|
|
#1
2006-03-04, 16:06
|
||||
|
||||
Hur väljer vi grekisk musik?
Grekisk musik har en bred spännvidd med olika musikstilar där vissa av dem fastnar mer än andra. Jag lyssnar oftast utifrån vilket humör jag är på, vilket innebär att ena dagen spelas t ex Manolis Mitsias, medan nästa dag så passar han inte alls in i tillvaron. Har försökt fundera i banorna vilken musik jag lyssnar på samt när det lyssnas och då kommit fram till nedanstående grovhuggna indelning.
Folkmusik och traditionell musik är nog det som spelas oftast här hemma. Hög greklandsfaktor där danslusten väcks till liv. Liturgi/hymner gillar jag mest när jag verkligen behöver komma ner i varv. Avkopplande och stämningsfull. Rempetika lyssnar jag oftast på när det är dags för ouzomezé här hemma. Pontiaka kommer ofta fram när det behövs kraft och energi, t ex städning. Stärkande faktor. Nisiotika gör mig allmänt glad. Ger bilder av öar, hav, båtar, vind och människor. Ballader och melankoliska sånger när jag bara vill vara för mig själv. Ungefär så ser mitt grekiska musikval ut för tillfället, samtidigt som jag undrar hur ni andra väljer/lyssnar. //Zanét 
|
|
#2
2006-03-05, 10:25
|
||||
|
||||
|
Sv: Hur väljer vi grekisk musik?
Oj Zanét - det här är överkurs. I alla fall för mig
 Fast intressant överkurs! Kan du inte reda ut vad de olika begreppen betyder och står för. Gissar nämligen att det är fler än jag som helt enkelt lyssnar på "grekisk musik" när vi är på det humöret och "annan musik" när vi är på annat humör 
|
|
#3
2006-03-05, 11:54
|
||||
|
||||
|
Sv: Hur väljer vi grekisk musik?
Det mesta är nog överkurs för mig också
 Jag väljer dock att lyssna på olika grekiska artister beroende på sinnesstämningen... På Kotsiras lyssnar jag framför allt då jag behöver varva ner, eftersom hans röst är helt enkelt en lisa för själen Sfakianakis är en god tvåa här.Parios,Terzis, Remos + mina samlingsskivor med olika artister ger mig en "grekisk kick", när jag vill spe på den stora LÄNGTAN. Då är det härligt att lyssna på musik med mycket hjärta och smärta  Nisiotika är min favorit, då jag grejar i köket (ofta alltså), eftersom den musiken blir jag på gott humör av Bland de kvinnliga artisterna botaniserar jag fortfarande. Någon "Kotsiras" bland kvinnorna har jag inte hittat än. Måste nog skaffa någon av Alexious skivor har jag förstått. Men vad är "pontiaka" (musik att dansa till?)...låter som något som jag kunde varva nisiotika med! KANSKE skulle jag välja annorlunda om jag förstod texterna...nu blir det ju endast enstaka ord jag nappar upp! Ivi Senast redigerad av Ivi den 2006-03-05 klockan 11:58.
|
|
#4
2006-03-05, 11:59
|
||||
|
||||
|
Sv: Hur väljer vi grekisk musik?
Citat:
Jag gjorde en grov indelning av den anledningen att jag inte läst vare sig svensk eller grekisk musikhistoria och av denna anledning kan jag inte gå in på var gränsdragningarna mellan olika stilar sker. Däremot kan jag försöka ge en liten vink om vilka artister som jag tänker på och hoppas sedan att någon av de mer musikkunniga här hoppar in och ger ett handtag. Folkmusik och traditionell musik: Här finns för mig alla "odödliga sånger och sångare" Den kan handla om den musik man spelar vid olika firande där traditionella danser är ett naturligt inslag. Klarinett och bouzouki. En mycket populär låt i vår bys festinslag är Manolis Mitsias "Milo mou kokkino". Mitsias kommer f ö från en by inte så långt ifrån vår. En annan låt som alltid spelas är "To papaki". Mpithikotsis är en av de odödliga sångarna, likaså Kazantzidis. Liturgi/hymner: Är väl vad vi skulle kalla kyrkomusik, men väldigt annorlunda. Det är inte bara de grekisk-ortodoxa hymnerna som är vackra och stämningsfulla, finns ju även de gregorianska munkarna. Rempetika: Greklands blues. Var även den förbjudna musiken under en period, men spelades i lönndom och fick trots motgångarna bra fotfäste. Kända rempetikaorter är Pireus och Thessaloniki. Kända rempetiskasångare är Sotira Mpellou, Markos Vamvakaris och Vasilis Tsitsanis. Pontiaka: Är en svår musikstil att förklara och antingen älskar eller hatar man den. Musikinstrumentet är lyra. Sångerna är mycket kraftfulla och danserna ska vi bara inte tala om - en symbolik som talar sitt eget tydliga språk. Några sångare är Stavros Savvidis, Xryssantos Theodoridis, Xristos Tsekenidis. "Hui hui", "Etairon ki h Ligeri", "Emen ki esen pi tha xoris" är några exempel på pontiska sånger. Nisiotika: Så kallad ö-musik. Kända sångare är Giannis Parios och Vaggelis Konitopoulos. Exempel på sånger är: "Panta", "Thalassa", "Opala opala" Ballader och melankoliska låtar: Här finns ju många bra, men Sokrates Malamas och Orfeas Peridis är nog de jag gillar bäst utöver Xaris Alexiou förstås. Här finns så många sånger att välja bland att jag inte kommer på en enda  //Zanét
|
|
#6
2006-03-05, 16:06
|
|||
|
|||
|
Sv: Hur väljer vi grekisk musik?
