![]() |
|
#1
|
||||
|
||||
![]() Citat:
![]() Jag gjorde en grov indelning av den anledningen att jag inte läst vare sig svensk eller grekisk musikhistoria och av denna anledning kan jag inte gå in på var gränsdragningarna mellan olika stilar sker. Däremot kan jag försöka ge en liten vink om vilka artister som jag tänker på och hoppas sedan att någon av de mer musikkunniga här hoppar in och ger ett handtag. Folkmusik och traditionell musik: Här finns för mig alla "odödliga sånger och sångare" Den kan handla om den musik man spelar vid olika firande där traditionella danser är ett naturligt inslag. Klarinett och bouzouki. En mycket populär låt i vår bys festinslag är Manolis Mitsias "Milo mou kokkino". Mitsias kommer f ö från en by inte så långt ifrån vår. En annan låt som alltid spelas är "To papaki". Mpithikotsis är en av de odödliga sångarna, likaså Kazantzidis. Liturgi/hymner: Är väl vad vi skulle kalla kyrkomusik, men väldigt annorlunda. Det är inte bara de grekisk-ortodoxa hymnerna som är vackra och stämningsfulla, finns ju även de gregorianska munkarna. Rempetika: Greklands blues. Var även den förbjudna musiken under en period, men spelades i lönndom och fick trots motgångarna bra fotfäste. Kända rempetikaorter är Pireus och Thessaloniki. Kända rempetiskasångare är Sotira Mpellou, Markos Vamvakaris och Vasilis Tsitsanis. Pontiaka: Är en svår musikstil att förklara och antingen älskar eller hatar man den. Musikinstrumentet är lyra. Sångerna är mycket kraftfulla och danserna ska vi bara inte tala om - en symbolik som talar sitt eget tydliga språk. Några sångare är Stavros Savvidis, Xryssantos Theodoridis, Xristos Tsekenidis. "Hui hui", "Etairon ki h Ligeri", "Emen ki esen pi tha xoris" är några exempel på pontiska sånger. Nisiotika: Så kallad ö-musik. Kända sångare är Giannis Parios och Vaggelis Konitopoulos. Exempel på sånger är: "Panta", "Thalassa", "Opala opala" Ballader och melankoliska låtar: Här finns ju många bra, men Sokrates Malamas och Orfeas Peridis är nog de jag gillar bäst utöver Xaris Alexiou förstås. Här finns så många sånger att välja bland att jag inte kommer på en enda ![]() //Zanét ![]() |
#2
|
||||
|
||||
![]()
Det var ju en alldeles utmärkt "minikurs". Tack för den, Zanét
![]() Ivi |
#3
|
|||
|
|||
![]()
I vilken musikstil placerar sig Zambetas, Zanét? En rolig och intressant liten kurs tycker jag.
Jag lyssnar på det mesta, men undviker grekisk klarinettmusik!! Herr Grek tog mig till en liten sylta i Athen en gång där det spelades klarinettmusik. Där fanns mest äldre damer i pälsboa och hatt, en massa skumma gamla maffialiknande gubbar och en och annan hora. Musiken var vedervärdig, jag höll på att ta ut skilsmässa. Kyrkomusiken har jag också svårt för. Vi bodde granne med en ung grek som för full hals sjöng med i mässan på TV varje söndagsmorgon när vi vill sova. Det avskräckte lite. |
#4
|
||||
|
||||
![]()
Giorgos Zambetas hamnar bland de odödliga, d v s de traditionella. Ta bara som exempel "Malista Kyrie", den kan vem som sjunga med i, gammal som ung
![]() Klarinett/Klarino gillar jag på normal ljudnivå under några timmar eller lite då och då. Spelas ju alltid på panigiri i byn och då är ljudnivån så otroligt hög att öronen vibrerar flera dagar efter ![]() Mässande granne på söndagsmorgnarna låter inte precis roligt. Däremot kan jag lyssna på liturgin om söndagsmorgnarna - Bykyrkan är försedd med högtalare så det undgår ingen. Tillägg: Ser att jag glömde citera. Detta var alltså svar på Anoulas inlägg. //Zanét ![]() Senast redigerad av Zanét den 2006-03-05 klockan 18:32. Anledning: Tillägg p g a glömska |
#5
|
|||
|
|||
![]() Citat:
Och nu avvek jag från ämnet... ![]() ![]() |
#6
|
||||
|
||||
![]() Citat:
![]() ![]() ![]() Ska kanske tillägga för den oinvigde att "O penindaris/50 aris" betyder "50-åringen" och "Einai kalós erastís" betyder här "Han är en bra älskare" //Zanét ![]() |
![]() |
Ämnesverktyg | |
Visningsalternativ | |
|
|