Grotta och Kardamili

[Ingela A]

Håller med dig!

Jag upptäckte Kardamili -94 när vi bilade runt i Peloponnesos. Trötta efter att ha bilat i flera timmar stannande Alex (min dåvarande pojkvän som numera är min man) till på en liten gata någonstans mitt ute i ödemarken och sa att han inte orkade köra längre.
"Men här kan vi väl inte stanna", sa jag. Det är ju bara en gata mitt i ingentans... Men han gav sig inte och vi hade hittat till Kardamili som vi båda kom att älska.
På den tiden fanns bara ett fåtal hotell och vi hyrde in oss på ett litet nyrenoverat pensionat där ägaren varje morgon spelade opera och sjöng för oss i den lilla trädgården utanför vårt rum. Jag tror att det var det som idag heter "O kipos tis Skardamoulas"
Naturligtvis fanns även Lela's redan då och var egentligen det enda stället man kunde äta och ett underbart mysigt kafé som hette Alaexandra's.
Vi återvände året därpå och vi älskade det lika mycket då. Vi pratar än idag om doften från träden i Kardamili.

Men jag är rädd för att återvända och bli besviken på hur det förändrats. Bättre då att hålla det som för alltid kärt minne.

Ingela