I vilken musikstil placerar sig Zambetas, Zanét? En rolig och intressant liten kurs tycker jag.
Jag lyssnar på det mesta, men undviker grekisk klarinettmusik!! Herr Grek tog mig till en liten sylta i Athen en gång där det spelades klarinettmusik. Där fanns mest äldre damer i pälsboa och hatt, en massa skumma gamla maffialiknande gubbar och en och annan hora. Musiken var vedervärdig, jag höll på att ta ut skilsmässa. Kyrkomusiken har jag också svårt för. Vi bodde granne med en ung grek som för full hals sjöng med i mässan på TV varje söndagsmorgon när vi vill sova. Det avskräckte lite.
|
|
#7
2006-03-05, 18:31
|
||||
|
||||
|
Sv: Hur väljer vi grekisk musik?
Giorgos Zambetas hamnar bland de odödliga, d v s de traditionella. Ta bara som exempel "Malista Kyrie", den kan vem som sjunga med i, gammal som ung
Klarinett/Klarino gillar jag på normal ljudnivå under några timmar eller lite då och då. Spelas ju alltid på panigiri i byn och då är ljudnivån så otroligt hög att öronen vibrerar flera dagar efter Mässande granne på söndagsmorgnarna låter inte precis roligt. Däremot kan jag lyssna på liturgin om söndagsmorgnarna - Bykyrkan är försedd med högtalare så det undgår ingen. Tillägg: Ser att jag glömde citera. Detta var alltså svar på Anoulas inlägg. //Zanét
Senast redigerad av Zanét den 2006-03-05 klockan 18:32. Anledning: Tillägg p g a glömska
|
|
#8
2006-03-05, 20:02
|
|||
|
|||
|
Sv: Hur väljer vi grekisk musik?
Citat:
Och nu avvek jag från ämnet...  så det är dags att avrunda.
|
|
#9
2006-03-05, 20:51
|
||||
|
||||
|
Sv: Hur väljer vi grekisk musik?
Citat:
Ska kanske tillägga för den oinvigde att "O penindaris/50 aris" betyder "50-åringen" och "Einai kalós erastís" betyder här "Han är en bra älskare" //Zanét
|
|
#10
2006-03-05, 21:15
|
||||
|
||||
|
Sv: Hur väljer vi grekisk musik?
Citat:
//Zanét
Senast redigerad av Zanét den 2006-03-05 klockan 21:18. Anledning: felstavning
|
|
#12
2006-03-10, 11:43
|
||||
|
||||
|
Sv: Hur väljer vi grekisk musik?
Tack, Zanet! Jättebra beskrivning som strax sätts in i musiklistan.
