen glad för. Både jag och Camilla gillar Syros jättemycket. Blev väldigt sugen på att åka tillbaka, och då bo på Romanza Rooms som verkar vara helt fantastiskt. Vore ju coolt att bo i Ano Syros stället för i Ermoupolis. Dessutom har vi massor med vandringar kvar att göra på Syros.

Tack för inspiration snälla Charleston!

[Charleston]

Det VAR en stor kontrast. Först. Till viss del sen också, förstås. Men ju fler dagar som gick ju mer acklimatiserades man, på nåt sätt.
Romanza ligger alltså inte i den gamla delen av Ano Syros, utan precis nedanför, vid en mindre asfaltsväg. 165 trappsteg upp sen, till den riktigt mysiga delen.
PS. Jag vet ju givetvis att Markos hette Vamvakaris i efternamn, men det andra "va" föll tydligen bort. Om nu någon skulle undra...DS.

[Kalimera]

Ursprungligen postat av Charleston

Romanza ligger alltså inte i den gamla delen av Ano Syros, utan precis nedanför, vid en mindre asfaltsväg. 165 trappsteg upp sen, till den riktigt mysiga delen.

Aha!

När vi var i Ano Syros en gång hittade vi en taverna, eller om det var ett vanligt privathus, där en man huserade som hade spelat in en massa skivor. Det var inte i Vamvakaris museum, utan något annat. Såg ni något sådant nu?




Jag tog den här bilden.

[Charleston]

Det KAN ha varit på den tavernan som inte heter Lily's, dvs den som ligger bredvid den lilla minimarketen. Vi var där en gång, men det var fullbokat så vi har inte ätit där. Vill minnas att det var NÅT på väggen strax innanför entrén, men kommer inte ihåg närmare vad det var. Mönstret på dukarna i mittersta bilden verkar dock bekant därifrån.

[Kalimera]

Ursprungligen postat av Charleston

Det KAN ha varit på den tavernan som inte heter Lily's, dvs den som ligger bredvid den lilla minimarketen. Vi var där en gång, men det var fullbokat så vi har inte ätit där. Vill minnas att det var NÅT på väggen strax innanför entrén, men kommer inte ihåg närmare vad det var. Mönstret på dukarna i mittersta bilden verkar dock bekant därifrån.

Det kan ha varit den. Vi var som sagt inte där och åt, och det ångrar jag lite. Men då har vi något kvar att göra på Syros.

[Susie]

Faktisk tænkte jeg for ikke så længe siden, om ingen overhovedet tager til Anafi længere? Og så kom dit "rejsebrev". Stort tak

Jeg var på Anafi i 2008 og stortrivedes på øen ligesom I gjorde det. Dengang var der endast fricampere på Klisidistranden. Måske fordi det var tidligt på sæsonen (juni). Jeg kan forstå, at det har ændret sig, og mange flere har fået øjnene op for Anafis herligheder.

Jeg er nu ikke blevet afskrækket og har lyst til at rykke Anafi frem på min rejseliste