Mycket av den musiken vi lyssnar på omtalas som "laika" och det betyder, så vitt jag vet, folkmusik. Jiannis Kotsiras nya skiva omtalas också som "laika", såg jag (hoppas snart man kan köpa den!). Musik som omtalas "elafra" betyder kanske lättare populärmusik? Kan du eller någon beskriva skillanden mellan "laika" och "elafra" - den är kanske inte så stor? Populärmusik, folkmusik, traditionell musik lyssnar vi också mest på. Gärna ballader och melankolska sånger. Rebetika och ömusik efter olika stämningar, har svårt att pricka in mer precis när. Men annars tror jag inte att vi tänker så djupt över vilken slags musik vi väljer. Vi väljer oftast efter vilken artist vi har lust att höra, och sen efter vilken skiva. Som något nytt har vi lagt in nästan all vår musik på en iPod, och nu kan vi välja artist, skiva eller melodi, genre eller blandat, favoritlista eller senast spelade osv. osv. Jag får erkänna, att den ofta kör på ”blandat” (shuffle) och det betyder att vi inte vet vad som kommer (som "att lyssna på radion”). Vi får hört låtar vi brukar glömma att sätta på – och vi tycker det är kul att gissa om ”Vem som sjunger?”. Så för tillfället lyssnar vi mycket på ALLT (det går bra att spola fram till ”nästa” om det skulle dyka upp något man inte gillar).  Marianne
|
|
#13
2006-03-10, 12:01
|
||||
|
||||
|
Sv: Hur väljer vi grekisk musik?
Jag brukar känna efter lite hur jag känner mig och lyssnar musik efter sinnesstämningen
Ibland sätter jag på "fel"skiva och byter snabbt.Rebetika känns aldrig fel Sedan går det lite i perioder vilka artister man lyssnar på också. Ibland får Parios vila länge och man bara vill höra tex. Dalaras och Terzis I morgon skall jag ha en lite fest hemma och har bestämt mig och spela Dalaras "Sta tragoudia pou sou grafo" och kanske lite Terzis Dom som kommer har varit i Grekland och vet vad som utsatts för Meze blir det också  Riitta
|
|
#15
2006-03-14, 17:48
|
||||
|
||||
|
Sv: Hur väljer vi grekisk musik?
Citat:
 Även den icke-pontiska mannen här i huset ser det som ett mysterium Finns det månne någon mer uttrycksfull symbolisk musikstil än pontiaka?? //Zanét
|
|
#16
2006-04-25, 16:10
|
|||
|
|||
|
Sv: Hur väljer vi grekisk musik?
Hej alla,
Intressant diskussion om grekisk musik! Det verkar som många här är väldigt bra uppdaterade. Jag själv tycker om/lyssnar på det mesta inom grekisk musik, men är tyvärr inte riktig koll på alla nya artister och skivor. I allafall, angående Mariannes inlägg om "laika" och skillnaden mellan "laika" och "elafra" (laika), skulle jag säga att den bästa svenska beteckningen för laika (tragoudia) är "popular musik/sånger" eller "folklig" musik/sånger, medan folkmusik snarare skulle betecknas med "dimotika" i Grekland. Skillnaden mellan dimotika och laika (förutom de musikaliska skillnaderna) är att dimotika som musikstil går längre tillbaka i tiden och främst är landsbygdsmusik, medan laika är en urban (stads-) musik som utvecklades ur rebetikan på 1950-talet...iallafall är det hur musikhistorikerna betraktar saken! Rebetika och laika betraktade också ganska länge folklig musik i betydelsen "arbetarklassmusik" och sågs ned på av den bildade medelklassen ...den var för emotionell och "österländsk" (läs "turkisk"!) för de västligt orienterade övre skikten....men sedan kom ju alla tjusiga bouzoukia-ställen och det blev högsta mode att gå på bouzoukia! Under denna period skrevs också många s.k. "archontorebetika", som kanske kan översättas med "finrebetika"! "Elafra laika" kan ses som en fortsättning på denna variant av rebetika/laika, en modern anpassning till en mer västerländsk musikstil; elafra laika innehåller visserligen bouzouki, men melodierna och sättet att sjunga ligger närmare italiensk/fransk schlager ellet chanson, i mina öron iallafall. Många av de sånger som t.ex. Parios och Jannis Poulopoulos spelade in på 70/80 talet var covers av italienska och franska sånger. På 30-40-50 talen stod "elafra" för direkta imitationer av utländsk popularmusik som foxtrot och tango, och det fanns många populära artister i denna stil. Jag måste sluta här! Hoppas det inte blev för mycket överkurs! MVH, Eva quote=Marianne]Tack, Zanet! Jättebra beskrivning som strax sätts in i musiklistan. Mycket av den musiken vi lyssnar på omtalas som "laika" och det betyder, så vitt jag vet, folkmusik. Jiannis Kotsiras nya skiva omtalas också som "laika", såg jag (hoppas snart man kan köpa den!). Musik som omtalas "elafra" betyder kanske lättare populärmusik? Kan du eller någon beskriva skillanden mellan "laika" och "elafra" - den är kanske inte så stor?
|
 |
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|
Linjär visning
